• Cypern
    Jehovas vittnens årsbok 1995

    • Nya lokaler för avdelningskontoret

      År 1981 gjorde man vissa förändringar i administrationen vid Sällskapets avdelningskontor. För att sörja för behoven vid avdelningskontoret bad man Don Rendell, som då tjänade vid Betel i Grekland, att återvända till Cypern för att ta över uppgiften som samordnare i avdelningskontorets kommitté. Året därpå fick Betelfamiljen ytterligare två medlemmar. Det var det grekcypriotiska paret Andreas och Maro Kontoyiorgis, som hade tjänat som pionjärer med särskilt uppdrag i England. Eftersom lokalerna i Limassol var för små, blev Betelfamiljen överlycklig när den styrande kretsen år 1985 gav tillstånd till att bygga ett nytt avdelningskontor.

      Bröderna var ivriga att börja arbetet med den nya byggnaden, men det fanns problem som man behövde ta itu med. Var någonstans skulle man bygga? Det beslöts att man skulle använda den tomt som ägdes av sammanslutningen Jehovah’s Witnesses’ Congregation (Cyprus) Ltd. i Limassol. Under 1987 presenterades ritningar för de kommunala myndigheterna, och man ansökte om bygglov. Men så fort det blev känt att Jehovas vittnen planerade att bygga, började representanter för den grekisk-ortodoxa kyrkan att gå runt i grannskapet för att samla in underskrifter på en protestskrivelse. Till följd av den vägrade myndigheterna att bevilja bygglov. En orsak som angavs var ”att trygga den allmänna säkerheten och ordningen, som kunde äventyras om bygglovet beviljades”, och en annan orsak var ”syftet med den föreslagna byggnaden”.

      Då beslutet uppenbarligen var grundat på religiösa fördomar, drog bröderna ärendet inför rätta. Domslutet blev till Jehovas vittnens fördel. Det fastslogs att de kommunala myndigheterna inte hade ”befogenhet att vägra att bevilja bygglov av hänsyn till den allmänna säkerheten eller ordningen”. I domslutet stod det vidare: ”Den andra orsaken som angavs, nämligen ’syftet med den föreslagna byggnaden’, ... avslöjar den verkliga orsaken till att ansökan avslogs.” Det var bra att få det här ärendet avgjort i domstol.

      Redan innan domstolen avkunnade sin dom hade det blivit alltmer uppenbart att det inte skulle vara förståndigt att bygga avdelningskontoret i ett område där motståndet var så våldsamt. Som genom ett under erbjöd just då en broder Sällskapet att köpa hans fastighet i Nissou, bara några kilometer från Nicosia. På en tomt på ungefär ett halvt hektar fanns det ett hus med fyra lägenheter. På baksidan av huset fanns det en trädgård med citrusfrukter och på framsidan en gård, omgärdad av blommande buskar och palmer. I huset bredvid låg Rikets sal. Fastigheten var perfekt för avdelningskontoret. Här var det mer utrymme än vad som skulle ha varit tillgängligt i Limassol, få förändringar behövde göras, det låg centralt, och grannarna var vänliga. Den styrande kretsens utgivarkommitté gav sitt godkännande, och år 1988 köpte man fastigheten, och Betelfamiljen flyttade in i juni samma år.