Uppviglare?

11. Vilken kampanj genomförde våra bröder i Kanada, och varför det?

¹¹ Under 40-talet utsattes Jehovas vittnen i Kanada för våldsamt motstånd. Eftersom våra bröder ville offentliggöra att myndigheterna inte upprätthöll religionsfriheten, spred de under en 16 dagar lång kampanj 1946 en fyrsidig traktat (Quebec’s Burning Hate for God and Christ and Freedom Is the Shame of All Canada) som i detalj beskrev det pöbelvåld, den polisbrutalitet och de upplopp anstiftade av prästerskapet som våra bröder utsattes för i provinsen Quebec. ”Olagliga gripanden av Jehovas vittnen fortsätter”, sades det i traktaten. ”Omkring 800 åtal har väckts mot Jehovas vittnen i storstadsregionen Montreal.”

12. a) Hur reagerade våra motståndare på traktatkampanjen? b) Vad anklagades våra bröder för? (Se också fotnoten.)

¹² När Quebecs premiärminister, Maurice Duplessis, som hade ett nära samarbete med den katolske kardinalen Villeneuve, fick kännedom om den här traktaten förklarade han ”skoningslöst krig” mot vittnena. Antalet åtal ökade snabbt till det dubbla, från 800 till 1 600. ”Polisen grep oss så många gånger att vi tappade räkningen”, sa en pionjärsyster. Vittnen som greps när de spred traktaten anklagades för att ha spridit en ”uppviglande skrift”.b

13. Vilket var det första fall av uppvigling som prövades i domstol, och vad blev utslaget?

¹³ År 1947 prövades det första fallet som gällde uppvigling. De åtalade var broder Aimé Boucher och hans döttrar Gisèle, som var 18, och Lucille, som var 11. De hade delat ut traktaten i närheten av sin lantgård som låg bland kullarna söder om staden Quebec, men tanken på att de skulle vara brottslingar var närmast skrattretande. Broder Boucher var en mild och ödmjuk man som arbetade i all stillhet på sin lilla lantgård och emellanåt åkte in till staden med häst och vagn. Men trots det hade hans familj fått utstå flera av de kränkningar som beskrevs i traktaten. Domaren, som hatade Jehovas vittnen, vägrade godta bevisningen för att de var oskyldiga. Han gick i stället på åklagarens linje, nämligen att traktaten framkallade illvilja och att de därför skulle dömas skyldiga. Domarens uppfattning kunde sammanfattas så här: Det är brottsligt att säga sanningen! Aimé och Gisèle fälldes för uppvigling, och till och med lilla Lucille fick sitta inlåst i två dagar. Bröderna överklagade till den högsta instansen i landet, Kanadas högsta domstol, som beviljade prövningstillstånd.

14. Vad gjorde bröderna i Quebec under de år de blev förföljda?

¹⁴ Under tiden fortsatte våra modiga bröder och systrar i Quebec att predika, trots att de hela tiden riskerade våldsamt motstånd. Ofta fick predikandet helt enastående resultat. Efter traktatkampanjen 1946 ökade antalet vittnen i Quebec från 300 till 1 000 på bara fyra år!c

15, 16. a) Vilket utslag fällde Kanadas högsta domstol i fallet Boucher? b) Vilken effekt fick den här segern?

¹⁵ I juni 1950 behandlade samtliga nio domare i Kanadas högsta domstol Aimé Bouchers fall. Sex månader senare, den 18 december 1950, fällde domstolen sitt utslag till vår fördel. Varför det? Broder Glen How, en advokat som företrädde vittnena, förklarade att domstolen var av samma mening som försvaret: För att något ska kallas ”uppvigling” måste det vara fråga om uppeggande till våld eller uppror mot regeringen. Men traktaten ”innehöll inte något som eggade till sådana handlingar och föll därför under yttrandefriheten”. Broder How tillade: ”Jag fick med egna ögon se hur Jehova gav oss segern.”d

¹⁶ Högsta domstolens beslut var verkligen en stor seger för Guds rike. I och med detta kunde man avskriva de 122 fall som väntade på avgörande och som gällde vittnen i Quebec anklagade för uppvigling. Domstolens utslag betydde också att medborgarna i Kanada och Brittiska samväldet nu var fria att uttrycka sina åsikter om styret. Den här segern var dessutom ett dråpslag mot angreppet på Jehovas vittnen från kyrkan och myndigheterna i Quebec.e