Men var skulle vi kunna hålla möten? Vi gjorde om ett rum i vår lilla lägenhet till en Rikets sal. Vi lade plankor över bokkartonger och fick på så sätt bänkar att sitta på. Eftersom det inte fanns någon döpt broder där, satte Esther och jag på oss huvudbonader och ledde mötena själva. Till vår stora glädje var det över hundra närvarande, då vi anordnade det första åminnelsefirandet av Kristi död där!

Vi arbetade i Villazón i fyra år. Min kamrat studerade med en man, vars hustru skötte en ”chichería”, en taverna där alkoholhaltiga drycker såldes. Denne man lärde känna sanningen och blev senare döpt, och han tjänade så småningom som äldste ända till sin död. Hur gick det med tavernan, chicherian? Den är nu en Rikets sal!