Missförstådda av de härskande klasserna

9. Vad är en framträdande skillnad mellan de första kristna och nutida katoliker, när det gäller avskildhet från världen?

⁹ Flertalet av de romerska kejsarna missförstod de första kristna och förföljde dem. I ett verk som somliga tror skrevs på 100-talet v.t. förklaras det varför, när det heter: ”De kristna bor i världen, men de är inte någon integrerande del av världen.” (The Epistle to Diognetus) Däremot förklarade andra Vatikankonsiliet i sin dogmatiska konstitution om kyrkan att katolikerna borde ”söka Guds rike genom att engagera sig i världsliga angelägenheter” och ”inifrån arbeta för helgandet av världen”.

10. a) Hur betraktades de första kristna av de härskande klasserna? b) Hur betraktas Jehovas vittnen ofta, och hur reagerar de?

¹⁰ Historikern E. G. Hardy förklarar att de romerska kejsarna ansåg att de första kristna var ”rätt föraktliga entusiaster”. Den franske historikern Étienne Trocmé talar om ”det förakt som bildade grekiska och romerska ämbetsmän hyste för vad de betraktade som en mycket underlig orientalisk sekt [de kristna]”. Korrespondens mellan Plinius den yngre, romersk ståthållare i Bithynien, och kejsar Trajanus visar att de härskande klasserna var allmänt okunniga om kristendomens sanna natur. I våra dagar blir Jehovas vittnen också ofta missförstådda och även föraktade av de härskande klasserna i världen. Men detta varken förvånar eller avskräcker vittnena. — Apostlagärningarna 4:13; 1 Petrus 4:12, 13.

”Den blir motsagd överallt”

11. a) Vad sade man om de första kristna, och vad har man sagt om Jehovas vittnen? b) Varför tar Jehovas vittnen inte del i politik?

¹¹ Så här sades det om de första kristna: ”Det är oss ... bekant om den sekten att den blir motsagd överallt.” (Apostlagärningarna 28:22) På 100-talet v.t. påstod hedningen Celsus att kristendomen var tilltalande endast för det mänskliga samhällets avskum. På liknande sätt har det sagts om Jehovas vittnen att ”de för det mesta hämtas från de sämre lottade i samhället”. Kyrkohistorikern August Neander skrev att man sade om de kristna att de var ”menniskor, som äro afdöda för werlden, som äro obrukbara till allmänna ärender” och att man frågade: ”Huru skulle det gå med samhälligheten i lifwet, om alla skulle så göra?” Eftersom Jehovas vittnen inte deltar i politik, anklagas också de ofta för att inte vara till någon nytta i det mänskliga samhället. Men hur skulle de kunna vara politiska aktivister och samtidigt förfäkta att Guds kungarike är mänsklighetens enda hopp? Jehovas vittnen har tagit aposteln Paulus’ ord till hjärtat: ”Var också du beredd att slita ont som en god soldat åt Kristus Jesus. Ingen soldat låter sig upptas av civila angelägenheter om han vill vara sin befälhavare till lags.” — 2 Timoteus 2:3, 4, 1981.

12. I vilken viktig sida av avskildhet liknar Jehovas vittnen de första kristna?

¹² I en bok av professor K. S. Latourette heter det: ”Deltagande i krig var en av de frågor där de första kristna hade en helt annan uppfattning än den grekisk-romerska världen. Inte i någon av de kristna skrifter från de tre första århundradena som har överlevt till vår tid tolererades det att de kristna tog del i krig.” (A History of Christianity) Och i Edward Gibbons verk Romerska rikets nedgång och fall heter det: ”Det var otänkbart att de kristna kunde ta emot befattningar som soldater, ämbetsmän eller härskare utan att förneka en heligare plikt.”

Kristna — inte anhängare av treenighetsläran

14. Vilken anklagelse riktades mot de första kristna, och varför är detta ironiskt?

¹⁴ Det är ironiskt att en av de anklagelser som i romarriket riktades mot de första kristna var att de var ateister. Doktor August Neander skriver: ”Gudaförnekare (ἀθεοι [ạ·the·oi, ateister]) war det wanliga namnet på de Christna i folkets mun.” Så märkligt att de kristna som tillbad den levande Skaparen och inte många gudar skulle kallas ateister av hedningar som tillbad ”gudar” som ”inte var några gudar, utan verk av människohänder, trä och sten”! — Jesaja 37:19.