Som danskonstnär bär brolgatranan vittne om sin Skapares och Koreografs snillrikhet.

Tycker du om att dansa?

Kanske inte, men brolgatranorna gör det verkligen. ”De radar upp sig någotsånär mitt emot varandra i sin ’balsal’ på strandkanten”, heter det i boken The Waterbirds of Australia, ”alltifrån ett enda par till ett dussintal, antalet gör detsamma, och så börjar de dansa. De struttar fram på sina styltor till ben, medan de skakar de till hälften utfällda vingarna, bugar och knycker på huvudet. De rycker fram och retirerar, samtidigt som de utstöter milt klunkande och skallande rop. Då och då stannar en fågel upp, kastar huvudet tillbaka och trumpetar vilt. Fåglarna kan också ta ett språng någon meter upp i luften och landa mjukt på marken tack vare de breda svarta och grå vingarna. Småkvistar eller grässtrån tas upp och kastas omkring. När de faller tillbaka, försöker brolgatranorna fånga dem i luften eller genomborra dem med näbben.” En imponerande föreställning, särskilt när man tänker på fågelns storlek, en meter hög och med en vingbredd på två meter!

Många fågelarter genomför komplicerade parningslekar och uppvisningar under häckningstiden, men brolgatranan, en av de största av alla tranor, är en entusiastisk åretruntdansare. Den har i själva verket fått sitt namn från aboriginernas gamla sägen om en ryktbar dansös som hette Buralga. En elak trollkarl uppvaktade henne, men hon visade ifrån sig hans närmanden. Han hämnades genom att förvandla henne till en behagfull trana.

Brolgatrana