FIRANDET av julen har under årens lopp — och inte bara på senare tid — förändrats mycket. Redan år 1836 sade den engelske författaren Charles Dickens: ”Det finns de som säger att för dem är julen inte längre vad den brukade vara.”

Det kanske kommer som en överraskning för många, men julen har inte alltid varit en populär tilldragelse. På 1800-talet, då Dickens skrev, hade julen minskat i popularitet. Under första delen av det århundradet ignorerades den av de flesta brittiska tidningar.

Dickens och hans äldre amerikanske kollega, Washington Irving, gjorde ett försök att förhärliga julen. Varför det? Inte bara för att återinföra gamla traditioner, utan också, åtminstone vad Dickens beträffar, för att göra sina läsare medvetna om den hårda verklighet som de sämre lottade i samhället levde under och därigenom förbättra deras villkor.

Dickens och julen

Charles Dickens var den som ledde i fråga om att väcka det sociala samvetet för de fattigas problem. I sin klassiska julberättelse En julsång på prosa, utgiven år 1843, utnyttjade Dickens skickligt sin kunskap om jultraditioner för att nå sitt syfte.

En julsång på prosa blev omedelbart en succé, och tusentals exemplar såldes. Följande år uppförde nio Londonteatrar dramatiserade versioner av berättelsen. På julafton år 1867 framförde Dickens en uppläsning av den i Boston i Massachusetts i Förenta staterna. I publiken fanns en viss Fairbanks, en fabriksägare från Vermont, som sade till sin hustru: ”Efter att i kväll ha hört Dickens läsa ur En julsång på prosa känner jag att jag bör bryta den sed vi hittills har haft med att ha fabriken öppen på juldagen.” Han stod vid sitt ord, och följande år tillfogade han traditionen att vid jultiden ge sina anställda en kalkon.

Men mot mitten av 1800-talet var julen, som Belk uttrycker det, ’i knipa och minskade i popularitet’. Han säger att de religiösa ledarna välkomnade en injektion av kommers genom jultomten och att man ger varandra presenter för att återuppliva högtiden.

Det återupplivandet kunde, enligt Belk, i stor utsträckning tillskrivas den engelske författaren Charles Dickens, vars ’Julsång på prosa’ av år 1843 visade en Scrooge som hade omvänts till att bli en frikostig givare.”

Hur är det då med julsederna?

Det sägs att Dickens ”tyckte om julens alla tillbehör”.

Djupa farhågor

Ärkebiskopen av Canterbury i England, dr George Carey, klagade över den ”viktorianska Charles Dickens’ jul”. Varför det? Han sade: ”Jag är bekymrad om våra barn påverkas av kommersialismen.”