Heltidstjänsten

Kort efter det att jag blivit döpt kände jag behovet av att utöka min tjänst. Jag var ogift och hade få ansvarsåligganden, så den 1 oktober 1968 började jag som reguljär pionjär. Detta vållade en hel del uppståndelse, eftersom det betydde att jag lämnade universitetet och övergav vad många hade betraktat som en lysande karriär. En tidningsartikel om vad jag hade företagit mig var rubricerad: ”Toppvetenskapsman blir väckelsepredikant”. Snart ledde jag mer än tio bibelstudier med olika personer eller familjer. Vid en sammankomst blev två av dessa personer döpta, vid nästa fyra, sedan sju och så vidare.

Hur man finner rasharmoni i det oroliga Sydafrika

Berättat av Merlyn Mehl

JAG är sydafrikan, eller som det befängt beskrivs här i landet en färgad sydafrikan. Jag är också professor vid University of the Western Cape, det största till övervägande delen svarta universitetet i landet. Jag har doktorsgrad i fysikundervisningsmetodik. Under de 20 senaste åren har jag också varit ett Jehovas vittne.

Fastän jag var smärtsamt blyg, tyckte jag om att lära. Att läsa vad som helst och allting upptog det mesta av min tid. Jag slutade följaktligen skolan som en av toppeleverna i landet. Därför var det naturligt att jag skulle bege mig till universitetet. Eftersom jag tyckte om naturvetenskap och matematik, var det lätt för mig att bestämma mig för en grad inom naturvetenskapen, med fysik och matematik som huvudämnen.

År 1960 (just det år jag började vid universitetet) trädde lagen om åtskilda universitet i kraft, och därför blev jag tvungen att studera vid ett universitet som var avsett för min rasgrupp. Det förekom mycken publicitet kring eleverna vid dessa åtskilda universitet. Jag tog examen varje år med utmärkt beröm godkänd och fick till sist filosofie magister-graden i kärnfysik, och detta väckte mycken uppmärksamhet, särskilt som jag sedan blev förordnad till att ingå i lärarkåren vid University of the Western Cape — den förste färgade elev som blivit förordnad till detta.