Vad kvinnor bör veta om bröstcancer

ANTALET bröstcancerfall ökar på alla kontinenter. Vid seklets slut kommer, enligt vissa beräkningar, omkring en miljon nya fall av bröstcancer att upptäckas varje år.

Kan någon kvinna vara säker på att slippa undan denna sjukdom? Kan något göras för att förhindra den? Och vad slags tröst och stöd är de som kämpar mot denna fiende i behov av?

De flesta hudcancerfall orsakas av solens ultravioletta strålning, och de flesta lungcancerfall orsakas av rökning, men ingen enstaka orsak har kunnat konstateras när det gäller bröstcancer.

Nyare rön visar emellertid att genetiska, miljömässiga och hormonella faktorer kan spela en viss roll i fråga om bröstcancer. Kvinnor som exponeras för dessa faktorer kan löpa ökad risk att drabbas.

När det finns cancer i släkten

Om en kvinna har en nära släkting som drabbats av bröstcancer, till exempel en mor, en syster eller till och med en moster eller mormor, är sannolikheten större för att hon också skall drabbas. Om flera av dem har haft sjukdomen, är risken ännu större.

En amerikansk genetiker, dr Patricia Kelly, förklarar för Vakna! att även om genetiska faktorer spelar en viss roll, svarar de förmodligen inte för mer än 5—10 procent av alla bröstcancerfall. ”Vi tror”, säger hon, ”att ett stort antal fall beror på mindre uttalade genetiska faktorer i kombination med miljöfaktorer.” Familjemedlemmar som har samma gener tenderar också att ha samma miljöbetingelser.

Miljöfaktorer

”Det finns uppenbarligen vissa miljöfaktorer som i vidare bemärkelse kan bidra” till att utlösa sjukdomen, förklarar forskaren Devra Davis i tidskriften Science. Eftersom kvinnobröstet är en av kroppens strålkänsligaste delar, löper exempelvis kvinnor som utsätts för joniserande strålning ökad risk att drabbas av bröstcancer. Samma sak gäller kvinnor som exponeras för giftiga kemikalier.

En annan miljöfaktor är kosten. Somliga menar att bröstcancer kan vara en vitaminbristsjukdom och avser då i första hand brist på vitamin D. Detta vitamin hjälper kroppen att uppta kalcium, som i sin tur bidrar till att förhindra okontrollerad celltillväxt.

Andra undersökningar har funnit ett samband mellan fettet i kosten och bröstcancer, även om fettet i sig inte är cancerframkallande. Tidskriften FDA Consumer framhåller att dödligheten i bröstcancer är högst i sådana länder som Förenta staterna, där konsumtionen av fett och animaliskt protein är hög. Den skriver: ”Japanska kvinnor har tidigare löpt mycket liten risk att drabbas av bröstcancer, men den risken har ökat dramatiskt i takt med införandet av mer ’västerländska’ matvanor, dvs. förändringen från fettfattig till fettrik kost.”

Nya rön visar att den verkliga risken kan ligga i det ökade kaloriintag som blir följden av en fettrik kost. Tidskriften Science News förklarar: ”Varje överflödig kalori ökar risken för bröstcancer, och kalorier från fett innebär cirka 67 procent större risk än kalorier från andra källor.” Överflödiga kalorier kan ge överflödiga kilon, och kvinnor med kraftig övervikt anses löpa tre gånger så stor risk att drabbas av bröstcancer, i synnerhet efter menopausen. Kroppsfett producerar östrogen, ett kvinnligt könshormon som kan ha en menlig inverkan på bröstvävnaden och orsaka cancer.

Personliga förhållanden och hormoner

Kvinnans bröst utgör en rik hormonell miljö, där förändringar försiggår under hela livet. Doktor Paul Crea, expert på kirurgisk onkologi, skriver i tidskriften Australian Dr Weekly: ”Hos somliga kvinnor utlöser emellertid denna långvariga hormonpåverkan på bröstvävnaden ... en rad cytologiska förändringar som så småningom leder till [cancer].” Man tror därför att kvinnor som har haft en tidig menstruationsstart (vid 12 års ålder eller tidigare) eller en sen menopaus (vid cirka 55 års ålder) löper större risk att drabbas av bröstcancer.

En mycket omdebatterad fråga är huruvida det finns ett samband mellan östrogenbehandling och bröstcancer. Somliga undersökningar tyder på att östrogenbehandling inte innebär någon ökad risk, medan andra visar att risken kan vara betydande vid långvarig behandling. Efter att ha granskat ett antal undersökningar förklarade British Medical Bulletin år 1992 att östrogen som ges för andra syften än som preventivmedel möjligen ”ökar risken för bröstcancer med 30—50 %” efter långvarigt bruk.

Rapporter rörande sambandet mellan p-piller och bröstcancer visar att sådana medel är relativt riskfria. Det finns emellertid vissa kategorier av kvinnor som är mer utsatta. För yngre kvinnor, kvinnor som aldrig har fött barn och kvinnor som har använt p-piller under lång tid kan den relativa risken för bröstcancer vara ända upp till 20 procent högre.

Tre fjärdedelar av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer kan emellertid inte peka på något speciellt som skulle ha bidragit till sjukdomens uppkomst. Frågan är därför: Bör någon kvinna mena att hon är på den säkra sidan? Tidskriften FDA Consumer skriver: ”Från klinikerns synpunkt bör alla kvinnor betraktas som varande i riskzonen för bröstcancer.”

Alla kvinnor, i synnerhet de som har kommit upp i åren, är således mottagliga för denna sjukdom. Doktor Kelly förklarar att även om det finns många olika orsaker till bröstcancer, ”beror förmodligen en del fall bara på att man blir äldre och cellbildningen inte längre sker på ett normalt sätt”.

Varför brösten är så sårbara

En närmare granskning av kvinnobröstets uppbyggnad förklarar varför det är så sårbart för cancer. Inuti bröstet finns ett antal mjölkgångar, små kanaler som leder mjölken från de mjölkproducerande körtlarna till bröstvårtan. Mjölkgångarnas insida är täckt med celler som ständigt förändras och delar sig i takt med kvinnans menstruationscykel och förbereder henne för havandeskap, laktation och amning. Det är i dessa gångar som de flesta cancertumörer utvecklas.

Forskaren Rose Kushner skriver i sin bok Alternatives: New Developments in the War on Breast Cancer: ”Alla rutiner som ständigt drabbas av störningar av ett eller annat slag — även om dessa är fullkomligt naturliga ... — löper större risk att gå snett.” Hon fortsätter: ”Den överansträngda bröstcellen badar alltid i något hormon som beordrar den: ’Sluta med det. Börja med det.’ Det är inte att undra på att så många av dottercellerna blir snurriga.”

Bröstcancer börjar utvecklas när en onormal cell delar sig, tappar kontrollen över sin tillväxtmekanism och börjar föröka sig. Sådana celler slutar inte upp att föröka sig, och med tiden invaderar de den omgivande friska vävnaden och förvandlar ett friskt organ till ett sjukt.

Metastaser

Om cancern är begränsad till bröstet, kan svulsten avlägsnas. När bröstcancern har spritt sig till avlägsna delar av kroppen, kallas den metastatisk bröstcancer. Detta är den vanligaste dödsorsaken bland bröstcancerpatienter. När cancercellerna förökar sig i bröstet och tumören växer i storlek, kan cancerceller lömskt och försåtligt avlägsna sig från primärhärden och tränga in i blodkärl och lymfkörtlar.

I det här skedet kan tumörceller förflytta sig till avlägsna delar av kroppen. Om dessa tumörceller lyckas kringgå kroppens immunförsvar — till exempel NK-celler (naturliga mördarceller) som cirkulerar såväl i blodet som i lymfsystemet — kan de slå sig ner i vitala organ, såsom levern, lungorna och hjärnan. Där kan de börja föröka sig och sprida sig igen efter att ha förvandlat dessa organ till cancerhärdar. När metastasbildningen väl har börjat, är kvinnans liv i fara.

Nyckeln till överlevnad är därför att bröstcancern upptäcks på ett tidigt stadium, innan den har haft möjlighet att sprida sig. Vad kan en kvinna göra för att förbättra utsikterna till tidig upptäckt? Och finns det något man kan göra för att förhindra att bröstcancer över huvud taget uppstår?

[Infälld text på sidan 4]

Tre fjärdedelar av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer kan inte peka på något speciellt som skulle ha bidragit till sjukdomens uppkomst

Nyckeln till överlevnad

OM DU fick höra på nyheterna att en mördare strök omkring i grannskapet, skulle du då inte vidta åtgärder för att skydda dig själv och din familj? Förmodligen skulle du låsa och regla dörrarna, så att ingen kunde ta sig in den vägen. du skulle också hålla utkik efter suspekta individer och ringa till polisen så snart du såg något misstänkt.

Bör en kvinna vara mindre vaksam när det gäller en sådan dödlig sjukdom som bröstcancer? Vilka åtgärder kan hon vidta för att skydda sig och förbättra sina utsikter att överleva?

Kostens betydelse

Man beräknar att vart tredje cancerfall i Förenta staterna förorsakas av dietiska faktorer. En sund kost som hjälper dig att hålla kroppens immunsystem intakt kan vara din första försvarslinje. Även om man inte känner till något födoämne som kan bota cancer, kan man förebygga sjukdomen genom att äta vissa födoämnen och knappa in på andra. ”Genom rätt kost kan man minska risken för bröstcancer med upp till femtio procent”, förklarar dr Leonard Cohen vid American Health Foundation i Valhalla i staten New York.

Fiberrika födoämnen, till exempel grovt bröd och andra fullkornsprodukter, kan bidra till att minska halten av prolaktin och östrogen, möjligen genom att binda sig vid dessa hormoner och föra ut dem ur kroppen. Enligt tidskriften Nutrition and Cancer kan detta ”hämma carcinogenesens aktiva fas”.

Genom att man minskar konsumtionen av mättat fett kan risken för cancer nedbringas. Tidskriften Prevention hävdar att man bara genom att dricka skummjölk i stället för vanlig mjölk, knappa in på smöret, äta magrare kött och ta bort skinnet från grillad kyckling kan få ner intaget av mättat fett till säkrare nivåer.

Grönsaker som är rika på A-vitamin, till exempel morötter, squash och sötpotatis, samt bladgrönsaker, såsom spenat och olika kålsorter, kan också vara till hjälp. Man tror att vitamin A förhindrar bildandet av cancerogena mutationer. Sådana grönsaker som broccoli, brysselkål, blomkål, vitkål och färsk lök innehåller också ämnen som främjar bildandet av skyddande enzymer.

I boken Breast Cancer—What Every Woman Should Know förklarar dr Paul Rodriguez att immunförsvaret, som spårar upp och oskadliggör onormala celler, kan stärkas genom rätt kost. Han rekommenderar födoämnen som innehåller mycket järn, till exempel magert kött, bladgrönsaker och skaldjur, samt C-vitaminrika frukter och grönsaker. Frukter och grönsaker som är rika på vitamin C minskar risken för bröstcancer, rapporterar Journal of the National Cancer Institute. Sojabönor och ojästa sojaprodukter innehåller genistein, ett ämne som vid laboratorieförsök visat sig hämma tumörcellers tillväxt, men vars verkan på människor ännu återstår att bevisa.

Tidig upptäckt

”Tidig upptäckt av bröstcancer är fortfarande det viktigaste steget när det gäller att påverka sjukdomens förlopp”, sägs det i publikationen Radiologic Clinics of North America. Tre mycket viktiga åtgärder i detta sammanhang är regelbunden självundersökning av brösten, årlig undersökning av läkare och mammografi.

Varje kvinna bör själv undersöka sina bröst varje månad och bör noga ge akt på allt som verkar misstänkt, till exempel förhårdnader eller knölar. Om hon ser eller känner något ovanligt, bör hon genast kontakta sin läkare, hur obetydlig hennes upptäckt än må förefalla. Ju tidigare diagnosen kan ställas, desto större kontroll har hon över sin framtid. En svensk undersökning visar att om icke-metastatiska bröstcancertumörer mäter högst 15 millimeter i diameter och avlägsnas kirurgiskt, kan 94 procent av patienterna räkna med att vara vid liv efter 12 år.

Doktor Patricia Kelly förklarar: ”Om du inte har märkt något av din bröstcancer på 12 1/2 år, kommer den med all sannolikhet inte tillbaka. ... Och kvinnor kan lära sig att upptäcka bröstcancertumörer på mindre än en centimeter med hjälp av fingrarna.”

Det har rekommenderats att kvinnor genomgår läkarundersökning hos en specialist eller allmänpraktiserande läkare regelbundet en gång om året, i synnerhet efter 40 års ålder. Om en knöl upptäcks vid ett sådant tillfälle, kan det vara bra att få ett utlåtande av ytterligare en bröstspecialist eller kirurg.

National Cancer Institute i USA hävdar att regelbunden mammografi är ett utmärkt vapen mot bröstcancer. Med denna typ av röntgen kan man upptäcka tumörer kanske ända upp till två år innan de kan kännas med fingrarna. Undersökningen rekommenderas särskilt för kvinnor över 40 år. Doktor Daniel Kopans konstaterar emellertid: ”Den är långt ifrån fullkomlig.” All bröstcancer kan inte upptäckas med hjälp av mammografi.

Doktor Wende Logan-Young, som är verksam vid en bröstklinik i staten New York, förklarar för Vakna! att om en kvinna eller hennes läkare finner en abnormitet men en mammografi inte visar något spår av den, kan det finnas en tendens att ignorera de yttre fynden och tro på röntgenundersökningen. Hon förklarar att det är ”det största misstaget nu för tiden”. Hon ger kvinnor rådet att vara en smula skeptiska när det gäller mammografins förmåga att upptäcka cancer och att även sätta stor tilltro till manuella bröstundersökningar.

Även om man kan upptäcka tumörer med hjälp av mammografi, visar en sådan undersökning egentligen inte om dessa är godartade eller elakartade. Detta kan bara konstateras med en biopsi. Ett exempel på detta är Irene, som genomgick en mammografiundersökning. På grundval av röntgenbilderna diagnostiserade hennes läkare den knöl hon hade i bröstet som godartad och sade: ”Jag är fullständigt säker på att du inte har cancer.” Sköterskan som utförde mammografin var orolig, men Irene sade: ”Jag tänkte att om doktorn var så säker, var det kanske bara jag som jagade upp mig.” Knölen blev snart större, och Irene konsulterade därför en annan läkare. Man gjorde en biopsi, och den visade att hon hade inflammatorisk carcinom, en snabbt växande form av cancer. För att fastställa om en tumör är godartad (vilket den är i 8 fall av 10) eller elakartad måste man således göra en biopsi. Om knölen verkar misstänkt eller växer, bör man alltid göra en biopsi.

Behandlingsmetoder

De traditionella behandlingsmetoderna vid bröstcancer är för närvarande operation, strålbehandling och kemoterapi (cellgift). Upplysningar om vilken typ av tumör det rör sig om, dess storlek, dess benägenhet att sprida sig, huruvida den har spritt sig till lymfkörtlarna eller inte och uppgifter om ditt menstruella status kan hjälpa dig och din läkare att avgöra vilken metod som är lämplig i ditt fall.

Operation. I årtionden har radikal mastektomi — bortoperering av bröstet och omgivande muskelvävnader samt lymfkörtlarna — varit den allmänt använda metoden. På senare tid har man emellertid i ökad utsträckning försökt bevara bröstet och avlägsna endast tumören samt lymfkörtlarna. I kombination med strålbehandling ger denna metod i stort sett samma överlevnadsfrekvens som radikal mastektomi. Eftersom den här metoden är mindre vanställande, har somliga kvinnor lättare att besluta sig för att låta operera bort en mindre tumör. Läkartidningen British Journal of Surgery förklarar emellertid att för yngre kvinnor och kvinnor med flera cancertumörer i samma bröst eller tumörer på mer än 3 centimeter är risken för återfall större med denna metod.

En viktig faktor när det gäller risken för återfall framhålls i tidskriften Cleveland Clinic Journal of Medicine: ”Blodtransfusioner har en negativ inverkan på överlevnads- och återfallsfrekvensen ... efter modifierad mastektomi.” Rapporten visar att överlevnadsfrekvensen efter fem år var 53 procent för den grupp som fått blodtransfusion, mot 93 procent för den grupp som inte fått blod.

En annan faktor som ökar överlevnadsfrekvensen nämns i läkartidningen The Lancet, där dr R. A. Badwe skriver: ”Valet av tidpunkt för operationen i förhållande till menstruationscykeln har stor inverkan på det långsiktiga resultatet för bröstcancerpatienter i fertil ålder.” Rapporten visar att kvinnor som fått tumören bortopererad under en fas med östrogenstimulation klarade sig sämre än de som opererades under andra faser i menstruationscykeln — överlevnadsfrekvensen efter tio år var 54 procent för den förra gruppen och 84 procent för den senare. Den bästa tidpunkten för operation för kvinnor i fruktsam ålder med bröstcancer uppges vara minst 12 dagar efter den senaste menstruationen.

Strålbehandling. Strålbehandling dödar cancerceller. Vid modifierad mastektomi, då kirurgen försöker rädda bröstet, kan mikroskopiska tumörer undgå upptäckt. Genom strålbehandling kan kvarvarande cancerceller oskadliggöras, men bestrålningen medför en viss risk för sekundärsvulster i det andra bröstet. Doktor Benedick Fraass rekommenderar att man i största möjliga utsträckning försöker begränsa den stråldos som det andra bröstet utsätts för. Han förklarar: ”Med några få enkla åtgärder är det möjligt att i hög grad minska den dos som det andra bröstet får motta under bestrålningen.” Han föreslår att man placerar en 2,5 centimeter tjock blyplatta över det andra bröstet.

Cellgift. Trots alla försök att bekämpa bröstcancer på kirurgisk väg kommer 25—30 procent av alla kvinnor med nyupptäckt bröstcancer att ha dolda metastaser, som till en början är alltför små för att ge några symptom. Kemoterapi är en behandlingsform vid vilken man använder kemiska ämnen för att försöka döda de celler som angriper andra delar av kroppen.

Kemoterapin har emellertid sina begränsningar, eftersom cancertumörer består av olika typer av celler som alla är olika känsliga för cellgifter. Celler som överlever behandlingen kan ge upphov åt en ny generation tumörer som är resistenta mot kemoterapeutika. Enligt läkartidningen The Lancet för januari 1992 medför dock kemoterapin att kvinnans chans att överleva ytterligare en tioårsperiod ökar med mellan 5 och 10 procent, beroende på åldern.

Bland de biverkningar som åtföljer cellgiftsbehandling märks illamående, kräkningar, håravfall, blödningar, hjärtbesvär, nedsatt immunförsvar, sterilitet och leukemi. Beträffande dessa biverkningar skriver John Cairns i Scientific American: ”Dessa risker kan förefalla relativt obetydliga för en patient med långt framskriden och snabbt växande cancer, men de skulle inge allvarliga betänkligheter hos en kvinna som har en liten [1 cm] och tydligtvis begränsad cancertumör i bröstet. Risken för att hon skall dö av sin cancer inom fem år är bara cirka 10 procent, även om hon inte får någon ytterligare behandling efter operationen.”

Hormonterapi. Antiöstrogenterapi motverkar östrogenets tillväxtstimulerande verkan. Effekten uppnås genom att man minskar östrogennivån hos kvinnor i fruktsam ålder — antingen genom att operera bort äggstockarna eller med hjälp av läkemedel. The Lancet rapporterar att båda dessa metoder ökar överlevnadsfrekvensen efter tio år med 8—12 procent.

För kvinnor som har haft bröstcancer är eftervården ett livslångt projekt. Patienten måste stå under noggrann kontroll, för om en metod misslyckas och ett återfall inträffar, kan någon annan typ av behandling vara ett effektivt vapen.

En typ av cancerbehandling som angriper sjukdomen från en annorlunda infallsvinkel kretsar kring ett syndrom som kallas kakexi. Tidskriften Cancer Research förklarar att två tredjedelar av alla cancerdödsfall förorsakas av kakexi, en term som används för att beteckna höggradig utmärgling och kraftlöshet. Doktor Joseph Gold vid Syracuse Cancer Research Institute i Förenta staterna förklarar för Vakna!: ”Vi menar att en tumör inte kan sprida sig till andra delar av kroppen, om inte de biokemiska vägarna till kakexi är öppna.” En klinisk undersökning, vid vilken man använde det icke-toxiska medlet hydrazinsulfat, visade att en del av dessa vägar kan blockeras. Tillståndet stabiliserades för 50 procent av patienterna med långt framskriden bröstcancer.

För att slippa operationer och cellgifter har somliga kvinnor tagit sin tillflykt till så kallade alternativa behandlingsformer, till exempel Hoxsey-behandling och olika naturläkemedel. Det är emellertid svårt att avgöra hur effektiva dessa metoder är, eftersom få studier har publicerats i detta ämne.

Även om Vakna! presenterar olika metoder som kan vara en nyckel till överlevnad, vill vi inte rekommendera någon speciell behandlingsform. Vi uppmuntrar alla att efter noggrant övervägande själva fatta beslut i frågan. — Ordspråken 14:15.

Stress och bröstcancer

I tidskriften Acta neurologica förklarar dr H. Baltrusch att intensiv eller långvarig stress kan försämra immunsystemets försvar mot tumörsjukdomar. Hos kvinnor som är uttröttade, lider av depression eller saknar känslomässigt stöd kan immunförsvaret vara nedsatt med så mycket som 50 procent.

Doktor Basil Stoll ger därför följande rekommendation i publikationen Mind and Cancer Prognosis: ”Alla ansträngningar bör göras för att försöka begränsa det ofrånkomliga fysiska och psykiska trauma som cancerpatienter får utstå under och efter behandlingen av sin sjukdom.” Hur kan man då hjälpa och stödja en kvinna med bröstcancer?

[Infälld text på sidan 7]

Även om man inte känner till något födoämne som kan bota cancer, kan man förebygga sjukdomen genom att äta vissa födoämnen och knappa in på andra. ”Genom rätt kost kan man minska risken för bröstcancer med upp till femtio procent”, förklarar dr Leonard Cohen

[Infälld text på sidan 8]

”Tidig upptäckt av bröstcancer är fortfarande det viktigaste steget när det gäller att påverka sjukdomens förlopp”, sägs det i publikationen ”Radiologic Clinics of North America”. Tre mycket viktiga åtgärder i detta sammanhang är: regelbunden självundersökning av brösten, årlig undersökning av läkare och mammografi

[Infälld text på sidan 10]

Hos kvinnor som är uttröttade, lider av depression eller saknar känslomässigt stöd kan immunförsvaret vara nedsatt

[Ruta på sidan 9]

Självundersökning — en månatlig kontroll

SJÄLVUNDERSÖKNING av brösten bör göras 4—7 dagar efter menstruationsperioden. Kvinnor som har passerat klimakteriet behöver också göra en kontroll en viss dag varje månad.

Tecken att spana efter samma dag varje månad

• En knöl (liten eller stor) eller förhårdnad i bröstet.

• Veck, gropar eller missfärgningar i huden på bröstet.

• Indragning eller åtstramning av bröstvårtan.

• Irriterad hud på bröstvårtan eller utsipprande vätska.

• Förstorade lymfkörtlar under armarna.

• Förändringar i födelsemärken eller operationsärr på bröstet.

• Förändringar med avseende på bröstens storlek och form.

Självundersökning

Ställ dig upp och lyft vänster arm över huvudet. Tryck högra handens fingrar mot vänster bröst och för handen med små cirkelrörelser runt hela bröstet och in mot bröstvårtan. Undersök också området mellan armhålan och bröstet.

Ligg på rygg med en kudde under vänstra skuldran och lägg vänstra armen över eller bakom huvudet. Undersök vänstra bröstet med samma cirkelrörelser som ovan. Upprepa hela proceduren med högra bröstet.

Kläm försiktigt på bröstvårtan för att se om det finns några tecken på flytningar. Upprepa proceduren med högra bröstet.

Vikten av stöd och hjälp

”JAG var tvungen att kämpa mot min dödsfruktan och perioder av nedstämdhet”, berättar Virginia, ett Jehovas vittne i Argentina. Hon fick gå igenom radikal mastektomi och operera bort båda äggstockarna i sin kamp mot bröstcancern.a

Ja, fruktan för att dö i bröstcancer är universell. Denna fruktan, jämte rädslan för att bli vanställd och förlora ett organ som så intimt förknippas med kvinnlighet och moderskap, kan ha en förödande inverkan på en kvinnas känsloliv. Förkrossande ensamhetskänslor kan snabbt få henne att sjunka ner i förtvivlan och hopplöshet. Hur kan en kvinna undgå sådana emotionella problem?

Behovet av stöd

”Hon behöver stöd!” svarar Joan, en kvinna från Förenta staterna. Hennes egen mor och mormor drabbades av bröstcancer, och nu utkämpar hon själv samma kamp som de hade. I en sådan situation kan trogna vänner och familjemedlemmar vara till stor tröst och hjälp. Joans man, Terry, blev hennes positive förespråkare. Terry förklarar: ”Min uppgift, som jag såg den, var att utöva ett stabiliserande inflytande. Jag behövde hjälpa Joan att fatta beslut i samband med behandlingen som skulle ge henne tillförsikt och styrka att fortsätta kampen och inte ge upp. Hennes rädsla för operativa ingrepp var något som vi var tvungna att försöka komma till rätta med, och jag försökte se till att hennes farhågor och frågor togs upp och besvarades under våra samtal med läkarna.” Terry tillägger: ”Detta är något som vi kan göra för våra familjemedlemmar och för medkristna som inte har någon familj som kan stötta dem. Vi kan vara deras ögon, öron och språkrör i kontakterna med vårdpersonalen.”

Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt dem som är ensamstående eller som har förlorat sin make i döden. En kvinna från Australien som heter Diana berättar: ”Min man dog efter en canceroperation för fem år sedan, men mina barn hjälpte mig att fylla det tomrum som han lämnade efter sig. De var snälla och omtänksamma, men inte sentimentala. Det gav mig styrka. Allting ordnades lugnt och effektivt.”

Bröstcancer får känslomässiga konsekvenser för hela familjen. Alla familjemedlemmar är därför i behov av kärleksfull omtanke och stöd av andra (i synnerhet av sina andliga bröder och systrar, om de är Jehovas vittnen).

Rebecca från Förenta staterna, vars mor kämpade för att övervinna sin bröstcancer, förklarar: ”Församlingens medlemmar är som en familj för en, och deras handlingssätt har oerhört stor betydelse för ens känslomässiga välbefinnande. Även om många av dem inte personligen gillade den okonventionella behandling som mamma hade valt, stöttade de oss känslomässigt med besök och telefonsamtal. Somliga kom till och med hem och hjälpte till med att laga hennes speciella dietkost. De äldste ordnade så att vi kunde lyssna på församlingens möten per telefon, så att vi inte gick miste om programmet. Församlingen skickade till och med ett kort tillsammans med en penninggåva.”

Joan erkänner: ”Än i dag får jag gåshud över hela kroppen när jag tänker på den kärlek som mina andliga bröder och systrar visade mig! I sju veckor, fem dagar i veckan, turades mina kära systrar om att köra mig fram och tillbaka till sjukhuset för behandling. Och det var en färd på 15 mil tur och retur! Hur tacksam är jag inte mot Jehova för den rika välsignelse som detta kristna brödraskap utgör!”

Ett annat sätt på vilket vi alla kan uppmuntra och stötta varandra är genom att tala om sådant som är uppbyggande. Vi bör vara försiktiga, så att vi inte oavsiktligt gör någon ledsen genom att uppehålla oss vid negativa ting. June från Sydafrika förklarar: ”Man kan inte förvänta att en person som inte själv har haft cancer skall säga precis de rätta orden. För min egen del tyckte jag att det var bättre att andra inte nämnde andra cancerfall, såvida de inte var positiva.” Noriko från Japan instämmer och säger: ”Om människor berättar för mig om någon som har tillfrisknat och inte fått något återfall, då börjar jag hoppas att det skall gå likadant för mig.”

Vi bör tänka på att somliga kvinnor inte vill tala om sin hälsa hela tiden. Andra kan för sin egen skull behöva tala om sina erfarenheter av bröstcancer, i synnerhet med dem som står dem nära. Hur skall man då veta vad som är bäst att säga och göra? Helen från Förenta staterna ger rådet: ”Fråga henne själv om hon vill tala om sin sjukdom och låt henne föra ordet.” Ja, ”var snar att lyssna”, säger Ingelise från Danmark. ”Det enda man behöver göra är att finnas till hands, så att hon slipper vara ensam med sina dystra tankar.”

Vikten av att bevara en positiv syn

Kvinnor som genomgår behandling för sin bröstcancer kan känna sig klena och utmattade i veckor, månader eller rentav år. En av de största prövningarna för en kvinna med bröstcancer kan vara att tvingas inse att hon inte kan uträtta så mycket som tidigare. Hon måste lära sig att lyssna till kroppens signaler, slå av på takten och vila under dagen.

När missmodet sätter in måste man snabbt vidta bestämda åtgärder för att bevara en positiv inställning. Noriko berättar hur det var i hennes fall: ”I samband med hormonbehandlingen blev jag mycket nedstämd. På grund av mitt tillstånd kunde jag inte göra allt det som jag ville göra, och jag började därför känna mig värdelös och onyttig inför Jehova och i den kristna församlingen. Allteftersom mitt tänkesätt blev mer och mer negativt, började jag påminna mig de svåra plågor som andra i min familj hade fått utstå innan de dog i cancer. Jag kände mig förlamad av skräck och undrade: ’Kommer jag att klara av det?’”

Noriko fortsätter: ”I det läget beslöt jag mig för att försöka rätta till mitt tänkesätt med hjälp av Jehovas vittnens publikationer och tänka på hur Jehova betraktar vårt liv. Jag kom att inse att vår gudaktiga hängivenhet inte är beroende av hur mycket vi gör, utan av motivet till det vi gör. Eftersom jag ville att mitt hjärtetillstånd och mitt tänkesätt skulle behaga Jehova, beslöt jag mig för att jag skulle tjäna honom med glädje och vara helhjärtad, även om jag inte kunde göra så mycket i den kristna tjänsten.”

Den långvariga ovisshet som många kvinnor känner i sin kamp mot bröstcancern kan göra det svårt att bevara en positiv inställning. Diana förklarar att det som har varit den bästa hjälpen för henne är att fylla sitt hjärta och sinne med alla de underbara ting som Jehova Gud har gett henne: ”Min familj, mina vänner, att lyssna till vacker musik, att betrakta det mäktiga havet och vackra solnedgångar.” Hon vill särskilt ge rådet: ”Berätta för andra om Guds kungarike och uppodla en verklig längtan efter de förhållanden som kommer att råda på jorden under Rikets styre, då det inte längre kommer att finnas några sjukdomar!” — Matteus 6:9, 10.

Virginia får också kraft att bekämpa sitt missmod genom att begrunda sitt uppsåt i livet: ”Jag vill verkligen leva, för jag har ett så betydelsefullt arbete att utföra.” Beträffande de svåra stunder då hon känner sig rädd och ledsen säger hon: ”Jag förlitar mig helt på Jehova, eftersom jag vet att han aldrig kommer att överge mig. Jag tänker också på Bibelns löfte i Psalm 116:9, där det står att ’jag skall vandra inför Jehova i de levandes länder’.”

Alla dessa kvinnor har satt sitt hopp till Bibelns Gud, Jehova. I 2 Korinthierna 1:3, 4 kallas Jehova ”all trösts Gud, som tröstar oss i all vår vedermöda”. Sträcker Jehova verkligen ut sin hand och hjälper dem som behöver tröst?

Mieko från Japan svarar: ”Jag är övertygad om att Jehova skall fortsätta att ge mig stor tröst och hjälp, om jag stannar kvar i hans tjänst.” Yoshiko säger likaså: ”Människor kanske inte förstår hur svårt jag har det, men Jehova vet allting, och jag är övertygad om att han ger mig den hjälp jag behöver.”

Joan säger: ”Bönen hjälper oss att övervinna vår förtvivlan och komma på fötter igen. När jag tänker på det storslagna botande som Jesus utförde när han var här på jorden och på den fullständiga bot som han kommer att åstadkomma i den nya världen, hur tröstad känner jag mig inte då!” — Matteus 4:23, 24; 11:5; 15:30, 31.

Kan du föreställa dig en värld utan bröstcancer, ja, utan sjukdomar över huvud taget? Detta är det löfte som all trösts Gud, Jehova, ger oss. Jesaja 33:24 talar om en tid då ingen människa på jorden kommer att säga att han eller hon är sjuk. Det hoppet kommer inom kort att förverkligas, när Guds kungarike under ledning av hans Son, Kristus Jesus, helt och fullt styr över jorden och sopar bort alla orsaker till sjukdom, sorg och död! Varför inte läsa om detta underbara hopp i Uppenbarelseboken 21:3—5? Det kan ge dig mod att möta framtiden med full förtröstan.

[Fotnot]