Vad tror människor om ett liv efter döden?
”Om en kraftfull man dör, kan han då leva igen?” — JOB 14:14.
1, 2. I vad söker många tröst, när de har förlorat någon kär anförvant i döden?
I ETT bårhus i New York defilerar vänner och släktingar tysta förbi den öppna kistan med en 17-årig pojke som har dött av cancer. Med tårar i ögonen upprepar den förtvivlade modern gång på gång det hon har fått lära sig att tro: ”Tommy är lyckligare nu. Gud ville ha Tommy hos sig i himlen.”
2 Över tusen mil därifrån, i Jamnagar i Indien, tänder den äldste av tre söner eld på veden i deras döde fars likbål. Brahmanen, som försöker överrösta eldens sprakande, mässar mantran på sanskrit: ”Må själen som aldrig dör fortsätta sina ansträngningar att bli ett med den yttersta verkligheten.”
3. Vilka frågor har människor funderat över i alla tider?
3 Döden är en realitet som ingen av oss kan undgå. (Romarna 5:12) Och vi undrar helt naturligt om döden är slutet på allt. Job, en av Guds forntida trogna tjänare, konstaterade när han reflekterade över växternas naturliga cykel: ”Det finns hopp till och med för ett träd. Om det huggs ner, skjuter det ju upp igen, och dess kvist, den kommer inte att upphöra att vara till.” Hur är det då med människor? ”Om en kraftfull man dör, kan han då leva igen?” frågade Job. (Job 14:7, 14) Människor har i alla tider funderat över följande frågor: Finns det ett liv efter döden, och i så fall vad slags liv? Vad har fått människor att komma fram till den tro de har haft?
Många svar och ett gemensamt tema
4. Vad tror människor av olika religioner om ett liv efter döden?
4 Många till bekännelsen kristna tror att man efter döden kommer antingen till himlen eller till helvetet. Hinduer däremot tror på reinkarnation eller återfödelse. Och enligt islam skall det efter döden bli en domens dag, då Allah skall bedöma en människas livskurs och överlämna henne antingen till ett paradis eller till ett helvete. I vissa länder är trosuppfattningarna om de döda en märklig blandning av lokala traditioner och namnkristendom. På Sri Lanka lämnar både buddhister och katoliker dörrar och fönster vidöppna när någon i familjen dör och ställer kistan så att den avlidne ligger med fötterna mot utgången. Man tror att det därigenom blir lättare för den avlidnes ande eller själ att lämna huset. I Västafrika är det sed bland många katoliker och protestanter att täcka över speglar när någon har dött för att ingen skall råka titta i spegeln och där få se den dödes ande. Fyrtio dagar efter en anhörigs död firar sedan släkt och vänner själens uppstigande till himlen.
5. Vilken central lära är flertalet religioner ense om?
5 Men trots dessa olikheter verkar det som om flertalet religioner är ense om åtminstone en sak. De tror alla att det finns någonting inuti människan, det må kallas själ eller ande, som är odödligt och som lever vidare efter kroppens död. Nästan alla de hundratals kyrkosamfunden och sekterna i kristenheten lär att det finns en odödlig själ. Även inom judendomen är det en officiell lära. Den utgör också själva grunden till hinduismens lära om reinkarnation. Även muslimerna tror att själen lever vidare efter det att kroppen dött. Och australiska aboriginer, afrikanska animister, shintoister och buddhister har olika variationer på samma tema.
6. Hur betraktar vissa lärda män uppfattningen att själen är odödlig?
6 Men det finns också de som tror att medvetet liv upphör vid döden. De tycker att det är en absurd tanke att det känslomässiga och intellektuella livet skulle fortsätta i någon opersonlig och skugglik själ som är skild från kroppen. Den spanske 1900-talsförfattaren och filosofen Miguel de Unamuno skriver: ”Att tro på själens odödlighet är att önska att själen skall vara odödlig, men att önska det med en sådan kraft att man tränger undan förnuftet.” Bland dem som har trott på liknande sätt finns så skilda personer som de kända forntida filosoferna Aristoteles och Epikuros, läkaren Hippokrates, den skotske filosofen David Hume, den arabiske filosofen Averroës och Indiens förste premiärminister efter självständigheten, Jawaharlal Nehru.
7. Vilka viktiga frågor om tron på själens odödlighet skall vi nu behandla?
7 När vi nu ställs inför dessa motstridiga idéer och uppfattningar måste vi fråga oss: Har vi verkligen en odödlig själ? Och om själen faktiskt inte är odödlig, hur kunde då en sådan falsk lära bli en integrerande del av så många av våra dagars religioner? Var kom den här tanken ifrån? Det är viktigt att vi får sanningsenliga och tillfredsställande svar på dessa frågor, eftersom det gäller vår framtid. (1 Korinthierna 15:19) Men låt oss först undersöka hur läran om själens odödlighet uppstod.
Lärans uppkomst
8. Vilken roll spelade Sokrates och Platon när det gällde att främja uppfattningen att själen är odödlig?
8 De grekiska filosoferna Sokrates och Platon, som levde på 400-talet f.v.t., tros ha varit bland de första som förde fram tanken att människan har en odödlig själ. Det var dock inte Sokrates och Platon som gav upphov åt denna lära, men det var de som utvecklade den och förvandlade den till en filosofisk lära, så att den från och med då blev mer tilltalande för den bildade klassen. Men faktum är att anhängarna till Zarathustra (grekiska: Zoroaster) i det forntida Persien och egyptierna före dem också trodde på läran om själens odödlighet. Frågan är därför: Vad är ursprunget till denna lära?
9. Vad övade inflytande på kulturerna i Egypten, Persien och Grekland?
9 I boken The Religion of Babylonia and Assyria heter det: ”Den babyloniska religionen utövade inflytande på det forntida Egypten, Persien och Grekland.” Angående den religiösa tron i Egypten säger boken vidare: ”Med tanke på den tidiga kontakten mellan Egypten och Babylonien, vilken Amarnabreven ger belägg för, fanns det helt visst rika tillfällen att införa babyloniska uppfattningar och seder i egyptisk gudsdyrkan.”a Det var på liknande sätt med de gamla persiska och grekiska kulturerna.
10. Hur betraktade babylonierna livet efter döden?
10 Men trodde de forntida babylonierna på själens odödlighet? Professor Morris Jastrow j:r vid University of Pennsylvania i USA skriver: ”Varken folket eller ledarna för det religiösa tänkandet [i Babylonien] räknade någonsin med möjligheten att det som en gång kallats till liv kunde förintas helt. Döden var [enligt deras uppfattning] en övergång till ett annat slags liv, och förnekandet av odödlighet [i fråga om det nuvarande livet] betonade bara hur omöjligt det var att undgå den ändring av tillvaro som döden innebar.” Ja, babylonierna trodde att livet på något sätt och i någon form fortsatte efter döden. Detta visade de genom att jämte de döda begrava föremål som dessa kunde använda i livet efter detta.
11, 12. Var uppstod läran om själens odödlighet efter den stora översvämningen?
11 Det är uppenbart att läran om själens odödlighet går tillbaka till det forntida Babylon. Är detta av betydelse? Ja verkligen, för enligt Bibeln grundades staden Babel eller Babylon av Nimrod, en sonsonsson till Noa. Efter den världsomfattande stora översvämningen på Noas tid talade alla människor ett enda språk och hade en enda religion. Det var inte bara så att Nimrod var ”i opposition mot Jehova”, utan han och hans efterföljare ville också göra sig ”ett ryktbart namn”. Genom att grunda en stad och bygga ett torn där bildade Nimrod således en annan religion. — 1 Moseboken 10:1, 6, 8–10; 11:1–4.
12 Enligt traditionen dog Nimrod en våldsam död. Då han var staden Babylons grundare, byggmästare och förste kung, är det rimligt att tänka att babylonierna efter hans död satte honom högt. Vissa forskare har framkastat tanken att guden Marduk (Merodak), som betraktades som grundare av Babylon och som ett antal babyloniska kungar uppkallades efter, representerar Nimrod, som upphöjts till gud. (2 Kungaboken 25:27; Jesaja 39:1; Jeremia 50:2) I så fall måste uppfattningen att människan har en själ som lever vidare vid döden ha varit allmänt accepterad åtminstone vid tiden för Nimrods död. De historiska vittnesbörden visar i varje fall att läran om själens odödlighet uppstod i Babel eller Babylon efter den stora översvämningen.
13. Hur spreds läran om själens odödlighet ut över jorden, och vad ledde det till?
13 Bibeln visar också att Gud omintetgjorde projektet i Babel med att bygga ett torn genom att skapa förvirring i språket hos dem som byggde. När de inte längre kunde kommunicera med varandra, övergav de sitt projekt, och de kringspriddes ”därifrån över hela jordens yta”. (1 Moseboken 11:5–9) Vi måste dock komma ihåg att även om dessa tornbyggare hade fått sitt språk förändrat, så hade inte deras tänkesätt eller deras uppfattningar förändrats. Vart de än tog vägen förde de följaktligen med sig sina religiösa uppfattningar. Därigenom spreds babyloniska läror, inbegripet läran om själens odödlighet, ut över jorden och blev grunden för de större religionerna i världen. På så sätt bildades ett världsvälde av falsk religion, som Bibeln passande beskriver som ”det stora Babylon, modern till skökorna och till vämjeligheterna på jorden”. — Uppenbarelseboken 17:5.
Världsväldet av falsk religion utbreder sig österut
14. Hur spreds de babyloniska religiösa trosuppfattningarna till den indiska subkontinenten?
14 Somliga historiker säger att för mer än 3.500 år sedan kom ett ljushyat ariskt folk genom en folkvandring ner från nordväst till Indusdalen, som nu till större delen ligger i Pakistan och Indien. Därifrån spred de sig till floden Ganges slättland och sedan över hela Indien. Somliga experter säger att detta folks religiösa uppfattningar var grundade på forntida iranska och babyloniska läror. Det är i dessa religiösa uppfattningar som hinduismen har sina rötter.
15. Hur kom uppfattningen om själens odödlighet att påverka den nutida hinduismen?
15 I Indien tog tanken på en odödlig själ gestalt som läran om reinkarnation eller återfödelse. Hinduiska vise, vilka brottades med det universella problemet med ondska och lidande bland människor, kom fram till det som kallas lagen om karma, dvs. lagen om orsak och verkan. Genom att kombinera den lagen med tron på själens odödlighet kom de fram till läran om reinkarnation eller återfödelse, enligt vilken förtjänsterna och bristerna i ett liv sägs bli belönade eller bestraffade i nästa. Målet för de trogna är moksha eller frigörelse från återfödandets kretslopp och att bli förenad med det man kallar den yttersta verkligheten — nirvana. Allteftersom hinduismen spreds under århundradenas gång, spreds också denna lära. Och läran om reinkarnation har blivit det centrala i den nutida hinduismen.
16. Vilken uppfattning om ett liv efter detta kom att dominera det religiösa tänkandet och de religiösa sedvänjorna för en stor del av befolkningen i Ostasien?
16 Ur hinduismen utvecklades sådana religioner som buddhismen, jainismen och sikhismen. De har också läran om reinkarnation. När buddhismen spreds i större delen av Ostasien — Kina, Korea, Japan och andra ställen — kom den också att påverka kulturen och religionen i hela området. Detta gav upphov åt religioner som har inslag av buddhism, spiritism och förfädersdyrkan. De mest framträdande bland dessa är daoismen (taoismen), konfucianismen och shinto. På så sätt har tron att livet fortsätter när kroppen dör kommit att dominera det religiösa tänkandet och de religiösa sedvänjorna för en stor del av befolkningen i den här delen av världen.
Hur är det då med judendomen, kristendomen och islam?
17. Vad trodde de forntida judarna om ett liv efter döden?
17 Vad tror då människor inom sådana religioner som judendomen, kristendomen och islam om ett liv efter döden? Judendomen är den äldsta av dessa religioner. Dess rötter går så långt tillbaka i tiden som till Abraham, som levde för omkring 4.000 år sedan, dvs. långt innan Sokrates och Platon utvecklade teorin om själens odödlighet. De forntida judarna trodde inte på någon inneboende odödlighet hos människan, utan i stället på en uppståndelse från de döda. (Matteus 22:31, 32; Hebréerna 11:19) Hur kom då läran om själens odödlighet in i judendomen? Historien ger oss svaret.
18, 19. Hur kom läran om själens odödlighet in i judendomen?
18 Den grekiske kungen Alexander den store, som år 332 f.v.t. erövrade Mellanöstern, inbegripet Jerusalem, planerade att hellenisera sitt välde. Efter hans död fortsatte hans efterföljare hans program med att hellenisera, vilket ledde till en sammansmältning av den grekiska och den judiska kulturen. På så sätt kom judarna med tiden att bli insatta i grekiskt tänkande, och några av dem blev rentav filosofer.
19 En sådan judisk filosof var Filon från Alexandria, som levde under det första århundradet v.t. Han vördade Platon och försökte förklara judendomen i grekiska filosofiska termer och banade på så sätt vägen för senare judiska tänkare. Talmud, som innehåller rabbinernas skrivna kommentarer till den muntliga lagen, är också påverkad av grekiskt tänkande. ”Talmuds rabbiner”, heter det i Encyclopaedia Judaica, ”trodde att själen fortsatte att existera efter döden.” Längre fram går man i sådan mystisk judisk litteratur som kabbalan till och med så långt som till att lära om reinkarnation. Läran om själens odödlighet kom således in i judendomen bakvägen genom grekisk filosofi. Hur kom då läran in i kristendomen?
20, 21. a) Vilken ståndpunkt intog de första kristna till platonsk eller grekisk filosofi? b) Vad ledde fram till att Platons tankar sammansmältes med kristna läror?
20 Den sanna kristendomen började med Jesus Kristus. Den tidigare citerade Miguel de Unamuno skrev följande om Jesus: ”Han trodde enligt judiskt synsätt på en uppståndelse i köttet och inte enligt [grekiskt] platonskt synsätt på själens odödlighet.” Och han drog slutsatsen: ”Läran om själens odödlighet ... är en hednisk filosofisk lära.” Vi kan med tanke på detta förstå varför aposteln Paulus så kraftfullt varnade de kristna under det första århundradet för ”den filosofi och det tomma bedrägeri som är i överensstämmelse med människors tradition, i överensstämmelse med världens elementära ting och inte i överensstämmelse med Kristus”. — Kolosserna 2:8.
21 När och hur trängde då denna ”hedniska filosofiska lära” in i kristendomen? The New Encyclopædia Britannica påpekar: ”Från mitten av 100-talet e.Kr. började kristna med en viss utbildning i grekisk filosofi tycka att de — både för att tillfredsställa sitt eget intellekt och för att omvända bildade hedningar — skulle uttrycka sin tro i grekiska filosofiska termer. Den filosofi som passade dem bäst var platonismen.” Origenes av Alexandria och Augustinus av Hippo var två sådana tidiga filosofer som utövade ett stort inflytande på ”kristendomens” läror. De var båda mycket påverkade av Platons idéer och medverkade till att smälta samman hans tankar med kristna läror.
22. Hur har läran om själens odödlighet fortsatt att vara framträdande inom islam?
22 Begreppet själens odödlighet kom in i judendomen och kristendomen genom inflytandet från Platon, medan det i islam var inbyggt redan från början. Koranen, islams heliga bok, lär att människan har en själ som lever vidare efter döden. Den säger att själens slutliga öde är att antingen få leva i en himmelsk lustgård eller att straffas i ett brinnande helvete. Därmed inte sagt att arabiska lärda män inte har försökt förena islamiska läror med grekisk filosofi. Den arabiska världen påverkades faktiskt i viss utsträckning av Aristoteles verk. Men muslimerna tror fortfarande på läran om själens odödlighet.
23. Vilka viktiga frågor om ett liv efter döden skall vi behandla i följande artikel?
23 Det är uppenbart att alla de förvirrande trosuppfattningar om ett liv efter detta som har utvecklats av religionerna i världen är grundade på uppfattningen att själen är odödlig. Och sådana trosuppfattningar har påverkat, ja rentav behärskat och förslavat, miljarder människor. Allt detta får oss att fråga: Går det att få reda på sanningen om vad som händer när man dör? Finns det ett liv efter döden? Vad säger Bibeln om detta? Det skall vi behandla i följande artikel.
[Fotnoter]
a Tell el-Amarna är platsen för ruinerna av den egyptiska staden Akhetaton, som sägs vara byggd på 1300-talet f.v.t.
Kan du förklara?
◻ Vad tror man inom flertalet religioner om ett liv efter döden?
◻ Hur pekar både historien och Bibeln på Babylon som det ställe där läran om själens odödlighet uppstod?
◻ Hur påverkades österländska religioner av den babyloniska tron att själen är odödlig?
◻ Hur trängde läran om själens odödlighet in i judendomen, kristendomen och islam?
[Bilder på sidorna 12, 13]
Alexander den stores erövringar medförde en sammansmältning av grekisk och judisk kultur
Augustinus försökte smälta samman Platons filosofi med kristendomen
[Bildkälla]
Alexander: Musei Capitolini, Rom; Augustinus: Ur boken Great Men and Famous Women