Ett för trångt avdelningskontor

Förkunnarledens tillväxt betydde större efterfrågan på litteratur och ett ökande antal församlingar som avdelningskontoret hade att betjäna. Den lilla lagerlokalen i garaget i anknytning till kontoret höll på att bli överbelastad. Kontoret höll också på att bli för trångt, eftersom mer personal behövdes för att ta hand om den svällande korrespondensen.

Kontoret på Pensacola Street, som hade betjänat Jehovas folks intressen på Hawaii i nästan 50 år, var nu alldeles för litet. Eftersom det låg i ett tätt befolkat område i centrala Honolulu, var en utvidgning av det stället omöjlig. Därför satte vi i gång att söka efter ett passande ställe för ett utvidgat, nytt avdelningskontor.

År 1985 skickade en lokal fastighetsmäklare ett reklamblad till avdelningskontoret, där man utannonserade en tomt på 0,45 hektar som var till salu och på vilken det fanns en byggnad, ett före detta varuhus, på 2.300 kvadratmeter. Läget var idealiskt, nära flygfältet och Honolulus centrum. Trots att en annan spekulant i princip hade samtyckt till att köpa fastigheten, kontaktade bröderna i kommittén för avdelningskontoret med den styrande kretsens godkännande mäklaren för att lämna ett anbud. Överraskande nog drog sig den förste spekulanten tillbaka från förhandlingarna. Som ett ytterligare uppenbart bevis för att Jehova hade sin hand med i saken var fastighetens ägare gynnsamt stämd till Jehovas vittnen. På några korta månader fullbordades köpet, och i november 1985 lämnades överlåtelsehandlingen över till Sällskapet.

Att göra om ett före detta varuhus till avdelningskontor, lagerlokal, Betelhem och två Rikets salar innebar en intressant uppfordran. Bröderna på Hawaii hade aldrig tidigare tagit sig an ett så stort byggnadsprojekt. Man utsåg en byggnadskommitté, gjorde upp ritningar och ordnade med olika byggnadsavdelningar. Man litade fullständigt på att bröderna på Hawaii var villiga att ställa upp med den skicklighet och arbetsinsats som behövdes för att klara av uppgiften. Men man insåg givetvis att den grund på vilket projektets framgång vilade bäst hade uttryckts av psalmisten i Psalm 127:1 (NW): ”Om inte Jehova själv bygger huset, är det förgäves att de som bygger det har arbetat hårt på det.”

”Precis som att bygga Salomos tempel!”

För att underrätta var och en om byggnadsplanerna för avdelningskontoret hölls särskilda möten med början i februari 1987 på sju olika platser i hela staten. Mer än 5.000 församlades på Waikiki Shell. Bröderna i byggnadskommittén förklarade vad som redan hade uträttats, och de skisserade upp planen för bygget, som var planerat att börja den 1 mars 1987.

Arbetet började på fullt allvar. Bokstavligen talat tusentals bröder och systrar på Oahu och på andra öar ordnade sina angelägenheter för att kunna göra en insats. Somliga reste till platsen under veckosluten, andra för längre tidsperioder. Många vittnen på Oahu öppnade älskvärt sina hem för tillresande arbetare från de närliggande öarna. Under byggnadstidens höjdpunkt kom omkring 150 frivilliga på vardagarna och 250—300 under veckosluten.

Även om arbetet var mödosamt och timmarna blev långa, rådde en villig och lycklig anda. Eftertryck lades vid andligheten. Dagens text behandlades varje dag, och Vakttornet studerades varje vecka. Bibliska föredrag hölls regelbundet med hela byggnadsstyrkan närvarande.

Samverkan mellan olika yrkesmän och många villiga arbetare fick till följd att arbetet flöt smidigt till sin fullbordan. En frivillig arbetare kommenterade: ”Det är precis som att bygga Salomos tempel!” Skillnaden var dock ganska stor mellan Salomos tempel och avdelningskontorets nya byggnad. Templet överdrogs delvis med guld på en byggnad av ”monteringsfärdiga” delar, och därför var det inte mycket buller när det uppfördes. Avdelningskontoret byggdes med cement, trä, stål och en mängd buller. Men en sak var lika — samma anda som satte tempelarbetarna i rörelse på Salomos tid motiverade bröderna och systrarna på Hawaii. En tilltalande byggnad för avdelningskontoret reste sig ur ett tomt, förfallet varuhus. Nästan ett underverk!

Trots den uppslukande verksamheten i förbindelse med byggandet av avdelningskontoret nådde man fem förkunnarrekord år 1986. Vid slutet av det tjänsteåret bildades två nya församlingar. Det blev tre högsta resultat i fråga om förkunnare år 1987, och ytterligare tre församlingar upprättades. I juli 1987 var byggnaden färdig. Under månaden därpå överfördes avdelningskontorets verksamhet till det nya stället.

Fallande regn — stigande anda

Det regnade tidigt på förmiddagen den 3 april 1988 i Honolulu, men det dämpade inte andan hos de 5.870 som församlats på Neal Blaisdell Center till programmet vid överlämnandet av avdelningskontoret. Ytterligare 2.838 vänner, som var församlade på Maui, Kauai och ön Hawaii, var anslutna genom telefonledning till heldagsprogrammet, som utgick från Honolulu. Samordnaren i avdelningskontorets kommitté gjorde en återblick på Rikets verks historia och framsteg på Hawaii. De förkunnare som hade predikat på öarna i mer än 38 år hade fått sittplatser på de främsta raderna på arenan, och de instämde hjärtligt i vad talaren sade om att Jehova rikligen hade välsignat sitt folk på Hawaii.

I en 30 minuter lång simultanvisning av diabilder vid var och en av sammankomsterna dokumenterades förvandlingen av det före detta varuhuset till ett nytt avdelningskontor. De fyra besökande medlemmarna av den styrande kretsen talade alla i tur och ordning till den stora åhörarskaran. I en gripande framställning beskrev Daniel Sydlik Jehovas rättfärdighet som varande lika oföränderlig och beständig som bergen. (Ps. 36:76) Lyman Swingle uppmuntrade sina åhörare genom ämnet ”Tänk på de många välsignelser du åtnjuter” i överensstämmelse med Psalm 144:15b. Lloyd Barry drog en parallell mellan den glädje som åtföljde firandet av lövhyddohögtiden och nutiden, när sanna tillbedjare likaledes firar det stora inbärgande som Jehova åstadkommit. (3 Mos. 23:40) I sitt överlämnandetal konstaterade Milton Henschel: ”Vår Gud är en uppsåtets Gud, och i sina handlingar visar han överhöghet. Överlämnandet här av avdelningskontorets nya lokaler är en del av Jehovas uppsåt. Vi önskar se att denna byggnad kommer att användas i förbindelse med Jehovas vilja.”

När denna särskilda dag av tillbedjan närmade sig sitt slut och de församlade skarorna var förenade i avslutande sång och bön, var deras känslor lika dem som israeliterna hade vid invigningen av Salomos tempel. De gick till sina hyddor ”uppfyllda av glädje och fröjd över allt det goda som Herren [Jehova] hade gjort”. (1 Kung. 8:66) Det var en storslagen andlig händelse, en verklig milstolpe i Jehovas folks 70-åriga historia på Hawaii.

[Bild på sidan 107]

Avdelningskontoret och Rikets sal på Pensacola Street tjänade Rikets intressen i nästan 50 år, fram till augusti 1987

[Bilder på sidan 108]

Det före detta varuhus som gjordes om till avdelningskontor, lagerlokal, Betelhem och två Rikets salar överlämnades den 3 april 1988