Kapitel 5

Upplysning för ”avslutningen på tingens ordning”

1. Vilket märkligt bröllop förutsade ”Fredens furste” skulle äga rum under ”avslutningen på tingens ordning”, och i vilken liknelse gjorde han det?

”FREDENS furste” sade i Matteus 24:38 att det under ”avslutningen på tingens ordning” skulle vara så att ”män gifte sig och kvinnor bortgiftes”. Men under samma tidsperiod börjar i himmelen det största bröllopet av alla. Det är det bröllop som åsyftas i Jesu liknelse om tio lampbärare, tio jungfrur. — Matteus 24:3; 25:1—12.

2. a) Vid vilken tidpunkt på dygnet äger detta bröllop i liknelsen rum? b) Vad följer på vigseln, och hur tillhandahålls ljuset?

² Detta bröllop utspelas i Mellersta Östern. Det äger rum sent på kvällen, fram emot midnatt. Först vigs bruden och hennes brudgum, och sedan går brudföljet i procession till det hus där bröllopsfesten skall vara. Vägen är inte upplyst av gatlyktor. Ljuset tillhandahålls av dem som deltar i festtåget, och åskådarna kan se processionen tåga förbi och lyckönska de nygifta.

3, 4. a) Vilka intresserar sig för processionen som följer, och vilka förberedelser har de gjort? b) Vilket faktum ger uppfyllelsen av denna liknelse ytterligare bevis för? c) Om vi gör vad för något, kan vi vara lyckliga?

³ Jungfrur är på grund av sin kvinnliga läggning intresserade av bröllopet. Längs kortegevägen väntar därför tio jungfrur tills bröllopståget kommer dit där de står. De vill lysa upp händelsen, och av detta skäl har de alla tagit med sig tända lampor i sina händer, men bara fem av dem har med sig extra olja i reserv. Dessa fem är de förtänksamma jungfrurna. Uppfyllelsen av denna liknelse bör intressera oss i dag, för enligt Jesus Kristus bekräftar den ytterligare att vi lever i avslutningen på den här gamla ordningen. — Matteus 25:13.

⁴ Vi kan vara lyckliga, om vi är förtänksamma och urskiljer förverkligandet av detta bröllop framför alla andra bröllop och det som hör samman med det! Vilka i vår tid är de gynnade som får komma in till festen? Är någon av oss det? Låt oss se!

5. Vilken skillnad rådde bland dessa tio jungfrur, och vad hände då brudgummen dröjde?

⁵ Jesu liknelse om de tio jungfrurna gäller ”himmelriket”, världsregeringen till välsignelse för hela mänskligheten. Jesus Kristus fortsatte därför med att säga: ”Himmelriket [skall] bli likt tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. Fem av dem var dåraktiga, och fem var förtänksamma. De dåraktiga tog nämligen sina lampor men tog ingen olja med sig, då däremot de förtänksamma tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. När nu brudgummen dröjde, satt de alla och nickade och föll i sömn.” — Matteus 25:1—5.

6. a) Vilka var de tio jungfrurna en bild av? b) Varför omnämns ingen brud i liknelsen?

⁶ Vilka förebildade då dessa tio jungfrur? De förebildade de blivande lemmarna i bruden som tillhör den andlige brudgummen, Jesus Kristus. Detta är utan tvivel skälet till att ingen brud omnämns i Jesu liknelse. Det är bara brudgummen som framträder. Det råder således ingen förvirring i fråga om förklaringen, som om jungfrurna var en bild av ytterligare en annan klass.

7. Under vilken period verkade det för bruden som om brudgummen dröjde, och varför det?

⁷ Förenandet av de blivande medlemmarna av brudklassen och deras himmelske brudgum i äktenskap ägde inte rum då ”nationernas fastställda tider” utlöpte år 1914, vilket man hade väntat. (Lukas 21:24) För dem verkade det av förståeliga skäl som om brudgummen dröjde, fastän han började sin närvaro i sitt himmelska rike år 1914. Dessa dystra år under första världskriget visade sig vara som en becksvart natt för jungfruklassen.

8. a) Hur kom det sig att jungfrurna symboliskt talat nickade till och föll i sömn? b) I vilket syfte hade brudgummen kommit till templet, och varför angick detta brudklassen?

⁸ Symboliskt talat nickade jungfrurna till och föll i sömn. Det offentliga predikandet av de goda nyheterna om Kristi kommande tusenårsrike till välsignelse för hela mänskligheten upphörde praktiskt taget. Från första världskrigets sista år började en kritisk domsperiod för dessa symboliska jungfrur. Detta berodde på att den nu regerande kungen, Jesus Kristus, hade kommit till det andliga templet. Då han kom dit började han döma i syfte att rena dessa som skulle ägna Jehova Gud tempeltjänst. (Malaki 3:1—3) Tiden var då inne för hans uppenbarande, då han som den himmelske brudgummen i himmelen skulle ta emot de godkända medlemmarna av brudklassen som då redan hade dött.

9. När var det tid för jungfruklassen att bli väckt ur overksamheten, och varför det?

⁹ År 1919, efter det att de åtta framstående medlemmarna av Sällskapet Vakttornet befriats från sitt oberättigade fängelsestraff, var tiden inne för jungfruklassen som fortfarande levde på jorden att bli väckt ur sin overksamhetens sömn. Det världsvida upplysningsarbetet låg framför dem. Det var tid för dem att med tända lampor möta brudgummen, som hade kommit till det andliga templet. Detta för att människor från alla nationer skulle kunna strömma till ”Jehovas hus” som hade upphöjts ovan bergens topp, så att säga. — Jesaja 2:1—4, NW.

De gör i ordning sina lampor

10. Vad var oljan som hämtades ur de förtänksamma jungfrurnas kärl en bild av?

¹⁰ De förtänksamma i jungfruklassen hade tagit med sig extra lysolja i sina kärl. De dröjde inte med att fylla på sina lampor. Det flytande bränsle som skulle ge ljus var en bild av Jehovas upplysande ord och hans heliga ande. Vad var då oljan som hämtades från de förtänksamma jungfrurnas kärl en bild av? Den reserv av Jehovas ande som kastar ljus över hans skrivna ord och som den smorda kvarlevan av brudgummens av anden pånyttfödda lärjungar hade i sig, då det världsvida efterkrigsarbetet med att upplysa människor om ”himmelriket” skulle börja.

11. Vad var de symboliska kärl som innehöll oljan?

¹¹ Kärlen var en bild av de symboliska förtänksamma jungfrurna själva som ägare av den symboliska olja som skänkte ljus. Detta betyder inte att jungfruklassen först då blev smord med Jehovas ande. Nej, jungfrurna smörjer inte sig själva med hans ande. Han gör det! — Jesaja 61:1, 2; Lukas 4:16—21.

12. a) Vilken profetia uttalad av Joel skulle gå i uppfyllelse på de förtänksamma jungfrurna? b) När var tiden inne för dem att låta ljuset lysa förmedelst deras lampor?

¹² De förtänksamma jungfrurna fick som stöd för sitt uppdrag att utföra det omfattande arbetet med att upplysa världen om ”himmelriket” förmånen att vara de som Joel 2:28, 29 uppfylldes på. Så här återger aposteln Petrus dessa verser: ”’Och i de yttersta dagarna’, säger Gud, ’skall jag utgjuta något av min ande över varje slag av kött, och era söner och era döttrar skall profetera och era unga män skall se syner och era gamla män skall drömma drömmar.’” (Apostlagärningarna 2:17) Från och med år 1919 skulle alltså de förtänksamma i den symboliska jungfruklassen sätta i gång att använda sina medel till upplysning, sina symboliska lampor — sig själva. Detta gjorde de för att ge upplysning åt alla dem som ännu var i andligt mörker. På grund av det slags liv de levde under inflytande av Guds ord och ande kom de att bli ”ljusspridare i världen”. (Filipperna 2:15) På så sätt började de följa efter i brudgummens fotspår, då han förberedde att ta alla medlemmarna av brudklassen till sig i himmelriket sedan de dött på jorden. — Matteus 5:14—16.

Följderna av andlig dåraktighet

13. Hur besvarade de förtänksamma jungfrurna de dåraktiga jungfrurnas begäran?

¹³ Vad är då att säga om de dåraktiga i jungfruklassen? Jesus säger vidare: ”De dåraktiga sade till de förtänksamma: ’Ge oss något av er olja, för våra lampor är nära att slockna.’ De förtänksamma svarade med orden: ’Kanske räcker det inte riktigt till åt både oss och er. Ge er i stället av till dem som säljer och köp åt er själva.’” — Matteus 25:8, 9.

14. Varför var de jungfrur som vägrade att dela med sig av sin olja förtänksamma snarare än själviska?

¹⁴ Dessa som vägrade att dela med sig åt de dåraktiga var inte själviska, bara förtänksamma. De förblev trogna i att fullgöra sitt ursprungliga, välgångsönskande uppsåt att lysa upp de mörka omgivningarna för brudgummen. De var inte på något sätt tvungna att kompromissa, att minska sin egen andel av Jehovas heliga ande för att betjäna dessa som var andligt dåraktiga. Dessa dåraktiga hade inte förberett sig på att genast träda in i det tjänsteprivilegium som öppnades för dem år 1919.

15. a) Vilka bland jungfruklassen började, då fredsperioden kom, visa tendenser till andlig dåraktighet? b) Varför kunde de förtänksamma jungfrurna inte hjälpa de andligt dåraktiga jungfrurna?

¹⁵ Då fredsperioden kom, började några av dem som bekände sig vara överlämnade och döpta visa andlig dåraktighet. Sedan Sällskapet Vakttornets förste president, Charles Taze Russell, dött gick de inte helt in i andan av utveckling tillsammans med Jehova Guds synliga redskap under dess nye president, J. F. Rutherford. Deras hjärtan var i själva verket inte i linje med det sätt varpå vissa saker och ting gjordes. De visade brist på uppskattning av Jehovas sätt att handla med sitt folk. Därför kunde de som liknade de förtänksamma jungfrurna inte ingjuta den verkliga andan av innerligt samarbete i dessa dåraktiga som fjärmade sig mer och mer.

16. Hur kom andlig dåraktighet till synes hos de dåraktiga jungfrurna?

¹⁶ Andlig dåraktighet kom således till synes. Hur då? Genom underlåtenhet att ha den symboliska oljan vid den betydelsefulla tid då det rådde ett trängande behov av andlig upplysning, allteftersom den nya utvecklingen gick framåt och visade att brudgummen var närvarande. Det var alltså tid att gå ut och möta honom med sin lampa tänd med full låga, symboliskt talat. Men dessa som liknade de dåraktiga jungfrurna, vars lampor höll på att slockna, skilde sig från de förtänksamma i stället för att göra dem sällskap.

17. Vilken oersättlig förlust lider de som förebildas av de dåraktiga jungfrurna, enligt vad Matteus 25:10 visar?

¹⁷ Vilken oersättlig förlust sker inte då någon som bekänner sig räknas till jungfrurnas klass avstår från det aldrig mer återkommande privilegiet och tillfället att få välkomna den andlige brudgummen, Jesus Kristus! En sådan förlust lider de dåraktiga bland de nutida jungfrurna, vilket framkommer av vad Jesus ytterligare säger i sin liknelse: ”När de var på väg bort för att köpa, kom brudgummen, och de jungfrur som var redo gick in med honom till bröllopsfesten; och dörren stängdes igen.” — Matteus 25:10.

18. a) Vilket privilegium underlåter de dåraktiga jungfrurna i detta århundrade att vara förbundna med? b) Varför visar sig de dåraktiga komma för sent för att ta del i bröllopståget och för att komma in till festen?

¹⁸ Vilken tragisk erfarenhet de nutida dåraktiga jungfrurna får genomgå! I denna den mörkaste av alla perioder i människans hela historia underlåter de att ta del i arbetet med att upplysa dem som befinner sig i andligt mörker och i dödens skugga vid ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”! (Uppenbarelseboken 16:14) Eftersom de inte hade någon olja i sina symboliska lampor som kunde lysa upp deras väg, gav de sig av och var tvungna att vandra genom midnattsmörkret. Av denna anledning har de inte kommit i tid för att följa efter i brudgummens fotspår i den glädjefyllda processionen genom dörren och in till den starkt upplysta bröllopsfesten. De har förlorat sin identifikation som hans efterföljare som skall bli förenade med honom i himmelriket. De har inte befunnits vara ”redo” vid den bestämda tiden. Vilket varnande exempel de utgör!

19. Vad väntar oss, om vi följer den här saken till dess slut?

¹⁹ Detta plågsamma faktum skildras livfullt i den sista delen av den liknelse som Jesus Kristus, brudgummen, framställde i synnerhet för oss som lever i ”avslutningen på tingens ordning”. Så låt oss nu följa saken vidare! Glädjefylld upplysning väntar oss om vi gör det, vilket vi skall se i nästa kapitel.

Kapitel 6

Vaksamma under ”avslutningen på tingens ordning”

1. Varför måste vi ständigt vara vaksamma?

VI HAR kommit långt fram i ”avslutningen på tingens ordning”, men vi vet inte ”vare sig dagen eller stunden” då tiden för den livräddande upplysningen är ute. Det är därför Jesus sade: ”Var alltså ständigt vaksamma, eftersom ni inte vet vare sig dagen eller stunden.” — Matteus 24:3; 25:13.

2. Vilken erfarenhet av besvikelse måste undvikas?

² Det skulle sannerligen vara en besvikelse, om man kom för sent till en bröllopsfest och fann dörren stängd. Men detta är vad som är bestämt att hända den stora majoriteten av till bekännelsen kristna i en nära framtid. ”Fredens furste” illustrerade detta genom följande ord: ”Efteråt kom också de övriga jungfrurna, och de sade: ’Herre, herre, öppna för oss!’ Till svar sade han: ’Jag säger er sanningen: Jag känner er inte.’” — Matteus 25:11, 12.

3. a) Vad visade sig år 1919 vara tiden för? b) Har religionsanhängarna i kristenheten kunnat ge den andliga olja som behövs?

³ Sedan år 1919 har de förtänksamma med hjälp av Jehovas ords och heliga andes ”olja” gjort andlig upplysning tillgänglig, men de dåraktiga försöker köpa andlig olja från dem i kristenheten som påstår sig sälja sådan. (Matteus 25:9) Men religionsanhängarna i kristenheten har inte det rätta slaget av olja. De har inte kunnat ge upplysning om Jesu Kristi närvaro som den himmelske brudgummen. De förväntar att de skall komma till himmelen omedelbart då de dör och då möta honom, utan att ha tagit del i upplysningsarbetet under ”avslutningen på tingens ordning”.

4. Vad har de som de dåraktiga jungfrurna är en bild av underlåtit att göra fram till dags dato, och varför det?

⁴ Å andra sidan har det funnits de som likt andliga jungfrur har bevisat sig ha en reserv av den heliga andens och Guds ords ”olja” för det världsvida efterkrigsarbetet med att upplysa människor om ”riket”. (Matteus 24:14) De som i Jesu liknelse liknas vid dåraktiga jungfrur tar inte del i det genom att låta ljuset lysa på dessa goda nyheter av internationell vikt och betydelse. De hade inte Guds upplysande ords och hans heliga andes ”olja”, och brudgummen och domaren i det andliga templet urskilde att de inte hade det. Deras hjärtan visade sig inte vara med i det efterkrigsarbete som genast togs upp år 1919 av de kristna jungfrur som var förtänksamma i fråga om att urskilja både tid och arbete.

5. Vad vill de dåraktiga jungfrurna inte ta del i som är nödvändigt för att de skall bli förenade med brudgummen och kungen?

⁵ De dåraktiga skilde sig från dem som stödde Jehovas synliga organisation och ville inte ta del i det världsomfattande vittnandet om Riket. De fick till sist ”olja” i form av religiös upplysning, men det var inte rätt slags olja. Den kunde inte ge upplysning om rätt händelse vid rätt tid. De predikar därför inte budskapet om Riket och ”dagen av hämnd från vår Guds sida”. (Jesaja 61:1—3, NW) De hyllar inte brudgummen och kungen, vilket den smorda kvarlevan av jungfruklassen gör.

Lampskenets verkan vid midnatt

6, 7. a) Vad hände vid mitten av 1930-talet som gav en antydan om att det fanns tillräckligt många jungfrur för att fylla hela antalet medlemmar av brudklassen? b) På vilken klass, som nu behövde församlas, riktades uppmärksamheten?

⁶ Vid mitten av 1930-talet inträffade någonting betydelsefullt. Det som hände då gav en antydan om att hela antalet medlemmar av Kristi andliga brud hade fyllts, att det på jorden fanns tillräckligt många av anden pånyttfödda lärjungar till brudgummen för att göra hans himmelska brud fulltalig.

⁷ Då, år 1935, började uppmärksamheten riktas på en annan klass av fårlika lärjungar till Jesus. Det var den klass som hade uppmärksammats offentligt under första världskriget. Det hände den 24 februari 1918, då ett tal över ämnet ”Millioner som nu leva skola aldrig dö” hölls för en nyfiken och kanske tvivlande åhörarskara. Vid Jehovas vittnens sammankomst i Washington år 1935 presenterades någonting positivt om församlandet av dessa miljoner Kristi ”andra får” in i en enad ”hjord” under Jesus Kristus som den ”ende herden”. (Johannes 10:16) Den del av de ”andra fåren” som förutsagts i Uppenbarelseboken 7:9—17 identifierades.

8. Vad blev de förtänksamma jungfrurna år 1935 helt oväntat förpliktade att göra?

⁸ Kvarlevan av den ”lilla hjorden” blev nu förpliktad att börja församla denna ”stora skara” av ”andra får”. (Lukas 12:32) Detta berodde på att antalet förtänksamma jungfrur som behövdes för att göra Jesu brud fulltalig nu hade fyllts. Men dessa jungfrur togs inte omedelbart upp till himmelen. De skall få komma in i den himmelska festsalen när de som vittnen för sin Gud, Jehova, avslutar sitt jordiska liv och har bevarat sin ostrafflighet. På grund av deras trogna upplysningsarbete fram till år 1935 fördes de in i ett särskilt privilegium som de aldrig hade kunnat föreställa sig före mitten av 1930-talet.

9. Hur många förtänksamma jungfrur finns det nu kvar?

⁹ Drygt femtio år har gått sedan år 1935, och under dessa år har antalet medlemmar av den förtänksamma jungfruklassen minskat. Å andra sidan har vittnesbördsarbetet antagit världsvida proportioner, ja, det utförs nu i mer än 200 olika länder. För närvarande har jungfruklassen minskat till att omfatta omkring 9.000 medlemmar.

Följeslagare hjälper ljusbärarna

10. Kan kvarlevan av de förtänksamma jungfrurna fylla behovet av arbetare med tanke på arbetets omfattning?

¹⁰ Den smorda kvarlevan av symboliska jungfrur försvinner nästan i mängden av de mer än tre miljoner förkunnare av Riket som finns i mer än 49.000 församlingar av Jehovas vittnen runt om på jorden. Hur skulle den till antalet lilla smorda kvarlevan kunna ta hand om vittnesbördsarbetet i mer än 200 länder, där dessa tusentals församlingar finns? De kan inte göra det.

11. a) Vad hände bland dem som bekände sig vara jungfrur som en följd av att ”den trogne och omdömesgille slaven” identifierades? b) Vad kan de som tillhör den ”onde slavens” klass inte urskilja på grund av att de inte har tillräckligt med andligt ljus?

¹¹ De tjänar naturligtvis helt skriftenligt i den förutsagda ställningen som ”den trogne och omdömesgille slaven” som mästaren och brudgummen fann trogen, då han kom till templet för att döma. Det var då som uppdelningen började äga rum mellan de förtänksamma jungfrurna och de dåraktiga jungfrurna i den symboliska jungfruklassen. De som räknas som ”den onde slavens” klass har inte Guds upplysande ords och hans heliga andes olja i sina kärl för att få sina lampor att lysa. De hade således inte tillräckligt med andligt ljus för att kunna urskilja den ”stora skaran” av ”andra får”, som redan hade börjat samlas, sedan år 1935, som en del av den ”enda hjorden”. — Matteus 24:45—51.

12. Vilka har blivit oskiljaktiga följeslagare till kvarlevan av brudklassen?

¹² Att Jesu profetia angående ”avslutningen på tingens ordning” har uppfyllts sedan andra världskriget beror till stor del på den insats som den ”stora skaran” av ”andra får” har gjort. Ljuset från kvarlevans tända lampor har lyst upp deras hjärtans ögon, och de har fått hjälp att reflektera ljuset till andra som ännu är kvar i den här världens mörker. (Jämför Efesierna 1:18.) De har hjälpt miljoner av den här jordens invånare att urskilja brudgummens och kungens närvaro, allteftersom dagen för bröllopet mellan honom och den fulltaliga brudklassen närmar sig. De har blivit oskiljaktiga följeslagare till kvarlevan av brudklassen.

13, 14. a) Vilken ljuvlig situation med avseende på följeslagarna till kvarlevan framställs symboliskt i Uppenbarelseboken 7:9, 10? b) Vad blev det omedelbara gensvaret på förklaringen av den profetian?

¹³ Sedan år 1935 har dessa följeslagare till kvarlevan av brudklassen rönt stor glädje. De gläder sig inte bara över de storslagna privilegier som kvarlevan redan har kommit in i, utan också över de välsignelser och privilegier som de själva har letts in i genom kvarlevan av brudklassen.

¹⁴ Förståelsen av en underbar text uppläts för Jehovas folk vid sammankomsten i Washington år 1935, och i det skriftstället förutsades en ljuvlig situation för den ”stora skaran”, följeslagarna till de smorda. Se hur de står där ”inför tronen [Jehova Guds tron] och inför Lammet, klädda i långa vita dräkter; och det [är] ... palmkvistar i deras händer”! Lyssna till vad de med hög röst ropar ut till hela allmänheten: ”Frälsningen har vi vår Gud att tacka för, honom som sitter på tronen, och Lammet”! (Uppenbarelseboken 7:9, 10) De har redan utövat tro på ”Guds lamm som tar bort världens synd”, och genom honom har de överlämnat sig åt Jehova Gud och blivit döpta till symbol av detta överlämnande. (Johannes 1:29) Ja, 840 av dem blev döpta dagen efter det att de hade hört förklaringen av Uppenbarelseboken 7:9—17 fredagen den 31 maj 1935.

15. Hur många har blivit döpta sedan dess, och hur skildras de i Uppenbarelseboken 7:14—17?

¹⁵ Mer än tre miljoner människor har gjort detsamma sedan den sammankomsten i Washington år 1935. I skildringen är de således iklädda långa vita dräkter därför att de har tvättat dem i Lammets renande blod. Och de har möjligheten att få komma ut ur den stora vedermödan som hela människovärlden nu står inför, och de skall få Guds beskydd genom hela den vedermödan. (Matteus 24:21, 22) Därför skildras de dramatiskt befinna sig i Jehovas andliga tempel och där tillbe honom tillsammans med kvarlevan av jungfruklassen. — Uppenbarelseboken 7:14—17.

16. Till vilka riktas därför mycket tack för deras insats i samband med uppfyllelsen av Matteus 24:14?

¹⁶ Den internationella, flerspråkiga ”stora skaran” skall därför ha mycket tack för den enorma insats som den har gjort i samband med uppfyllelsen av brudgummens profetia i Matteus 24:14!

”Och dörren stängdes igen”

17. a) När kommer dörren till bröllopsfesten att stängas? b) Vad är det nödvändigt att kvarlevan av jungfruklassen och den ”stora skaran” av dess följeslagare gör nu?

¹⁷ Exakt när kvarlevan av jungfruklassen skall ha kommit in till festen och vigselceremonierna, och dörren då stängts igen, är inte känt. Men det är utan tvivel närmare än någonsin tidigare, och tiden håller på att rinna ut! Jesus avslutade därför lämpligt nog liknelsen om jungfrurna med följande varnande ord: ”Var alltså ständigt vaksamma, eftersom ni inte vet vare sig dagen eller stunden.” — Matteus 25:13.

18. a) Med vilka har de dåraktiga jungfrurna nu identifierat sig? b) Vilken del av Jesu liknelse skall de inom kort få uppleva?

¹⁸ Av denna anledning kommer de dåraktiga jungfrurna att bli överrumplade. Genom att de har skilt sig från de förtänksamma jungfrurna har de blivit en del av den här till undergång dömda världen och ställt sig i samma klass som alla andra religionsanhängare där ute i det allt djupare världsomfattande mörkret. Därmed är de bestämda att få uppleva det som brudgummen Jesus Kristus skildrade med följande ord i liknelsen: ”Efteråt kom också de övriga jungfrurna, och de sade: ’Herre, herre, öppna för oss!’ Till svar sade han: ’Jag säger er sanningen: Jag känner er inte.’” — Matteus 25:10—12.

19. Vilka är därför de dåraktiga jungfrurna en bild av, och varför kommer de att ställas i samma klass som det stora Babylon?

¹⁹ Dörren till festen kommer alltså inte att öppnas för dessa dåraktiga jungfrur. De utgör en bra bild av dem som under ”avslutningen på tingens ordning” inte lyckas komma in i ”himmelriket”. (Matteus 24:3; 25:1) På grund av att de håller fast vid sin utvalda form av religion, vilket visas av att de går till torget för att köpa annan olja, ställs de i samma klass som det stora Babylon.

20. a) Till vem kommer de dåraktiga jungfrurna att vända sig, då de ser ”vilddjurets” ”tio horn” börja vända sig emot det stora Babylon, och med vilket anspråk? b) Varför kommer de ändå att drabbas av tillintetgörelse?

²⁰ Följaktligen kommer de att få dela det stora Babylons öde, då det symboliska ”vilddjuret”, som denna religiösa sköka rider på, vänder sig emot henne med sina ”tio horn”. (Uppenbarelseboken 17:16) När dessa religionsanhängare, som de fem dåraktiga jungfrurna är en bild av, ser denna början av förkastandet av babylonisk religion genom de politiska elementens mäktiga krafter, kommer de att vända sig till honom som är brudgum och kung och hävda att de tillhör ”himmelrikets” klass och förtjänar att bli insläppta till den andliga bröllopsfesten tillsammans med de förtänksamma jungfrurna. Till deras förskräckelse kommer den som de tilltalar ”herre”, brudgummen Jesus Kristus, att vägra att erkänna dem som förtjänta av tillträde till himmelriket. Och de har inte delat något hopp om evigt liv på jorden med den ”stora skaran”. För dessa dåraktiga religionsanhängare väntar alltså ingenting annat än tillintetgörelse tillsammans med den falska religionens världsvälde, det stora Babylon!

21. a) Vilken kurs följer de förtänksamma jungfrurna och deras följeslagare med tanke på denna fruktansvärda framtidsutsikt? b) Vilka tjänsteprivilegier hoppas medlemmar av den ”stora skaran” att de skall få?

²¹ Vilken fruktansvärd framtidsutsikt de har! Kvarlevan och den stora skaran av deras följeslagare kommer, medvetna om denna framtidsutsikt, troget att lyda Jesu råd: ”Var ... ständigt vaksamma.” De kommer alltid att vara uppfyllda av Guds heliga ande och låta ljuset lysa oförskräckt till ära för Jehova Gud och Jesus Kristus. Som lön är de försäkrade glädje! Och furstliga ställningar på den ”nya jorden” väntar medlemmar av den ”stora skaran”, enligt de förordnanden som den nu gifte brudgummen och kungen gör. — Jesaja 32:1; jämför Psalm 45:1716.

22. a) Vilket faktum tjänar uppfyllelsen av liknelsen om jungfrurna som en bekräftelse av? b) Vilka kommer att jubla över detta bröllop mellan den kunglige brudgummen och hans jungfruliga brud?

²² Denna utvidgade uppfyllelse av liknelsen om de tio jungfrurna tjänar således som en bekräftelse av det faktum att vi lever i ”avslutningen på tingens ordning”. Hur tacksamma kan vi inte vara för att vi har fått en sådan upplysning att vi ser detta bevis för att bröllopet mellan Jesus Kristus och hans fulltaliga brudklass närmar sig! Både himmelen och den rättfärdiga ”nya jorden” kommer att jubla av outsäglig glädje över detta himmelska bröllop. — Uppenbarelseboken 19:6—9.