Mobbning – ett globalt problem

”Om du kommer till skolan i morgon, dödar vi dig.” – En kanadensisk elev vid namn Kristen fick det här telefonhotet anonymt från en annan flicka.a

”Jag är ingen känslomänniska, men det hade gått så långt att jag inte ville gå till skolan. Jag hade ont i magen, och varje morgon efter frukost kräktes jag.” – Hiromi, en tonårig skolelev från Japan, berättar hur det är att vara mobbad.

Kristen, tonårsflickan som nämndes i inledningen, blev mobbad under större delen av sin skoltid. När hon gick i grundskolan kletade mobbarna tuggummi i håret på henne, retade henne för hennes utseende och hotade med att slå henne. I gymnasiet blev situationen ännu värre. Det gick så långt att hon fick telefonsamtal där hon hotades till livet. Hon är 18 år nu och säger: ”Skolan är en plats där man skall få undervisning, inte bli hotad till livet eller trakasserad.”

Mobbning är ett globalt problem

Mobbning bland skolbarn förekommer över hela världen. En studie som redovisades i tidskriften Pediatrics in Review visar att i Norge är 14 procent av barnen antingen mobbare eller mobboffer. I Japan uppger 15 procent av lågstadieeleverna att de blir mobbade, medan det i Australien och Spanien är 17 procent som blir det. I Storbritannien beräknar en expert att 1,3 miljoner barn är inblandade i mobbning.

Professor Amos Rolider, vid Emek Yizre’el College, gjorde en studie i vilken 2 972 elever från 21 skolor ingick. The Jerusalem Post rapporterar att ”65% klagade över att de blev slagna, sparkade, knuffade eller ofredade av skolkamrater”.

Mobbning – en del orsaker och verkningar

VAD får ett barn att börja mobba andra? Om du aldrig har utsatts för mobbning, kanske du är frestad att säga: ”Jag bryr mig inte om det! Det finns ingen ursäkt för ett sådant beteende.” Och du har förmodligen rätt. Men det är stor skillnad mellan att förklara varför ett barn blev mobbare och att bortförklara det. Orsakerna till att ett barn blir mobbare ursäktar inte det felaktiga beteendet, men de kan kanske hjälpa oss att förstå det. Och sådan insikt kan vara av stort värde. Hur då?

Ett gammalt ordspråk lyder: ”En människas insikt bromsar sannerligen hennes vrede.” (Ordspråken 19:11) Vrede över en mobbares beteende kan förblinda oss och göra oss frustrerade och rentav fyllda av hat. Men insikt om hans beteende kan hjälpa oss att dämpa vår vrede. Detta i sin tur kan hjälpa oss att se klarare, när vi försöker finna en lösning. Låt oss därför begrunda några faktorer som ger upphov till det här oacceptabla beteendet.

Vad ligger bakom mobbning?

I många fall har mobbaren fått sin uppväxt förstörd på grund av föräldrarnas dåliga exempel eller därför att han blivit försummad. Många mobbare kommer från hem där föräldrarna är känslokalla eller oengagerade eller i själva verket har lärt sina barn att visa ilska och använda våld för att lösa problem. Barn som blir uppfostrade i en sådan miljö kanske inte betraktar sina egna verbala eller fysiska angrepp som mobbning. De kanske till och med menar att deras beteende är normalt och acceptabelt.

En 16-årig flicka som hade blivit mobbad hemma av sin styvfar och av sina skolkamrater berättar att hon själv blev mobbare, när hon gick i skolan. Hon säger: ”I grund och botten var det en massa ilska som byggdes upp inom mig. Jag hackade på allt och alla. Man påverkas mycket av den smärta man känner. Har man känt sådan smärta vill man få andra att känna den också.” Även om sådan fysisk aggressivitet kanske inte är så vanlig bland flickor som är mobbare, är den bakomliggande ilskan det.a 

I många skolor samlas stora grupper elever som har skiftande bakgrund och har uppfostrats på många olika sätt. Sorgligt nog är en del barn aggressiva därför att de har fått lära sig hemma att det bästa sättet att få sin vilja igenom är att förödmjuka andra och misshandla dem verbalt.

Dessvärre tycks sådana metoder ofta fungera. Shelley Hymel, vid University of British Columbia i Canada, har studerat barns beteende i 20 år. Hon säger: ”Det finns barn som räknar ut hur de skall göra, och tyvärr fungerar mobbning. De får det de vill ha – makt, status och uppmärksamhet.”

En annan faktor som gör att mobbare har framgång är bristande tillsyn. Många offer tycker att de inte har någon att vända sig till, och det tragiska är att de ofta har rätt. Debra Pepler, chef för LaMarsh Centre for Research on Violence and Conflict Resolution vid York University i Toronto, studerade elevers situation på skolgården och lade märke till att lärare inte upptäcker och hindrar mer än omkring 4 procent av alla mobbningsincidenter.

Ändå menar dr Pepler att man måste ingripa. Hon säger: ”Barn kan inte lösa problemet, eftersom det handlar om makt, och varje gång en mobbare hackar på någon, stärks mobbarens makt.”

Varför anmäls då inte fler fall av mobbning? Därför att mobboffren tror att om de anmäler problemet kommer det bara att bli värre. Följden blir att många unga i viss utsträckning befinner sig i ett permanent tillstånd av oro och otrygghet under sin skoltid. Vilka verkningar kan det få att man tvingas leva på det sättet?

Fysiska och känslomässiga verkningar

En rapport från Amerikanska skolpsykologförbundet visar att det varje dag är mer än 160 000 barn som inte går till skolan därför att de är rädda för att bli mobbade. De som utsätts för mobbning kanske slutar att tala om skolan eller om vissa lektioner eller en viss aktivitet i skolan. De kanske försöker gå till skolan så sent som möjligt eller hoppar över vissa lektioner eller kommer med ursäkter för att inte alls gå till skolan.

Hur kan man se att barn blir mobbade? De kan vara tvära, lättretliga, besvikna eller verka trötta och tillbakadragna. De kanske blir aggressiva mot de andra i familjen eller mot sina vänner och kamrater. Oskyldiga personer som blir vittnen till mobbning drabbas också. Situationen skapar rädsla hos dem, och det minskar deras förmåga att lära.

I tidskriften Pediatrics in Review heter det dock: ”Den mest extrema konsekvensen av mobbning för offren och för samhället är våld, inbegripet självmord och mord. Den vanmakt som barn som utsatts för mobbning upplever kan vara så djup att en del reagerar med ett självdestruktivt beteende eller dödlig hämnd.”

Doktor Ed Adlaf, forskare och professor i folkhälsoforskning vid University of Toronto, uttrycker oro över att ”det är mycket mer sannolikt att de som är inblandade i mobbning kommer att få uppleva känslomässiga svårigheter nu och i framtiden”. Under skolåret 2001 deltog mer än 225 000 elever i provinsen Ontario i Canada i en intervjuundersökning, och mellan en fjärdedel och en tredjedel av dem var inblandade i någon form av mobbning, antingen som offer eller som förövare. I samma grupp hade 1 av 10 övervägt självmord.

Ihållande mobbning kan tära på offrens självkänsla, orsaka allvarliga hälsoproblem och förstöra deras framtid. Personer som blivit mobbade kan få huvudvärk, sömnproblem, ångest och depression. En del utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Fysiska angrepp kan framkalla stor sympati för offret, men känslomässiga angrepp kanske inte väcker samma reaktion. Skadan är inte alls lika tydlig. I stället för att känna sympati kanske vänner och släktingar blir trötta på att höra på offrets klagan.

Mobbning har också dålig verkan på mobbarna själva. Om de inte stoppas i barndomen, kommer de sannolikt också att mobba andra på sitt arbete. Några studier visar faktiskt att de som har varit mobbare som barn utvecklade beteendemönster som hållit i sig upp i vuxen ålder. Det är också vanligare att de hamnar i brottsregistret än de som inte är mobbare.