Käre David!

Nu har det börjat igen. Köpmännen leder folket som överstepräster. Jultomten är ceremonimästare. Julgranen står som sinnebild för firandet. Man frambär också offer i form av julkakor och leksaker. Köpmännen sprider julens religion i Japan. Deras missionsverksamhet har varit nog så framgångsrik under de senaste tre eller fyra decennierna. Enorma mängder japaner har omvänts till denna ”religion” — åtminstone för några dagar om året!

Detta har förbryllat mig. Jag har ofta undrat varför så många japaner, som till största delen är icke-kristna, skulle vilja fira en ”kristen” högtid. När började japanerna fira jul i en sådan omfattning? Vad ligger bakom allt detta?

I mitt sökande efter den japanska julens ursprung fann jag följande intressanta historia: Natsume Sōseki, en av de stora författarna under Meiji-epoken (1868—1912), skickade ett julkort från England till Shiki Masaoka, en berömd poet, med en beskrivning av det fascinerande julfirandet i London i slutet av år 1900. Shiki författade till och med en haiku, den kortaste versformen inom japansk poesi, om en liten kyrka en juldag. Vid sekelskiftet var julen tydligen fortfarande en nymodighet i Japan. När firade då japanerna egentligen sin första jul?

Det kanske intresserar dig att få veta att vissa källor hävdar att man i en flickskola i Ginza firade jul så tidigt som i Meiji-epokens åttonde år (1875). Men ”seden att fira jul började egentligen inte få fotfäste i Japan förrän år 1945”, påpekar The Christian Century. Det var när japanerna såg de amerikanska soldaternas och missionärernas familjer fira jul. Efter nederlaget i andra världskriget hade japanerna i gemen kommit in i ett andligt vakuum och behövde något som muntrade upp dem.

Julen fyllde detta behov. Som du säkert förstår lät köpmännen ingen tid gå förlorad när det gällde att använda sig av juldekorationer för att öka försäljningen vid årets slut. Juldekorationerna ”hade en magisk verkan när det gällde att dra kunder”, säger en tidningskolumnist, Kimpei Shiba. ”Detta”, tillade han, ”berodde på att dessa utsmyckningar var tilltalande och skapade feststämning.”

Men du, David, som bor i England, kanske inte vet att japanerna långt före julklapparnas tid hade för vana att utbyta gåvor vid årets slut. December har alltid varit en högsäsong för detaljhandeln. Med plånböckerna fulla av bonuspengar som de fått vid årets slut ger sig människor ut på köprond. Kolumnisten Shiba förklarar emellertid: ”Denna [jul]stämning försatte människor i en glad och spendersam sinnesstämning och lockade dem att köpa mer osei-bo [nyårspresenter] än de brukade göra, och därför har seden att använda juldekorationer fortsatt.”

Varuhus och detaljhandlare slår i dag mynt av denna ”julstämning” som tycks vara så verkningsfull. Leksakstillverkare och bageriidkare riktar in sig på denna stämning för att kunna dra nytta av helgen. Japans största butikskedja för försäljning av leksaker, Kiddy Land, har i december sålt fyra gånger så mycket som under övriga månader. Man beräknar också att mellan fem och tio procent av alla kakor som årligen produceras i Japan kan betecknas som ”julkakor”.

Jag har märkt att somliga människor är irriterade över att kommersialismen behärskar julfirandet i Japan. Tidningen The Daily Yomiuri citerar till exempel en amerikan som har bott länge i Japan: ”Japanerna har lagt sig till med nästan alla tänkbara juljippon, men själva stämningen saknas på något sätt här.” Han talade om den religiösa delen av julfirandet.

Hur kommer det sig då att västvärldens så kallade kristna firar jul? Ett skäl är den kommersiella sidan av saken, precis som fallet är i ditt land. Jag läste om en baptistpastor i Förenta staterna som klagande sade: ”Om de kommersiella aspekterna försvann helt och hållet, skulle de flesta människor inte tycka att de hade upplevt någon riktig jul. Men det religiösa draget skulle kunna försvinna helt och hållet utan att det stora flertalet människor skulle märka någon skillnad.” Dessa ord är lika tillämpliga i England.

Bibeln visar intressant nog att det finns ett nära samband mellan de kommersiella elementen och något som den kallar ”det stora Babylon”. Efter att ha skildrat det fall som skall drabba detta ”det stora Babylon” förklarar bibeln (i Uppenbarelseboken 18:2, 11—19): ”Jordens resande köpmän gråter och sörjer över henne, därför att det inte längre finns någon som köper deras fulla lager. ... Köpmännen som reste med dessa ting, de som blev rika genom henne, skall stå på avstånd på grund av sin fruktan för hennes plåga och skall gråta och sörja.”

Kan du identifiera ”det stora Babylon”? Ja, vilka är det som har gett ”jordens resande köpmän” här i England och i Japan enorma vinster genom att sprida falska läror om julen? Är det inte kristenhetens religioner? Ja, genom mina studier har jag kommit att inse att ”det stora Babylon” representerar världsväldet av falsk religion, inbegripet kristenheten.