Blick på världen
Vattenkris
”Om ingenting görs kommer två tredjedelar av mänskligheten att lida brist på vatten före år 2025”, förklarar den franska tidskriften L’Express. Tidningen Le Figaro påpekar: ”En fjärdedel av världens befolkning har i dag inte direkt tillgång till dricksvatten.” För att rikta uppmärksamheten på vattenkrisen höll UNESCO en internationell konferens i Paris i mars 1998. Mer än 200 delegater från 84 länder, däribland Frankrikes president, diskuterade olika sätt att skydda världens vattentillgångar. Ett av problemen som togs upp var att vatten ofta slösas bort på grund av ineffektiv konstbevattning och läckande vattenledningar. Den franske presidenten, Jacques Chirac, framhöll att vatten är en del av mänsklighetens gemensamma arv och därför måste regleras på världsvid basis.
Varning för kaffekoppen
”Små problemmakare — däribland skrämmande bakterier som E. coli-bakterien — blir allt vanligare, därför att folk på de flesta kontor inte är noggranna med att diska sina koppar eller rengöra diskbänkar och ytor för matberedning”, rapporterar tidningen The Toronto Star. Forskarna Charles Gerba och Ralph Meer kontrollerade kaffekoppar och köksutrustning på 12 kontor. Omkring 40 procent av kopparna och 20 procent av disksvamparna på kontoren innehöll koliforma bakterier, ibland den potentiellt farliga E. coli-bakterien. ”Detta är vanligen indikationer på osanitära förhållanden”, säger Gerba. Rapporten sammanfattar: ”Om det inte finns en diskmaskin, bör muggar diskas i varmt vatten med diskmedel och därefter desinficeras med en blekmedelslösning eller ett rengöringsmedel. Trasor och svampar skall tvättas regelbundet.”
Barn föredrar enkla nöjen
Hur kan en mamma vara en bra mamma i sina barns ögon? En undersökning som omfattade 1.000 barn i USA mellan 6 och 17 års ålder och genomfördes av institutet Whirlpool Foundation visade att barn föredrog att göra enkla, vardagliga saker tillsammans med sin mamma, egentligen ”bara att vara tillsammans”. Barnens favoritsysselsättning tillsammans med mamma var att äta middag. Andra platsen delades mellan att ”gå ut och äta” och att ”gå och shoppa”. Tätt efter kom, på tredje plats, att ”sitta och prata”. Barnens första val av sätt att tacka sin mamma var också enkla. Sjuttio procent sade att de oftast ger sin mamma en ”kram och en puss”. De näst populäraste sätten var att säga ”Jag älskar dig” och ”Tack så mycket”.
Föroreningsrisk för bilister
”En bilist som sitter i en bilkö andas in upp till tre gånger så mycket föroreningar som en cyklist eller en fotgängare och omkring dubbelt så mycket som en busspassagerare”, rapporterar Londontidningen The Times. En undersökning genomförd av ett institut för europeisk miljöpolicy visar att bilister som sitter fast i långsamtgående köer på en motorväg ”ackumulerar stora mängder giftiga gaser” genom inandningsluften. Miljövårdaren Andrew Davis säger att tvärtemot den vanliga uppfattningen kan bilister vara i större behov av skyddsmasker än cyklister som befinner sig nära trottoarkanten.
Radhus värms av kroppsvärme
Radhus helt utan värmeelement byggs i Göteborg, rapporterar Svenska Dagbladet. Tanken är att de boendes kroppsvärme skall värma upp bostäderna. En tvåbarnsfamilj beräknas alstra 1.300 kilowattimmar energi om året, och mer skall inte behövas, anser initiativtagarna. Då måste värmen i förbrukad luft tas till vara och husen byggas fem gånger så täta som byggnormerna kräver. Arkitekt Hans Eek, som arbetar med projektet, försäkrar att de supertäta husen inte behöver bli grogrund för mögel och fukt, eftersom ett effektivt ventilationssystem kommer att installeras för alla rum. Han medger att bostaden kan komma att kännas sval, om familjen är borta någon vecka mitt i vintern, men värmen återställs snart med värmeljus eller ugnsvärme en stund. Enligt Statistiska centralbyrån är kostnaden för att värma upp en 100 kvadratmeter stor lägenhet i Sverige i genomsnitt 8.450 kronor per år. Det dyrare inköpspriset för ett sådant radhus beräknas kunna tjänas in på några få år.
Trafikolyckor snart en av de vanligaste dödsorsakerna
En halv miljon människor dödas och 15 miljoner skadas i trafiken jorden runt varje år, enligt Röda korsets rapport ”Katastrofer i världen”, skriver Svenska Dagbladet. Med nuvarande ökning beräknas bilolyckor bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Trafikolyckor är för närvarande den nionde dödsorsaken. Sjuttio procent av dödsolyckorna sker i dag i tredje världen. Industrivärlden har nedbringat antalet dödsoffer genom kampanjer för vägsäkerhet, lagar om bilbälten, säkrare bilar osv. I Etiopien, till exempel, räknar man med omkring 200 dödsoffer per 10.000 bilar, medan motsvarande siffra i Sverige, Storbritannien och Japan är två dödsoffer. De främsta olycksorsakerna är för hög hastighet, rattonykterhet och vårdslöshet. Kostnaden för trafikolyckorna är enorma. U-länderna beräknas förlora drygt 400 miljarder kronor årligen på grund av förstörda fordon, sjukvård och minskad produktivitet. Som botemedel rekommenderas säkrare bilar, bättre vägar, fler rondeller och bättre vägbelysning. Som nödvändiga åtgärder nämner också Röda korsets rapport strängare lagar i fråga om bilbälten och rattonykterhet.
Början på Kinas historia tidigarelagd
Det tidigaste året i Kinas historia som finns dokumenterat har länge ansetts vara år 841 f.v.t., det första året av Gong He-eran under Zhoudynastin. Nyligen upptäcktes dock en äldre redogörelse där en solförmörkelse omnämns, rapporterar tidskriften China Today. Redogörelsen förlägger denna förmörkelse till det första regeringsåret för kung Yi av Zhoudynastin. Forskare och historiker har konstaterat att denna förmörkelse inträffade år 899 f.v.t. och flyttar därmed tillbaka begynnelsepunkten för Kinas dokumenterade historia mer än ett halvt århundrade. ”Ända fram till 1900-talet har det inte förekommit något avbrott i denna dokumentation”, konstaterar boken Outline of the History of the Chinese People. Boken kallar denna dokumentation för ”ett av Kinas största bidrag till historien om mänsklighetens civilisation”.
Överraskande dofter
Vinproducenter har länge känt till doftens betydelse för att kunna skilja ett vin från ett annat. Med målet att utveckla bättre viner katalogiserar forskare nu de 500 eller fler kemikalier som kan bidra till ett vins unika bouquet. Forskarna har tagit hjälp av personer med känsliga näsor, rapporterar tidskriften New Scientist. Paneler med sniffare har liknat de individuella dofterna hos några ingredienser i vin med lök, honung, sparris, tobak, choklad och torkade fikon. Några mer överraskande doftassociationer var bland andra ”smutsiga strumpor, ruttna ägg och brinnande gummi”. En särskild sorts vinjäst producerar en doft som kan beskrivas på olika sätt. Forskaren Jane Robichaud säger: ”Det beror på hur känslig man är för doften om man tycker att den ger komplexitet till vinet eller att den doftar svettig hästfilt.”
Solbränna i skuggan
Att söka skugga under ett träd eller ett parasoll kommer troligen inte att erbjuda totalt skydd mot ultraviolett strålning, enligt en undersökning gjord av Australia’s Queensland Institute of Medical Research. Som det rapporteras i tidningen The Canberra Times utsätts en person som sitter i skugga fortfarande för en viss ultraviolett strålning. Doktor Peter Parson, biokemist och ledare för undersökningen, varnar: ”Om man, i det australiska fastlandets alla huvudstäder, rekommenderas att inte utsätta sig för direkt middagssol på sommaren i mer än 10–12 minuter, då kommer folk som ligger eller sitter i skuggan att utsättas för ... [UV-B] som orsakar solbränna i sådan utsträckning att de kan bränna sig på mindre än en timme.” Även på vintern och under molniga dagar förekommer stora mängder ultraviolett strålning. Parson framhåller att den allmänna regeln är: ”Ju mer klar himmel man kan se, desto större är risken.”
Seminarium om blod i Bulgarien
Ett seminarium om blodbevarande åtgärder under operationer och användandet av alternativ till blodtransfusioner hölls tidigare i år i Sofia i Bulgarien. Seminariet gav läkare från hela Bulgarien möjlighet att överlägga med en panel av blodexperter från åtta länder. Professor Ivan Mladenov från Sofia kommenterade att under den förra regimen ”var lite eller inget känt om smittat blod och blodburna virus” och att ”om patienten tog upp sådana frågor, betraktades det som dåligt uppförande som kunde leda till att han förvägrades läkarvård”. Gensvaret från dem som deltog i seminariet återspeglar en ökad medvetenhet i Bulgarien om patientens rätt att besluta om behandling och rätten till informerat samtycke, precis som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna uppmanar till.