● Affärsdokument.

Vad innehåller de? De flesta affärsdokument från den nybabyloniska tiden är kvitton från olika ekonomiska transaktioner. I de flesta fall angavs vilken dag, vilken månad och vilket år under den regerande kungen som affären gjordes. På en tavla står det till exempel: ”Nisan, 27:e dagen, i Nebukadressars [Nebukadnessar II:s], Babylons kungs, 11:e år.”⁴

När kungen dog eller avsattes och en ny kung tillträdde tronen, betraktades de återstående månaderna av det året som den nye regentens tronbestigningsår.d⁵ Tronskiftet mellan två regenter inträffade alltså under ett och samma babyloniska kalenderår. Logiskt sett bör därför kilskriftstavlor från den nye regentens tronbestigningsår vara daterade någon av månaderna efter den föregående kungens sista månad på tronen.

Vad har experter sagt? R. H. Sack undersökte många affärsdokument från den nybabyloniska perioden. Sack skrev redan 1972 att nya opublicerade texter från British Museum som han hade fått granska ”helt kullkastar” tidigare slutsatser om övergången från Nebukadnessar II till hans son Amel-Marduk (Evil-Merodak).⁶ På vilket sätt? Sack visste att kilskriftstavlor uppgav att Nebukadnessar II fortfarande var vid makten under den sjätte månaden av hans sista (43:e) år. Men de opublicerade tavlorna visade sig vara från den efterföljande kungens, Amel-Marduks, tronbestigningsår, och de var daterade den fjärde och den femte månaden under samma år enligt den traditionella kronologin.⁷ Affärsdokumenten motsäger alltså den traditionella kronologin.

Vad visar fakta? Det finns fler övergångar mellan olika kungar som väcker frågetecken. En kilskriftstext säger till exempel att Nebukadnessar II fortfarande var vid makten den tionde månaden under sitt sista regeringsår, dvs. sex månader efter att hans efterträdare antas ha börjat regera.⁸ Ytterligare en motsägelse ser vi när det gäller övergången mellan Amel-Marduk och Neriglissar.⁹

Varför är de här uppgifterna av intresse? Som vi nämnde tidigare finns det luckor i de babyloniska krönikorna, vilket tyder på brister i kronologin.¹⁰ Kan det ha funnits andra regenter mellan de här kungarna? I så fall måste den nybabyloniska perioden utökas med deras regeringstider. Så varken de babyloniska krönikorna eller forntida affärsdokument kan betraktas som en tillräckligt säker grund för att slå fast att Jerusalem förstördes 587.e