Tusentals är ivriga att hjälpa till

Av de 17.000 Jehovas vittnen som fanns i Sverige när ett nytt avdelningskontor skulle byggas i Arboga var det cirka 5.000 som ställde upp för att hjälpa till med arbetet. De flesta var helt enkelt villiga medhjälpare, men det fanns också tillräckligt många skickliga yrkesmän som såg till att arbetet utfördes på rätt sätt. Vad var deras motiv? Kärlek till Jehova.

När Jehovas vittnen skulle bygga ett nytt avdelningskontor i Holbæk i Danmark, gav en handläggare på byggnadsnämnden uttryck åt betänkligheter när han hörde att vittnena skulle utföra allt arbete själva. Men bland de vittnen som hade erbjudit sig att hjälpa till fanns all den fackkunskap som behövdes. Skulle det ändå ha varit bättre om de hade anlitat entreprenörer för att utföra arbetet? När projektet var färdigt, fick experter från stadens byggnadsnämnd göra en rundvandring på området. De kommenterade det fina hantverket — något som de sällan ser hos kommersiella firmor nu för tiden. Handläggaren som tidigare hade gett uttryck åt betänkligheter sade nu med ett leende: ”Den gången kände jag ju inte er organisation.”

I Australien ligger tätorterna mycket utspridda. De flesta av de 3.000 frivilliga som mellan åren 1978 och 1983 hjälpte till med att bygga avdelningskontoret i Ingleburn måste därför resa minst 150 mil. Men det anordnades bussresor för grupper av frivilliga arbetare, och församlingarna längs vägen visade stor gästfrihet. De serverade måltider och sörjde för trevlig samvaro åt bröderna när de rastade under resan. En del av bröderna sålde sina hus, slog igen sina firmor, tog semester eller gjorde andra uppoffringar för att få delta i projektet. Arbetslag som bestod av erfarna hantverkare kom för att gjuta, sätta upp innertak och bygga staket — och somliga av dem kom mer än en gång. Andra skänkte material.

De flesta av de frivilliga arbetarna som deltog i dessa projekt var oerfarna, men efter en kort tids upplärning tog några av dem på sig stort ansvar och utförde ett utmärkt arbete. De lärde sig att tillverka fönster, köra traktor, blanda betong och mura. De hade en avgjord fördel framför dem som inte är Jehovas vittnen och som utför samma slags arbete kommersiellt. På vilket sätt? De som hade erfarenhet var villiga att lära upp andra. Ingen var rädd att någon annan skulle ta hans arbete; det fanns tillräckligt att göra för alla. Och alla var starkt motiverade att utföra kvalitetsarbete, eftersom deras arbete var ett uttryck för deras kärlek till Gud.

På alla byggplatserna är det några vittnen som utgör kärnan i ”byggfamiljen”. Under arbetet i Selters/Taunus i Tyskland mellan åren 1979 och 1984 bestod denna kärna vanligtvis av flera hundra arbetare. Tusentals andra slöt sig till dem för kortare eller längre perioder, många av dem över veckosluten. Allt planerades noggrant, så det fanns mycket att göra för de frivilliga arbetarna när de kom.

Så länge vi människor är ofullkomliga kommer det att uppstå problem, men de som deltar i dessa projekt försöker lösa problemen på grundval av Bibelns principer. De vet att det är viktigare att göra saker och ting på ett kristet sätt än att vara effektiv. På byggplatsen i Ebina i Japan hade man som påminnelse satt upp stora skyltar med bilder av arbetare i hjälm, och på varje hjälm hade man med japanska skrivtecken skrivit en av Guds andes frukter: kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning. (Gal. 5:22, 23) De som besöker byggplatserna kan både se och höra skillnaden mellan dessa och andra byggplatser. En nyhetsreporter som hade blivit guidad på byggplatsen i Brasilien sade följande om sina egna iakttagelser: ”Det förekommer ingen oordning eller brist på samarbete. ... Den kristna atmosfären gör det annorlunda här jämfört med vad man är van att se i brasiliansk byggverksamhet.”

Internationella frivilliga byggnadsarbetare

När behovet av snabb utvidgning blev allt större, infördes år 1985 en anordning med internationella frivilliga byggnadsarbetare. Det var inte första gången man inledde internationellt samarbete på byggfronten, men arbetet blev nu noggrant samordnat från huvudkontoret. Alla som deltar är Jehovas vittnen som frivilligt ställer sig till förfogande för att hjälpa till med byggnadsarbete utanför sitt eget land. De är yrkesmän, ofta män vars hustrur följer med för att hjälpa till där de kan. De flesta betalar själva sina resekostnader; ingen får någon lön för det han gör. Några är korttidsarbetare och stannar i regel mellan två veckor och tre månader. Andra är långtidsarbetare och stannar ett år eller längre, kanske tills projektet är färdigt. Över 3.000 Jehovas vittnen från 30 olika länder deltog i detta program under de fem första åren, och fler var ivriga att medverka när deras förmågor behövdes. De räknar det som ett privilegium att få ge ut av sig själva och sina medel för att främja Guds kungarikes intressen på det här sättet.

De internationella frivilliga byggnadsarbetarna får kost och logi. Komforten är ofta minimal. De inhemska vittnena uppskattar mycket det arbete som deras besökande bröder och systrar utför, och där så är möjligt inbjuder de dem att bo hemma hos sig, hur enkla deras hem än må vara. Måltiderna intas oftast på arbetsplatsen.

Bröderna från utlandet kommer inte för att utföra hela arbetet. Deras mål är att arbeta tillsammans med den inhemska byggarbetsstyrkan. Det händer också att hundratals, ibland tusentals, andra i landet kommer för att hjälpa till under ett veckoslut, en vecka eller längre tid åt gången. I Argentina samarbetade 259 frivilliga från andra länder med flera tusen inhemska vittnen, av vilka somliga deltog i arbetet varje dag, andra var med i några veckor och många fler hjälpte till under veckosluten. I Colombia hjälpte över 830 internationella frivilliga byggnadsarbetare till under kortare eller längre perioder. Det var också över 200 inhemska frivilliga som deltog i projektet på heltid och ytterligare 250 eller fler som hjälpte till varje veckoslut. Sammanlagt var det mer än 3.600 frivilliga som deltog.

Språkbarriärer kan vålla problem, men det hindrar inte de internationella grupperna från att samarbeta. Man kommer långt med gester, ansiktsuttryck, sinne för humor och en önskan att fullgöra ett arbete till ära för Jehova.

En del av de länder som upplever en enastående tillväxt inom organisationen — och som därför behöver större avdelningskontor — är länder där det finns förhållandevis få yrkesutbildade byggnadsarbetare. Men detta utgör inget hinder bland Jehovas vittnen, som gärna hjälper varandra. De samarbetar som medlemmar av en internationell familj som inte är splittrad på grund av nationalitet, hudfärg eller språk.

I Papua Nya Guinea måste var och en av de frivilliga arbetarna från Australien och Nya Zeeland lära upp en infödd broder i sitt yrke för att uppfylla arbetsdepartementets krav. På det viset fick inhemska vittnen lära sig yrken som kunde hjälpa dem att försörja sig själva och sina familjer, samtidigt som de gav av sig själva.

När ett nytt avdelningskontor behövde byggas i El Salvador, fick de inhemska bröderna hjälp av 326 frivilliga arbetare från utlandet. Vid projektet i Ecuador arbetade 270 vittnen från 14 länder sida vid sida med sina ecuadorianska bröder och systrar. En del internationella frivilliga byggnadsarbetare hjälpte till med flera projekt som pågick samtidigt. De ambulerade mellan byggplatser i Europa och Afrika, alltefter var deras yrkeskunnighet behövdes.

År 1992 hade internationella frivilliga byggnadsarbetare sänts ut till 49 länder för att hjälpa inhemska bröder med att uppföra avdelningskontor. I vissa fall kunde de som fick hjälp genom detta program i sin tur bistå andra. Under uppförandet av avdelningskontoret i Filippinerna var det till exempel omkring 60 internationella långtidsarbetare och över 230 utländska korttidsarbetare som hjälpte till, och när projektet var färdigt erbjöd sig en del filippinare att hjälpa till med att bygga anläggningar i andra delar av Sydostasien.

[Ruta/Bilder på sidan 338]

Internationellt byggnadsprogram tillgodoser trängande behov

Organisationens snabba tillväxt har krävt fortlöpande utvidgning av kontor, tryckerier och Betelhem runt om i världen

Internationella frivilliga byggnadsarbetare hjälper inhemska Jehovas vittnen

Spanien

De byggmetoder som används gör det möjligt för många frivilliga med begränsad erfarenhet att utföra värdefullt arbete

Puerto Rico

Yrkesmän ställer sig villigt till förfogande

Nya Zeeland

Grekland

Brasilien

Användning av hållbara material minskar underhållskostnaderna på lång sikt

Storbritannien

Arbetarna, som visar personligt intresse för sin uppgift, utför kvalitetsarbete som ett uttryck för sin kärlek till Jehova

Canada

Det råder en glad stämning, och många bestående vänskapsband knyts

Colombia

Skylt i Japan som påminde arbetarna om säkerhetsföreskrifterna och om behovet av att visa Guds andes frukter