”Världens största arbetsgivare”

Varje år reser mer än 600 miljoner människor utomlands. Och hundratals miljoner andra reser inrikes, i arbetet eller på fritiden. Följden har blivit att turistindustrin, med hotell, semesteranläggningar, flygbolag, resebyråer och annan verksamhet, sägs vara ”världens största arbetsgivare”.

GLOBALT sett omsätter turismen omkring fyra biljoner dollar varje år. En enskild turist kanske inte ser sig själv som en del av en världsomfattande fredsrörelse. Men en sådan beskrivning gav Francesco Frangialli, generalsekreterare för Världsturistorganisationen, en FN-ansluten organisation, då han 2004 talade vid en konferens i Mellanöstern: ”Turism och fred går hand i hand. De krafter som frigörs av turismen är så mäktiga att de kan förändra till synes olösliga situationer och leda till en försoning som ingen trodde var möjlig.”

Varför har turistindustrin fått så stort inflytande? Är turismen enbart något positivt? Och kan ”de krafter som frigörs av turismen” verkligen bidra till fred?

Turismens gyllene era

Det som skulle bli våra dagars turistindustri tog sin början på 1800-talet, då den industriella revolutionen gjorde att medelklassen växte i Europa och USA. Allt fler människor fick både tid och pengar över till resor.

Dessutom skedde en snabb utveckling av kommunikationsmedel och färdsätt. Kraftfulla lokomotiv tog människor mellan de stora städerna, och stora ångbåtar tog dem från en kontinent till en annan. För att tillgodose det ökade behovet av mat och logi utmed färdvägarna byggdes hotell i närheten av järnvägsstationer och hamnar.

År 1841 insåg den engelske entreprenören Thomas Cook vilka möjligheter detta förde med sig. Han var den förste som anordnade resor till attraktiva platser med transport, logi och aktiviteter inkluderade i priset – sällskapsresan såg dagens ljus. Den brittiske statsmannen William Gladstone påpekade på 1860-talet att ”Cooks initiativ har gjort att många människor för första gången enkelt kan resa till främmande länder och bekanta sig med dem, vilket inte har bidragit till förakt utan till välvilja”.

1900-talets uppsving

Den ökande kunskap om andra länder som turismen bidrog till kunde dessvärre inte förhindra att två världskrig bröt ut under 1900-talets första hälft. Men i stället för att innebära ett avbräck för turismen ledde krigen till sociala förändringar och tekniska framsteg som gav turismen ny skjuts.

Flygresorna gick allt fortare och blev allt billigare, motorvägar byggdes över kontinenterna och antalet motorfordon ökade snabbt. Vid mitten av 1900-talet hade semester och turistande blivit en naturlig del av den västerländska kulturen och något som var möjligt för många i samhället. Miljoner hushåll hade dessutom fått tv, och bilderna från främmande, exotiska platser spädde på reslusten.

I början av 1960-talet hade antalet turister som reste utomlands ökat till 70 miljoner om året. Vid mitten av 1990-talet hade antalet stigit explosionsartat till mer än 500 miljoner! Världen över har semesteranläggningar skjutit upp som svampar ur jorden för att ta hand om både inhemska och utländska turister. Annan verksamhet som inte är direkt inriktad på turism har också gynnats genom att turister konsumerar stora mängder mat och dryck och lägger ner pengar på en mängd andra varor och tjänster.

I dag är turismen av stor betydelse för mer än 125 länders ekonomi. I en nyhetsrapport som Världsturistorganisationen gav 2004 betonades fördelarna med turismen, och det påpekades att en småskalig turistverksamhet kan avhjälpa fattigdom. Turism kan skapa arbetstillfällen och på så vis öka ”medvetenheten om miljö, kultur och sociala frågor”.

Men du kanske undrar: Hur kan turismen bidra till det? Och hur kan den vara till nytta för miljön?

Natur till salu

I början av 1980-talet var vissa forskare och filmproducenter engagerade i arbetet med att rädda regnskogar och korallrev. Deras rapporter och dokumentärfilmer väckte allmänhetens intresse för att besöka de här vackra platserna. Den verksamhet som började i blygsam omfattning för att ge forskare och filmare service utökades för att kunna ta hand om alla naturälskande ekoturister som strömmade till.

Ekoturismen har blivit mycket populär och är i dag den snabbast växande delen inom turistindustrin. Det har visat sig vara mycket lönsamt att marknadsföra natursköna platser. Journalisten Martha S. Honey förklarar: ”I många länder har turism inriktad på naturupplevelser snabbt blivit det som drar in mest utländsk valuta. I Costa Rica överstiger den bananexporten, i Tanzania kaffeexporten och i Indien exporten av textilier och ädelstenar.”

Turismen har därför blivit ett viktigt ekonomiskt påtryckningsmedel i kampen för växter och djur. Honey säger: ”I Kenya beräknas värdet av ett lejon uppgå till 7 000 dollar om året i inkomster från turismen, och en elefanthjord beräknas vara värd 610 000 dollar om året.” Hawaiis korallrev genererar omkring 360 miljoner dollar varje år i inkomster från turism som är inriktad på naturupplevelser.

Vad är ekoturism?

I en rapport (Ecotourism: Principles, Practices and Policies for Sustainability) från FN:s miljöprogram (UNEP) sägs det: ”Många företag inom turistnäringen använder gärna begreppet ’ekoturism’ i sina trycksaker, och regeringar har använt termen i stor utsträckning för att marknadsföra det egna landets resmål utan att ens försöka tillämpa de mest grundläggande principerna för ekoturism.” Hur kan man veta om resan som man tänker göra verkligen kan betecknas som ekoturism?

Megan Epler Wood, författare till nämnda rapport, definierar vad som kännetecknar verklig ekoturism: Innan resan får resenärerna information om kulturen och miljön på resmålet. De får veta vad som förväntas av dem i fråga om klädsel och umgängesformer. De får också grundlig förhandsinformation om geografiska, sociala och politiska förhållanden, och de får möjlighet att komma i kontakt med lokalbefolkningen på andra sätt än rent affärsmässigt. Inträdesavgifter är betalda och resenärerna erbjuds ett logi som har uppförts med hänsyn till omgivande miljö.

Ekoturismens följder

Ekoturism innebär mer än en arrangerad resa till en plats med speciell natur. Den kan definieras som ”en resa till ett naturområde i syfte att få inblick i kulturen och områdets flora och fauna samtidigt som man strävar efter att inte inkräkta på ekosystemet medan man skapar ekonomiska förutsättningar att bevara naturresurser till nytta för lokalbefolkningen”.

Har ekoturismen kunnat leva upp till sådana höga ideal? Martin Wikelski vid Princeton University säger: ”Ekoturism är den största anledningen till att naturen på Galápagosöarna bevarats.” I Rwanda är ekoturism förklaringen till att bergsgorillan skyddas och att lokalbefolkningen får en annan inkomstkälla än tjuvskytte. I andra afrikanska länder kan naturreservat hållas i gott skick med hjälp av inkomsterna från turismen.

Över hela världen har ekoturism bidragit till miljömässiga och sociala förbättringar, och turistindustrin har utan tvivel gett många ekonomiska fördelar. Men är turismen alltid något positivt? Och kommer det att finnas möjligheter att resa även i framtiden?

[Ruta/Bild på sidan 6]

Goda råd till utlandsresenärera

Förberedelser

1. Gör upp en lista med viktiga uppgifter som passnummer, kreditkortsnummer och nummer på biljetter och resecheckar. Ta med den på resan och lämna en kopia hemma.

2. Se till att du har ett giltigt pass och eventuellt visum och att du har tagit de vaccinationer som kan behövas.

3. Ordna med en bra reseförsäkring, eftersom medicinsk behandling i ett annat land eller en sjuktransport kan kosta tiotusentals kronor. Om du har något hälsoproblem, bör du ha med dig ett utlåtande från din läkare som beskriver ditt tillstånd och vilka läkemedel du tar. (Observera att det kan vara olagligt att föra in vissa läkemedel till en del länder. Vänd dig till landets ambassad eller konsulat för mer information.)

På resan

1. Ta inte med dig något som du inte kan tänka dig att förlora.

2. Förvara pass och andra viktiga handlingar eller föremål nära kroppen, inte i en handväska eller i synliga fickor. Låt inte en och samma familjemedlem ha ansvaret för alla personhandlingar.

3. Om du förvarar plånboken i en ficka, sätt då flera gummiband runt den för att göra det svårare för ficktjuvar att få upp den.

4. Håll reda på dina inköp och överskrid inte din budget. Att överskrida kreditgränsen på kreditkortet kan i vissa länder leda till ett polisingripande.

5. Undvik att fotografera militära områden och byggnader eller personal vid krigsmakten. Det kan gälla platser som hamnar, järnvägar eller flygplatser. I vissa länder ses det som ett hot mot landets säkerhet.

6. Vidarebefordra inte paket åt någon du inte känner väl.

Souvenirer

1. Observera att det i många länder är förbjudet att föra in elfenben, sköldpaddsskal, växter, päls och annat, även om det skulle vara i form av små souvenirer.

2. Undvik att köpa glaserad keramik, eftersom vissa sådana föremål kan orsaka blyförgiftning om de inte har tillverkats på korrekt sätt.

[Fotnot]

Turismens framtid

”I de flesta länder i världen finns exempel på hur turism har varit den främsta orsaken till att miljön har tagit skada.” (An Introduction to Tourism, av Leonard J. Lickorish och Carson L. Jenkins)

DEN ökande turismen utgör inte bara ett hot mot miljön utan bidrar också till andra problem. Vi skall helt kort ta upp en del av dem och även behandla våra framtida möjligheter att upptäcka och lära känna vår jord med dess fantastiska natur, och kanske i synnerhet alla fascinerande människor.

Miljöproblem

Bara själva mängden turister har skapat problem. Forskarna Lickorish och Jenkins skriver: ”I Indien utsätts Taj Mahal för stora påfrestningar på grund av alla besökare, och i Egypten hotas pyramiderna av den stora mängden turister.”

Dessutom säger författarna varnande att obegränsad turism kan utplåna eller hämma vegetationen när stora horder av turister väller in i naturvårdsområden. Dessutom kan vissa arter hotas när turister till exempel plockar sällsynta snäckor och koraller eller när lokalbefolkningen plockar dem för att sälja till turisterna.

Turister förorenar också miljön, eftersom varje turist i genomsnitt lämnar efter sig ett kilo sopor och skräp om dagen, enligt beräkningar av FN:s miljöprogram. Även mer svårtillgängliga resmål drabbas. I en färsk rapport från miljöorganisationen Rainforest Action Network sägs det: ”Vid populära turiststråk i Himalaya ligger skräp slängt utmed stigarna, och skogen har decimerats av vandrare som behöver ved till bränsle när de skall värma sin mat eller värma vatten för att tvätta sig.”

Turister gör sig ofta skyldiga till resursslöseri – på lokalbefolkningens bekostnad. James Mak skriver i sin bok Tourism and the Economy: ”Turister på Grenada förbrukar sju gånger så mycket vatten som de bofasta.” Och han tillägger: ”Direkt eller indirekt står turismen för 40 procent av den totala mängden energi som förbrukas på Hawaii, trots att endast omkring en av åtta på Hawaii är turist.”

Turister lägger mycket pengar på att besöka utvecklingsländer, men det kommer oftast inte lokalbefolkningen till del. Enligt beräkningar från Världsbanken kommer endast 45 procent av intäkterna från turismen värdlandet till godo, eftersom den största delen går tillbaka till industriländerna genom utländska reseföretag och utlandsägda hotell.

Negativa effekter på samhället

Västerländska, och relativt rika, turister som besöker utvecklingsländer kan ha en smygande eller rentav uppenbart negativ inverkan på samhället. De tar gärna med sig sådant som gör deras vistelse extra bekväm men som kan verka som ouppnåelig lyx för lokalbefolkningen. Många börjar drömma om att själva kunna skaffa sådana dyra saker, men det förutsätter att de gör stora förändringar i sin livsstil, förändringar som i grunden kan påverka sociala livsmönster negativt.

Mak nämner vilka problem ökad turism kan föra med sig. Han påpekar att den kan ”leda till att kulturen och samhället förlorar sina unika drag, att den kan skapa konflikter inom traditionellt uppbyggda samhällen när det gäller bruket av gemensamma marker och naturresurser och underblåsa sådant som kriminalitet och prostitution”.

Många turister släpper alla hämningar och gör sådant som de normalt inte skulle ha gjort hemma tillsammans med familj och vänner. Turisternas omoral har fått allvarliga konsekvenser. Mak pekar på ett välkänt exempel och säger: ”Den inverkan turismen har på barnprostitutionen har blivit ett allt större bekymmer världen över.” Nyhetsbyrån CNN rapporterade 2004: ”Tillförlitliga beräkningar visar att det finns 16 000–20 000 barnprostituerade i Mexico, främst vid gränserna, i storstadsområden och i turistområden.”

Resandets fördelar

Vår jord är ett underbart hem som ständigt bjuder på naturupplevelser – allt från storslagna solnedgångar och en glittrande stjärnhimmel till ett variationsrikt växt- och djurliv. Oavsett var vi bor på jorden kan vi njuta av detta eller av något annat i naturen. Men tänk så fantastiskt det skulle vara att få resa till andra platser för att njuta av naturens under!

Men trots att turister blir imponerade av allt vad naturen har att bjuda på, säger många att den största upplevelsen är att lära känna människor från andra kulturer. Många upptäcker att deras negativa uppfattningar om människor i andra länder inte stämmer. Deras resor gör att de bygger upp förståelse för andra folk och för människor från andra kulturer, och de får nya vänner.

Många turister får insikt om att det inte är ägodelar som gör en människa lycklig. Förhållandet till andra människor betyder mer, dvs. att ha verkliga vänner och att få nya. I Bibeln berättas det om hur folket på Malta, ”som talade ett främmande språk”, visade ”människokärlek” mot några resenärer som lidit skeppsbrott vid Maltas kust under det första århundradet. (Apostlagärningarna 28:1, 2) Att besöka andra länder och folk har hjälpt många att inse att vi utgör en enda mänsklig familj och att vi skulle kunna leva tillsammans på jorden i fred.

Ur ett globalt perspektiv har relativt få människor möjlighet att resa, men hur blir det i framtiden? Kan det bli så att det stora flertalet får den möjligheten, ja rentav alla?

Framtida möjligheter

I själva verket är vi alla släkt, vi är medlemmar av samma familj, mänskligheten. Det är sant att det första människoparet dog sedan de varit olydiga mot Gud, något som han hade varnat dem för. (1 Moseboken 1:28; 2:17; 3:19) Det fick till följd att alla deras avkomlingar, även vi som lever i dag, åldras och dör. (Romarna 5:12) Men Gud lovar att hans avsikter skall förverkligas, han kommer att låta jorden bebos av dem som älskar honom. Han säger i sitt ord: ”Jag har sagt det; jag låter det också inträffa.” (Jesaja 45:18; 46:11; 55:11)

Tänk dig vad det kommer att innebära! Bibeln utlovar följande förhållanden under Guds rikes styre: ”De rättfärdiga skall ta jorden i besittning, de skall bo för evigt på den.” (Psalm 37:29; Matteus 6:9, 10) Och Bibeln beskriver hur det kommer att bli för människorna på jorden: ”Gud själv skall vara hos dem. Och han skall torka varje tår från deras ögon, och döden skall inte finnas mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta finnas mer.” (Uppenbarelseboken 21:3, 4)

Vilka underbara möjligheter framtiden kommer att föra med sig – att få resa och upptäcka allt skapat på jorden, i synnerhet att få lära känna alla intressanta människor. Och tänk att inte behöva oroa sig för säkerheten! Alla som bor på jorden kommer att vara vänner, eller som Bibeln uttrycker det, en hel skara av bröder. (1 Petrus 5:9)