Jehovas vittnen från hela landet ställde upp frivilligt för att hjälpa till i arbetet. De visade en enastående anda. Varje dag fanns det i genomsnitt 400 ordinarie arbetare på byggplatsen tillsammans med de cirka 200 som arbetade där på sin semester. Under de fyra år bygget pågick var det inte mindre än 15.000 vittnen som frivilligt erbjöd sina tjänster.

En broder berättar: ”Trots vädret, trots problem, oavsett om det var varmt eller kallt eller till och med iskallt, gick arbetet framåt. Det fanns tillfällen då andra skulle ha ställt in arbetet, men vi började i stället.”

Det kom också en del hjälp från utlandet. Jack och Nora Smith och deras 15-åriga dotter, Becky, från Oregon i USA fick resa flera tusen kilometer, men det var ändå inte för långt. De var med vid den internationella sammankomsten i München, när det tillkännagavs att Sällskapet planerade att bygga ett nytt avdelningskontor i Tyskland. ”Vilket privilegium det skulle vara att få arbeta med att bygga ett nytt Betel!” sade de och meddelade sitt intresse. Jack berättar: ”Vi höll på med förarbete för sammankomsten 1979, när vi fick en ansökningsblankett och en inbjudan att komma så fort som möjligt. Vi var så ivriga att vi knappt kunde koncentrera oss vare sig på vårt arbete eller på sammankomsten.”

Vi kunde göra det mesta av arbetet själva. En broder är fortfarande förundrad: ”Ingen av oss hade någon erfarenhet av att arbeta med ett så stort projekt med en arbetsstyrka som ständigt skiftade. Ofta trodde vi att vi på ett eller annat område hade kört fast, därför att det inte fanns yrkesmän tillgängliga för vissa uppgifter. Men många gånger kom det in en ansökan från en kvalificerad broder i sista minuten. När det behövdes bröder, då fanns de där.” De tackade Jehova för hans vägledning och välsignelse.