Stress — ”ett långsamt verkande gift”

”Man hör ofta människor säga: ’Stressa inte ihjäl dig.’ De inser förmodligen inte att det faktiskt finns en biologisk grundval för det uttrycket.” — Doktor David Felten.

JILL, en ensamstående mor med en tonårig son, ett krympande bankkonto och ett spänt förhållande till sina föräldrar, hade redan många skäl att känna sig stressad. Men plötsligt fick hon ett kliande och svidande hudutslag på armen. Hon försökte bota det med antibiotika, kortisonsalvor och antihistaminer, men ingenting hjälpte. I stället spred sig hudutslaget över hela kroppen och även ansiktet. Stressen höll bokstavligt talat på att krypa under skinnet på henne.

Jill remitterades till en hudklinik, där man också undersöker patienternas känslomässiga status. ”Vi försöker ta reda på vad som pågår i deras liv”, säger dr Thomas Gragg, en av klinikens grundare. Han finner ofta att personer med envisa hudbesvär behöver medicinsk vård men dessutom hjälp med att klara av stressituationer. ”Att säga att det är ens tänkesätt och handlande som förorsakar hudsjukdomar skulle vara att förenkla saken alltför mycket”, medger dr Gragg. ”Men vad vi kan säga är att en persons känslomässiga tillstånd kan vara av stor betydelse vid hudsjukdomar, och vi bör inte fortsätta att skriva ut kortisonsalva utan att samtidigt hjälpa personen i fråga att göra något åt stressfaktorerna i sitt liv.”

Jill lärde sig att klara av stress och säger att det faktiskt var det som botade hennes hudåkomma. ”Ibland blossar eksemet upp på nytt”, säger hon, ”men det är inte på långa vägar så hemskt som det var förut.” Ett ovanligt fall? Knappast. Många läkare menar att stress ofta är en bidragande faktor vid många olika slag av hudbesvär, till exempel nässelutslag, psoriasis, akne och eksem. Men stress påverkar inte bara huden.

Stress och ditt immunsystem

Nya vetenskapliga rön visar att stress kan hämma immunförsvaret och därigenom bana väg för olika infektionssjukdomar. Neurologen Ronald Glaser säger: ”Stress gör dig inte sjuk, men det ökar risken för att du skall bli sjuk på grund av verkningarna på ditt immunsystem.” Särskilt väldokumenterat är sambandet mellan stress och förkylningar, influensa och herpes. Vi utsätts ständigt för sådana virus, men i normala fall övervinner immunsystemet dessa hot. Under emotionell stress slås emellertid immunförsvaret ofta ut, menar somliga experter.

Forskare förstår ännu inte helt och fullt de biologiska processer som är inbegripna, men somliga hävdar att de hormoner som gör oss redo för handling när vi utsätts för stress kan hämma immunsystemets funktion när de strömmar fram genom blodomloppet. I vanliga fall är detta inte någon orsak till oro, eftersom dessa hormoners uppdrag bara är av tillfälligt slag. Men somliga säger att om en person utsätts för ständig och ihållande intensiv stress, kan immunförsvaret bli så nedsatt att mottagligheten för sjukdomar ökar.

Det är därför inte förvånande att kanadensiska läkare beräknar att mellan 50 och 70 procent av de patienter som de behandlar har stressrelaterade problem, som vanligtvis tar sig uttryck i sådana symtom som huvudvärk, sömnlöshet, trötthet och mag- och tarmbesvär. I USA beräknas motsvarande siffra vara mellan 75 och 90 procent. Doktor Jean King hävdar att hon inte överdriver när hon säger: ”Kronisk stress är som ett långsamt verkande gift.”

Inte bara en orsak, inte bara ett botemedel

Trots det som sagts här ovan är forskare inte säkra på att enbart stress kan påverka immunsystemet så mycket att det får någon klinisk effekt. Det kan alltså inte med bestämdhet sägas att alla som utsätts för stress, eller ens kronisk stress, kommer att duka under för någon sjukdom. Det kan inte heller sägas att frånvaron av stress är någon garanti för god hälsa, och det är därför inte förståndigt att vägra att söka läkarvård på den felaktiga grunden att man kan bota sig själv genom positivt tänkande. Doktor Daniel Goleman säger varnande: ”Allt detta tal om att tanken-botar-allt har skapat en utbredd förvirring och missförstånd om i vilken utsträckning sjukdom kan påverkas av psyket. Och kanske än värre, det har lett till att människor ibland känner att de själva är skuld till att de blivit sjuka, som om det vore ett tecken på någon form av moralisk försumlighet eller andlig ovärdighet.”

Vi bör därför inse att orsaken till en sjukdom sällan kan begränsas till en enda faktor. Sambandet mellan stress och sjukdom visar emellertid att vi gör klokt i att försöka motverka detta ”långsamt verkande gift” i den utsträckning det alls är möjligt.

Innan vi går in på hur detta kan ske, skall vi se lite närmare på vad stress egentligen är och hur stress i vissa fall till och med kan vara till nytta för oss.

[Ruta på sidan 5]

Exempel på sjukdomar som har satts i samband med stress

• allergier

• artrit

• astma

• depression

• diarré

• förkylning

• hjärtbesvär

• hudbesvär

• huvudvärk

• influensa

• mag- och tarmbesvär

• magsår

• migrän

• rygg- och nackvärk

• sexuella rubbningar

• sömnlöshet

[Bild på sidan 6]

Många läkarbesök gäller stressrelaterade besvär