RESPEKTERA LIVET ”FÖR ATT DET INTE SKALL VILA BLODSKULD PÅ DIG”

9. Hur hjälpte Jehova israeliterna att förstå att livet är heligt?

⁹ Tillflyktsstäderna hade ett viktigt syfte. De skulle hindra israeliterna från att dra på sig blodskuld. (5 Mos. 19:10) Jehova älskar livet, och han hatar ”händer som utgjuter oskyldigt blod”. (Ords. 6:16, 17) Som den rättvise och helige Gud han är kunde han inte blunda för blodsutgjutelse, inte ens om den var oavsiktlig. Den som av misstag tog en annan människas liv blev visserligen barmhärtigt behandlad, men först behövde han lägga fram saken för de äldste. Och om de bedömde att det var en olyckshändelse, var han ändå tvungen att stanna kvar i tillflyktsstaden tills översteprästen dog. Det kunde betyda resten av livet. Allt det här inskärpte hos israeliterna att ett människoliv är heligt. För att ge ära åt den som hade gett dem livet behövde de göra allt de kunde för att inte äventyra en annan människas liv.

DÖM ”ENLIGT DESSA RÄTTSBESTÄMMELSER”

13, 14. Hur kunde israeliterna återspegla Jehovas rättvisa?

¹³ Jehova befallde de äldste i Israel att ha samma normer för rättvisa som han. Till att börja med behövde de ta reda på alla fakta. Det var också viktigt att de vägde in dråparens motiv, inställning och tidigare handlingssätt när de skulle avgöra om det gick att visa barmhärtighet eller inte. De behövde ta reda på om dråparen hade hatat offret och dödat honom med ont uppsåt. (Läs 4 Moseboken 35:20–24.) Och om det var aktuellt med vittnesmål krävdes minst två vittnen för att någon skulle kunna bli dömd för mord. (4 Mos. 35:30)

¹⁴ Förutom att ta reda på fakta skulle de äldste alltså se till individen, inte bara till handlingen. Det här krävde insikt, dvs. förmåga att uppfatta sådant som låg under ytan och förstå orsakerna till det som hade hänt. Framför allt behövde de helig ande för att kunna återspegla Jehovas insikt, rättvisa och barmhärtighet. (2 Mos. 34:6, 7)