Problemet med ”galna kor”

Från Vakna!:s korrespondent i Storbritannien

I NOVEMBER 1986 upptäcktes för första gången en alarmerande sjukdom bland Storbritanniens nötkreatur. Sedan dess har över 11.000 djur insjuknat, och uppemot 200 nya fall rapporteras varje vecka. Sjukdomen kallas formellt BSE (bovin spongiform encefalopati), men i massmedia började man snart kalla den ”kogalenskap” på grund av de svåra symptomen.

Vad är BSE, hur uppstod sjukdomen och varför är den så oroande?

BSE är en form av demens där delar av hjärnan förstörs av abnorma proteiner som beskrivs som ”ovanliga smittämnen”. Under mikroskopet har det angripna organet ett svampartat, håligt utseende. Allteftersom sjukdomen fortskrider blir djuret lättretligt och magrar, och när det inte längre har styrsel på benen, ramlar det omkull och dör — eller måste nödslaktas.

Nötkreaturen fick BSE från scrapie, en närbesläktad demens som är vanlig bland får i Storbritannien. Hur gick det till?

Modernt djurfoder

Nötkreatur är djur som betar och idisslar och som normalt lever på vegetarisk kost, i huvudsak gräs. Men på senare år har brittiska tillverkare av foder för nötkreatur tillsatt ett onaturligt proteinpreparat till det normala fodret. Det är gjort av slakteriavfall som bland annat innehåller fårkadaver smittade med scrapie. Dessa avfallsprodukter mals ner, kokas och torkas. Det är inte bara nötboskap som har drabbats, utan även antiloper. Fem olika arter, däribland en ovanlig arabisk oryxantilop, har insjuknat och dött i brittiska djurparker till följd av hjärnsjukdom. Alla hade blivit utfodrade med detta kommersiella djurfoder. Minkfarmer har drabbats av en liknande sjukdom, som man tror beror på att minkarna utfodrats med rått slaktavfall från får.

Tester visar att både BSE- och scrapievirus är ovanligt resistenta mot höga temperaturer, joniserande strålning och ultraviolett ljus. Vanlig kokning och andra former av sterilisering tar inte död på dessa mystiska smittämnen. Även om det inte finns några direkta bevis för att någon människa har smittats med scrapie, uppstår nu den oroande frågan: Vilken risk innebär BSE för de människor som äter produkter av nötkött?

Kan det överföras till människan?

”Ingen behöver oroa sig för BSE, vare sig i det här landet eller någon annanstans.” Så lyder den brittiska regeringens bedömning av saken, uttryckt av John Gummer, jordbruksministern. Men alla är inte lika säkra på det. Richard Lacey, professor i klinisk mikrobiologi vid universitetet i Leeds i Storbritannien, skriver följande i tidningen The Independent: ”Om korna fick sjukdomen genom sitt foder, så var smittovägen åtminstone i början via munnen. Detta väcker möjligheten att smittan kan överföras även till människan via munnen.”

Detta resonemang har lett till att Västtyskland har förbjudit all import av brittiskt nötkött, eftersom man inte kan garantera att köttet inte kommer från BSE-smittade djur. Förenta staterna har förbjudit import av nötkreatur och embryon och sperma från nötkreatur från Storbritannien. Sovjetunionen har gått ännu längre och har också förbjudit import av brittiskt får- och getkött samt mejeriprodukter på grund av BSE. En del skolor i Storbritannien har beslutat att endast servera nötkött från djur som är garanterat fria från sjukdomen.

Regeringen har vidtagit en del åtgärder och bland annat förbjudit försäljning av visst slaktavfall från nötkreatur. Engelsmännen köper årligen nötkött och nötköttsprodukter, såsom hamburgare och pajer, för cirka 18 miljarder kronor och behöver bli försäkrade om att detta inte utgör någon hälsorisk för dem. Men ”det kan dröja tio år eller mer innan man kan ge någon fullständig garanti” för att BSE inte överförs från boskap till människor, medges det i en officiell regeringsrapport. ”Problemet”, förklarar dr Richard Kimberlin, före detta chef för en institution i Edinburgh för studium av nervsjukdomars uppkomst, ”är inkubationstiden. Om BSE utgör en hälsorisk för befolkningen, då kommer detta att visa sig i att antalet patienter med Creutzfeldt-Jakobs sjukdom ökar, och då detta inträffat kommer det att vara för sent att göra något för den del av befolkningen som redan drabbats.”a

Under tiden söker man inom vetenskapen efter nya, säkra bevis för att dämpa dessa farhågor, och den brittiska regeringen har avsatt 120 miljoner kronor för att stödja denna forskning. Men, som det så nyktert påpekas i tidskriften British Medical Journal: ”Man har ännu inte kunnat avgöra om nötkött är riskfritt, och det finns kanske inget sätt att göra det.”

Skulle du äta det?

Vad som än blir resultatet för människans hälsa, så har debatten om BSE riktat allmänhetens uppmärksamhet på att man ofta tar vara på slaktavfall och använder det som djurfoder. I Storbritannien fortsätter man att utfodra nötkreatur och höns med bearbetat kycklingavfall, som på den brittiska marknaden kallas DPM (dried poultry manure, dvs. torkad hönsgödsel), en blandning av avföring, fjädrar och döda fåglar. Torkat grisblod smaksatt med choklad ges åt kalvar. Man mal fortfarande ner fårhuvuden tillsammans med annat slaktavfall från får och utfodrar grisar och höns med det, trots att det sedan juli 1988 är olagligt att använda sådant som foder för nötkreatur. Denna användning fördöms i en officiell regeringsrapport som ”onaturlig”. En del foderfabrikanter kan på grund av själviska, ekonomiska intressen vilja försvara att man använder slaktavfall på detta sätt, men är det verkligen värt det med tanke på hälsoriskerna?

[Fotnot]

[Bild på sidan 17]

Vakuoler (hålrum) som utvecklats i hjärnan på en BSE-smittad ko

[Bildkälla]

J.A.H. Wells, Crown Copyright Material