Är ditt liv långtråkigt? Gör något åt det!

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I SPANIEN

MARGARET och Brian var i 55-årsåldern när ett gyllene tillfälle dök upp: att dra sig tillbaka från arbetslivet med en bra pension. Det var då de beslöt sig för att flytta söderut till solen och sandstränderna vid Medelhavet. Nu var det slut på bekymmer och problem — de skulle leva ett sorglöst liv i sin stuga vid havet.

Efter två år hade drömmen gått i kras. Brian förklarar: ”Allting verkade så meningslöst — dag efter dag utan något vettigt att göra. Det enda jag gjorde var att simma, spela lite golf eller tennis och tala i timmar med vemhelst som ville lyssna. Om vad? Struntsaker.”

Gisela, en mamma på några och 20 år, har en förtjusande liten flicka. På eftermiddagen går mor och dotter som vanligt till parken, där dottern leker i sandlådan och med stor iver och koncentration bygger sandslott och gör sandkakor. Under tiden sitter mamma på en bänk i närheten och håller uppsikt över sin flicka. Eller gör hon inte det? Hon sitter som fastklistrad vid sin bärbara radio och ser knappast barnet genom röken från sin cigarrett. Hon är ihjältråkad.

Peter, en 17-årig gymnasieelev, sitter i sitt rum, omgiven av det allra senaste i elektronikväg. Han sätter på ett av sina videospel men upptäcker att det helt enkelt inte intresserar honom längre. Han har redan spelat det hundratals gånger och vet vid det här laget hur man överlistar apparaten. Kanske han skulle lyssna på lite musik? Det finns inte en skiva som han inte redan har hört massor av gånger. Han är fullständigt uttråkad och säger beklagande: ”Jag har ingenting att göra.”

Slår du ihjäl tiden?

Alla upplever naturligtvis inte sin situation som trist och långtråkig. Det finns fortfarande många människor som lever ett lyckligt och meningsfullt liv och finner tillfredsställelse genom att lära sig nya saker, genom att få utlopp för sin kreativitet och genom att uppodla goda relationer till andra människor — och framför allt till Gud.

Uttråkning är emellertid något som drabbar människor i alla samhällsskikt. I Tyskland känner sig var tredje invånare uttråkad, enligt en färsk undersökning. Den karriärsugne yuppien som rastlöst frekventerar alla de populära nöjesetablissemangen i staden, den arbetslöse ynglingen som slår ihjäl tiden med högljudd musik och billigt öl, den medelålders fabriksarbetaren som tittar på TV hela helgen, direktören som känner sig vilsen när han lämnar kontoret — alla lider de av en vanlig åkomma: uttråkning.

De gamla filosoferna kallade den på latin för taedium vitae (leda vid livet). På tyska heter den Langeweile (ordagrant: en lång stund). Typiska symptom på uttråkning är att tiden tycks släpa sig fram, att arbetet verkar meningslöst och att det känns som om man ”bara skulle vilja komma bort från alltsammans”.

Inte ens de rika är immuna mot uttråkning. Efter att ha beskrivit stormrika människors överdådiga livsstil förklarade Roger Rosenblatt i tidskriften Time: ”Vad säger de flesta av världens flotta penningslösare trots det flotta huset och den flotta trädgården och de flotta djuren, bjudningarna och människorna? Att de är uttråkade. Uttråkade.”

En gång i tiden trodde man att ett större mått av fritid skulle göra livet mindre långtråkigt. Om människor bara fick humana arbetsförhållanden, slapp tunga och monotona arbetsmoment och fick gott om fritid, skulle livet kännas tillfredsställande, menade man. Men tyvärr är det inte så enkelt. Att bestämma sig för vad man skall göra med all denna fritid har visat sig vara svårare än man kunde tro. Många ser hela veckan ivrigt fram mot veckoslutet, bara för att sedan finna att det inte motsvarar deras förväntningar.

Långtråkighetens negativa verkningar

En del människor försöker förjaga sin leda genom att vara oerhört aktiva. Somliga har blivit arbetsnarkomaner, därför att de inte har vetat hur de skulle få tiden att gå när de inte var på kontoret. Andra försöker dränka sin leda i alkohol eller försöker få spänning i tillvaron genom att experimentera med narkotika. Många av stjärnorna i den hektiska nöjesvärlden tar till kokain eller andra droger för att klara av tomhetskänslan när föreställningen är över. Långtråkighet sägs också vara en av orsakerna till det ständigt växande antalet ogifta tonåriga mödrar, som ofta kan ha trott att ett litet barn skulle fylla tomrummet i deras liv.

Långtråkighet har till och med satts i samband med den stigande brottsligheten. Tidskriften Time konstaterar att många ungdomar lämnar skolan vid 16 års ålder och sedan inte har något att göra och att arbetslösa ungdomar i Västeuropa, i jämförelse med sina arbetande kamrater, är ”mer benägna att begå självmord, mer hemfallna åt narkotikamissbruk, mer disponerade för att få utomäktenskapliga barn och mer hågade att bryta mot lagen”. Detta tycks åter bekräfta det gamla ordstävet som säger att ”Djävulen finner arbete för sysslolösa händer”. — Jämför Efesierna 4:28.

Långtråkighet — Finns det någon lättvindig lösning?

ATT förse miljontals uttråkade människor med ett oräkneligt antal nöjen och förströelser har blivit en lukrativ affär i våra dagar. Exotiska semesterresor, sofistikerade elektroniska apparater, dyrbara hobbyer — det finns mycket som hjälper människor att slå ihjäl tiden. Men trots detta tycker många att livet är långtråkigt. Till och med när de har semester behöver uttråkade människor någon utomstående som roar dem och livar upp dem, och många inbitna joggare känner sig vilsna om de inte har sin bärbara radio med sig.

Det råder inget tvivel om att olika former av underhållning, till exempel televisionen, kan skapa spänning och skingra ledan, men hur länge? För somliga människor blir underhållningen som en vanebildande drog. Nästa gång behöver de ännu mer stimulans och spänning för att inte långtråkigheten skall ta överhanden igen. I stället för att vara en lösning kan sådan underhållning i det långa loppet bidra till känslan av uttråkning.

TV-tittande i sig självt skapar inte leda, men för mycket TV-tittande gör inte livet mindre långtråkigt. Och vad värre är, ju mer tid man tillbringar framför TV-n, desto större är risken att man fjärmar sig från verkligheten. Detta händer alltför ofta när det gäller barn. När man i en undersökning frågade barn i åldern fyra till fem år om de skulle föredra att avstå från TV-n eller sin pappa, svarade 1 barn av 3 att det skulle vara lättare att klara sig utan pappa!

Att ge efter för alla önskningar är inte heller någon lösning. Många ungdomar växer nu upp ”i en period av materiellt välstånd där de kan få alla leksaker, alla semestrar och alla modekläder som de önskar sig”, konstaterade en socialdemokratisk riksdagsledamot i Tyskland. Finns det någonting som kan göra dem entusiastiska längre? Välmenande föräldrar som överöser sina barn med de senaste prylarna kan i själva verket fostra dem till vuxna som är kroniskt uttråkade.

Roten till problemet

Att undgå långtråkighet helt och hållet är ett orealistiskt mål. Livet i den här världen kan aldrig vara ett tillstånd av ständig begeistring och lycka. Sådana orealistiska förväntningar kan skapa onödiga problem och besvikelser. Men samtidigt finns det bestämda faktorer som ytterligare förvärrar situationen.

En sådan är att fler och fler familjer splittras i våra dagar. Skulle det kunna vara så att mamma och pappa är så upptagna av sina egna nöjen och njutningar att de inte längre tillbringar tillräckligt mycket tid tillsammans med sina barn? Det är inte särskilt förvånande att tonåringar försöker roa sig på egen hand i spelhallar, i köpcentra, på diskotek och liknande. Följden har blivit att det i många hem inte längre förekommer familjeutflykter och andra gemensamma aktiviteter.

Andra är så missnöjda med sina enformiga liv att de omedvetet drar sig inom sitt skal, lever sitt eget liv och är likgiltiga för andra människor. Samtidigt som de isolerar sig mer och mer hyser de den fåfänga förhoppningen att kunna uppnå något slags självförverkligande. Men det går inte. Ingen människa är en ö. Vi behöver sällskap och tankeutbyte. Individualister som isolerar sig från andra sprider därför oundvikligen leda omkring sig och gör oavsiktligt livet dystert för sig själva och sin omgivning.

Roten till problemet ligger emellertid djupare. Den franske 1600-talsfilosofen Blaise Pascal sade träffande: ”Leda stammar ur hjärtats djup, där det har sina naturliga rötter, och fyller sinnet med sitt gift.” Hur sanna är inte dessa ord!

Så länge hjärtat är fullt av gnagande tvivel om livets orsak och mening, kommer ledan troligen att finnas kvar. Vad människor behöver är en uppriktig övertygelse om att deras liv har mening. Hur skall en människa kunna ha en positiv syn på livet om hon inte vet varför hon finns till, inte har något mål och inte har något välgrundat hopp för framtiden?

Det är här de avgörande frågorna kommer in i bilden: Vad är meningen med livet? Varför finns jag till? Vart är jag på väg? ”Strävan att finna en mening i livet är den främsta motiverande kraften i människan”, förklarade dr Viktor Frankl. Hur kan man då tillgodose behovet av mening i livet? Var kan man finna ett tillfredsställande svar på dessa frågor?

Hur kan livet bli mindre långtråkigt?

Den äldsta av alla böcker kastar ljus över dessa avgörande frågor. Den tyske 1800-talsskalden Heinrich Heine sade: ”Min upplysning har jag helt enkelt en bok att tacka för.” Vilken bok? Bibeln. Charles Dickens sade likaså: ”Det är den bästa bok som någonsin har funnits eller kommer att finnas i världen, ty den innehåller de bästa tänkbara lärdomar genom vilka en mänsklig varelse ... kan låta sig vägledas.”

Det råder inget tvivel om saken. Bibeln är en säker vägledning till ett meningsfullt liv. Från början till slut visar den mycket tydligt att Gud gav människan ett arbete att utföra. Människan skulle ta vård om jorden, försköna den, utöva kärleksfull tillsyn över djuren och framför allt lovprisa sin Skapare, Jehova. Det var verkligen en krävande uppgift, en som knappast skulle ge rum för långtråkighet! Miljoner aktiva kristna har upptäckt att detta att lojalt försvara Guds suveränitet och vara helt hängiven honom verkligen ger livet mening och förhindrar att det blir långtråkigt.

Även om långtråkighet kan vara ett modernt fenomen — de flesta forntida språk tycks inte ha haft något ord för det — innehåller Bibeln, förutom att den visar oss meningen med livet, praktiska råd som hjälper oss att komma till rätta med känslor av uttråkning. Den säger till exempel om ”den som isolerar sig” att ”mot all praktisk vishet kommer han att bryta ut”. (Ordspråken 18:1) Med andra ord: slut dig inte inom ditt skal!

Människan är sällskaplig av naturen. Hon behöver ha relationer till andra människor och har ett medfött behov av samvaro. Att undertrycka denna normala önskan att umgås med andra människor — att vara en enstöring, en ren åskådare — är oförståndigt. Att begränsa alla personliga relationer till ytliga kontakter är också att ignorera all praktisk vishet.

Det är naturligtvis mycket lättare att passivt titta på TV eller att begränsa kommunicerandet till att knappa in information på en dator. Att anpassa sig efter andra människor är en verklig utmaning. Men att ha något värdefullt att säga och att utbyta tankar och känslor med andra är givande och bidrar till att livet inte blir långtråkigt. — Apostlagärningarna 20:35.

Kung Salomo, som var en skarpsynt iakttagare av den mänskliga naturen, gav följande kraftfulla råd: ”Det är bättre att vara nöjd med det man har för ögonen än att ge begäret fria tyglar.” (Predikaren 6:9, The New English Bible) Med andra ord — gör det bästa av din nuvarande situation. Koncentrera dig på det du har för ögonen. Det är mycket bättre än att längtansfullt önska sig bort från alltsammans eller ”ge begäret fria tyglar”, som Salomo uttryckte det.

Välplanerade dagar, bestämda mål och en innerlig önskan att fortsätta att lära kan också hjälpa dig att förjaga känslan av uttråkning. Även sedan man blivit pensionär finns det mycket man kan göra. Ett Jehovas vittne på Balearerna, en pensionerad man på några och 70 år, går ivrigt in för att lära sig tyska. Vad är hans mål? Han vill kunna tala om Guds ord med uttråkade semesterfirare, av vilka många är från Tyskland. Han tycker verkligen inte att livet är långtråkigt!

Det kan också vara till hjälp att göra något med sina händer. Varför inte lära dig något hantverk, lära dig måla eller spela ett musikinstrument? Självaktningen växer när man känner att man uträttar något. Varför inte kavla upp ärmarna och erbjuda dig att hjälpa till där hemma? Det finns vanligtvis mycket som behöver ordnas och ses över i ett hem. I stället för att gå omkring och gräma dig över ditt långtråkiga liv kan du bli en som ställer upp, som gör något meningsfullt hemma eller blir skicklig i något hantverk. Det kommer inte att vara bortkastad möda. — Ordspråken 22:29.

Bibeln uppmanar oss också att vara helhjärtade i allt vi företar oss. (Kolosserna 3:23) Det innebär naturligtvis att vi måste engagera oss och vara uppriktigt intresserade av det vi sysslar med. Det är intressant att lägga märke till att ordet ”intresse” kommer av det latinska ordet interesse, som ordagrant betyder ”vara emellan”, med andra ord vara uppslukad av det man håller på med. Det gör arbetet intressant.

Alla dessa goda råd, som nedtecknades för så länge sedan, skulle göra underverk för människor med fritidsproblem, om de bara tillämpade dem. Intressera dig därför för dina arbetsuppgifter. Engagera dig i andra människor. Gör saker och ting för andra. Fortsätt att lära. Kommunicera öppet med andra människor. Upptäck den verkliga meningen med livet. Om du handlar så, kommer du inte att behöva säga: Varför är livet så långtråkigt?

[Ruta på sidan 7]

Hur man kan övervinna långtråkighet

1. Låt inte personliga initiativ lamslås av färdigpaketerad underhållning. Var selektiv när det gäller nöjen och förströelser.

2. Umgås med andra människor.

3. Fortsätt att lära dig saker och ting. Sätt upp personliga mål.

4. Var kreativ. Gör något med dina händer.

5. Ha ett uppsåt i livet. Ta Gud med i beräkningen.