Vad är mutor, och vad säger bibeln om det? The World Book Encyclopedia förklarar: ”Att ge mutor betyder att ge eller erbjuda något av värde åt en person i en förtroendeställning, åt en person som i sin tur våldför sig på sitt uppdrag eller lagen för att gagna givaren.” Att ge en domare pengar (eller en gåva) för att påverka hans beslut och förleda honom att förvränga rätten är således att ge mutor. Det är också att ge mutor att erbjuda pengar i syfte att kunna kringgå lagen, att ge pengar åt exempelvis en byggnads- eller bilinspektör och sedan be honom ignorera en lagöverträdelse.

Gud fördömer tagande och givande av mutor, och han sade till de israelitiska domarna: ”Du skall inte förvränga rätten och inte ha anseende till personen. Och du skall inte ta mutor, ty mutor förblindar de visas ögon och förvrider de rättfärdigas sak.” (5 Moseboken 16:19; jämför Ordspråksboken 17:23; Jesaja 1:23; 5:23; 1 Samuelsboken 8:3—5.) Jehova själv fastställer normerna, för hos honom ”finns varken orättfärdighet eller partiskhet eller tagande av mutor”. (2 Krönikeboken 19:7, NW; 5 Moseboken 10:17) De kristna vill ha Guds godkännande och vägrar därför att ta eller ge mutor. — Jämför Apostlagärningarna 24:26.

En annan faktor är lydnad för lagen. Jesus manade: ”Betala tillbaka till kejsaren de ting som är kejsarens, men de som är Guds till Gud.”b (Markus 12:17; se också Matteus 17:24—27.) Det är en sak om en kristen, som inte har begått något lagbrott, förväntas ge en statsanställd eller någon annan tjänsteman ”dricks”. Men det är en helt annan sak om en kristen faktiskt har begått ett lagbrott. Hur skulle han i det fallet med gott samvete kunna ge mutor i syfte att förmå en tjänsteman att ignorera lagbrottet? Aposteln Paulus skrev att vi skulle frukta de överordnade myndigheterna, som är bemyndigade att ”utgjuta vrede över den som bedriver det som är ont”. (Romarna 13:3, 4) Paulus’ egen inställning var: Om han gjorde någonting orätt, skulle han godta att han blev tillbörligt straffad. (Apostlagärningarna 25:10, 11) Således kan en kristen som har brutit mot någon trafikbestämmelse vara tvungen att betala de böter eller den avgift som en polis eller en domare har bestämt.

Paulus sade också att de styrande är ”tjänare åt dig till din nytta”. Trots girigheten hos somliga myndighetspersoner tillhandahåller de styrande tjänster som är till folkets nytta. Tjänstemän, till exempel, inspekterar bilar för att se efter om de är trafikdugliga, och de undersöker om byggnader uppfyller brandmyndigheternas krav. Om en kristen ansåg att han, inom lagens råmärken, kunde ge en tjänsteman, som förväntade en ”serviceavgift”, en summa pengar, är det därför tydligt att detta skulle vara en helt annan sak än att muta en inspektör för att han skall ignorera lagbrott som begåtts.

De kristna bör, i vilket land de än bor, utöva praktisk vishet, då de bestämmer hur de skall handla under de lokala förhållandena. Guds tjänare bör komma ihåg att de som skall vara gäster i Guds tält och bo på hans heliga berg inte kan ge eller ta mutor. (Psalm 15:1, 5, NW) När det gäller att ge ”dricks” för att få tjänster utförda som man har rätt till eller för att undvika att bli orättvist behandlad av tjänstemän, måste en kristen själv avgöra vad hans samvete tillåter och ta ansvaret för de komplikationer som kan bli följden. Han bör förvisso följa en kurs som gör att han får ett gott samvete och som inte besudlar kristendomens namn eller får iakttagare att snava. — 2 Korintierna 6:3.