• Den ofruktsamma kvinnan gläder sig
    Jesajas profetia – ett ljus för alla människor, band II

    • ”Kvinnan” identifieras

      3. Varför skall den ofruktsamma ”kvinnan” få orsak att glädja sig?

      3 Kapitel 54 börjar i en glad ton: ”’Ropa högt av fröjd, du ofruktsamma kvinna som inte har fött! Gläd dig med ett högt fröjderop och brist ut i jubel, du som inte har haft några födslosmärtor, ty den övergivnas söner är fler än den kvinnas söner som har en äkta man som sin ägare’, har Jehova sagt.” (Jesaja 54:1) Så glad Jesaja måste vara över att få säga detta! Och vilken tröst uppfyllelsen av hans ord kommer att ge de landsflyktiga judarna i Babylon! Jerusalem ligger då fortfarande öde. Från mänsklig ståndpunkt sett tycks det inte finnas något hopp om att det någonsin skall bli bebott igen, lika lite som en ofruktsam kvinna i normala fall kan hoppas på att få barn på sin ålderdom. Men den här ”kvinnan” kan se fram emot en stor välsignelse — hon skall bli fruktsam. Jerusalems glädje kommer att bli gränslös. Återigen skall Jerusalem myllra av ”söner”, dvs. av invånare.

      4. a) Hur hjälper oss aposteln Paulus att förstå att Jesaja, kapitel 54, måste få en större uppfyllelse än den år 537 f.v.t.? b) Vad är ”Jerusalem där ovan”?

      4 Jesaja är kanske inte medveten om det, men hans profetia kommer att få mer än en uppfyllelse. Aposteln Paulus citerar ur kapitel 54 i Jesajas bok och förklarar att ”kvinnan” betecknar något mycket viktigare än den jordiska staden Jerusalem. Han skriver: ”Jerusalem där ovan är fritt, och det är vår moder.” (Galaterna 4:26) Vad är detta ”Jerusalem där ovan”? Uppenbarligen inte staden Jerusalem i det utlovade landet. Den staden är jordisk och befinner sig inte ”där ovan” i den himmelska världen. ”Jerusalem där ovan” är Guds himmelska ”kvinna”, hans organisation av mäktiga andevarelser.

      5. Vilka framställs i bild genom a) Abraham, b) Sara, c) Isak, d) Hagar och e) Ismael i det symboliska drama som skildras i Galaterna 4:22–31?

      5 Hur kan då Jehova ha två symboliska kvinnor — den ena himmelsk och den andra jordisk? Ligger det någon motsägelse i detta? Inte alls. Aposteln Paulus visar att svaret finns i den profetiska bild som Abrahams familj utgjorde. (Galaterna 4:22–31; se ”Abrahams familj — en profetisk bild”, sidan 218.) Sara, ”den fria kvinnan” och Abrahams hustru, är en bild av Jehovas hustrulika organisation av andevarelser. Hagar, en slavinna och Abrahams bihustru, är en bild av det jordiska Jerusalem.

      6. I vilken bemärkelse var Guds himmelska organisation ofruktsam under en lång period?

      6 Mot den bakgrunden börjar vi förstå den djupare innebörden i Jesaja 54:1. Efter att ha varit ofruktsam en lång tid födde Sara Isak, när hon var 90 år. På liknande sätt var Jehovas himmelska organisation ofruktsam under en lång period. Redan i Eden lovade Jehova att hans ”kvinna” skulle frambringa en ”säd”, en avkomma. (1 Moseboken 3:15) Mer än 2.000 år senare ingick Jehova sitt förbund med Abraham angående den utlovade Säden. Men Guds himmelska ”kvinna” fick vänta många, många hundra år till innan hon frambringade den Säden. Så småningom kom den tid då denna en gång ”ofruktsamma kvinna” hade fler barn än det köttsliga Israel. Illustrationen med den ofruktsamma kvinnan hjälper oss att förstå varför änglarna var så ivriga att få se den förutsagda Sädens ankomst. (1 Petrus 1:12) När kom Säden slutligen?

      7. När fick ”Jerusalem där ovan” orsak att glädja sig, som förutsagts i Jesaja 54:1, och varför svarar du så?

      7 Jesu födelse som människa var sannerligen en orsak till glädje bland änglarna. (Lukas 2:9–14) Men det var inte den händelsen som förutsades i Jesaja 54:1. Först när Jesus blev pånyttfödd av helig ande år 29 v.t. blev han en andlig son till ”Jerusalem där ovan” och offentligt erkänd av Gud själv som hans ”Son, den älskade”. (Markus 1:10, 11; Hebréerna 1:5; 5:4, 5) Det var då som Guds himmelska ”kvinna” hade orsak att glädja sig, i uppfyllelse av Jesaja 54:1. Äntligen hade hon frambringat den utlovade Säden, Messias! De många hundra åren av ofruktsamhet var över. Men glädjen slutade inte med detta.

      Den ofruktsamma kvinnan får många söner

      8. Varför hade Guds himmelska ”kvinna” orsak att glädja sig, sedan den utlovade Säden frambringats?

      8 Efter Jesu död och uppståndelse gladde sig Guds himmelska ”kvinna” åt att få tillbaka denne gynnade Son som ”den förstfödde från de döda”. (Kolosserna 1:18) Därefter började hon frambringa fler andliga söner. Vid pingsten år 33 v.t. blev omkring 120 av Jesu efterföljare smorda med helig ande och blev därigenom adopterade som Kristi medarvingar. Senare den dagen fogades ytterligare 3.000 till. (Johannes 1:12; Apostlagärningarna 1:13–15; 2:1–4, 41; Romarna 8:14–16) Skaran av söner fortsatte att växa. Under de första århundradena efter avfallet från den kristna tron avtog tillväxten markant. Men på 1900-talet blev det en ändring på detta.

      9, 10. Vad skulle uppmaningen ”utvidga platsen för ditt tält” ha inneburit för en kvinna som bodde i tält i forna tider, och varför var det en glädjefull tid för en sådan kvinna?

      9 Jesaja profeterar nu om en period av anmärkningsvärd tillväxt: ”Utvidga platsen för ditt tält. Och låt dem spänna ut din storslagna bonings tältdukar. Håll inte tillbaka. Förläng dina tältlinor, och gör dina tältpluggar starka. Ty du skall breda ut dig åt höger och åt vänster, och din avkomma skall ta nationer i besittning, och de skall bo i de ödelagda städerna. Var inte rädd, ty du skall inte få stå med skam; och känn dig inte förödmjukad, ty du skall inte bli besviken. Ty din ungdomstids skam skall du glömma, och din änketids smälek skall du inte mer komma ihåg.” — Jesaja 54:2–4.

      10 Här talas det till Jerusalem som om det var en hustru och mor som bor i tält, precis som Sara gjorde. När en sådan mor välsignas med en växande familj, är det dags för henne att utvidga hemmet. Hon måste sätta upp större tältdukar och längre tältlinor och slå ner tältpluggarna på nya ställen. Det är ett arbete som ger henne glädje, och i en sådan brådskande tid kanske hon lätt glömmer de bekymmersamma åren då hon oroligt undrade om hon någonsin skulle få barn som kunde föra släktlinjen vidare.

      11. a) Hur välsignades Guds himmelska ”kvinna” 1914? (Se fotnoten.) b) Vilken välsignelse har de smorda på jorden fått uppleva sedan 1919?

      11 Det jordiska Jerusalem välsignades med en sådan tid av förnyelse efter landsflykten i Babylon. ”Jerusalem där ovan” har blivit ännu mer välsignat.a I synnerhet sedan 1919 har hennes smorda ”avkomma” blomstrat i sitt återställda andliga tillstånd. (Jesaja 61:4; 66:8) De ”tog nationer i besittning” genom att dra ut till många länder för att söka efter alla som skulle sluta sig till deras andliga familj. Följden blev att antalet smorda söner ökade mycket snabbt. Någon gång i mitten av 1930-talet verkade skaran av smorda — som skulle uppgå till 144.000 — vara fulltalig. (Uppenbarelseboken 14:3) Då inriktades inte längre predikoarbetet på att samla in de smorda. Men utvidgningen slutade inte med de smorda.

      12. Vilka har samlats in i den kristna församlingen sedan 1930-talet och förenats med de smorda?

      12 Jesus själv förutsade att han förutom den ”lilla hjorden” av smorda bröder skulle ha ”andra får” som måste föras in i fållan med sanna kristna. (Lukas 12:32; Johannes 10:16) Dessa trogna följeslagare till de smorda är inte själva smorda söner till ”Jerusalem där ovan”, men de fyller ändå en viktig roll som Bibeln för länge sedan förutsagt. (Sakarja 8:23) Från och med 1930-talet och fram till vår tid har en ”stor skara” av dem samlats in, vilket har lett till att den kristna församlingen fått uppleva en makalös tillväxt. (Uppenbarelseboken 7:9, 10) Nu uppgår den stora skaran till flera miljoner. Denna stora tillväxt har skapat ett trängande behov av fler Rikets salar, sammankomsthallar och avdelningskontor. Jesajas ord är mer aktuella nu än någonsin. Vilket privilegium det är att få ha del i denna förutsagda utvidgning!