• Gravar sprider ljus över forntida trosuppfattningar
    Vakna! – 2005 | 8 december

    • Tillsammans med sitt följe förmultnar de i all sin prakt

      År 1974 skulle några bönder gräva en brunn i närheten av staden Xi’an i Kina. Men i stället för vatten fann de bitar av lerfigurer, armborst i brons och pilspetsar. De hade av en slump stött på Qins 2 100 år gamla terrakottaarmé, som består av mer än 7 000 lersoldater i naturlig storlek och även lerhästar – alla uppställda i stridsformering och efter militär rang! Qins terrakottaarmé utgör en del av Kinas största kejsargrav och har fått sitt namn efter Qin Shi Huangdi, den kejsare som enade Kinas krigande stater år 221 f.v.t.

      Qins mausoleum kan beskrivas som ett underjordiskt palats. Men varför begravdes han tillsammans med en terrakottaarmé? Zhang Wenli förklarar i sin bok The Qin Terracotta Army att Qins ”mausoleum symboliserar kejsardömet Qin och att det efter Qin Shi Huangdis död skulle förse honom med all den prakt och makt som han hade när han levde”. Kejsargraven utgör nu, tillsammans med 400 närliggande gravar, ett stort museum.

      För att kunna bygga graven ”kallades mer än 700 000 män från alla delar av riket in”, säger Zhang. Arbetet fortsatte efter Qins död år 210 f.v.t. och höll på i sammanlagt 38 år. Men det var inte bara terrakottaarmén som följde Qin i graven. Historiker berättar att hans tronföljare påbjöd att Qins barnlösa konkubiner skulle begravas med honom, vilket innebar att många fick sätta livet till. Men sådana sedvänjor var långt ifrån unika.