EN KUNG BYGGER ETT HUS ÅT JEHOVA

(2 Krönikeboken 1:1–9:31)

Jehova besvarar kung Salomos önskan om att få vishet och kunskap, och han ger honom också rikedom och ära. Kungen bygger ett storslaget hus åt Jehova i Jerusalem, och folket ”gläder sig och är väl till mods i hjärtat”. (2 Krönikeboken 7:10) Salomo blir ”större i rikedom och vishet än alla andra kungar på jorden”. (2 Krönikeboken 9:22)

När Salomo regerat i 40 år över Israel går han ”till vila hos sina förfäder ..., och hans son Rehabeam blir kung i hans ställe”. (2 Krönikeboken 9:31) Esra nämner inte att Salomo avfaller från den sanna tillbedjan. Det enda negativa som nämns om honom är att han oförnuftigt nog skaffar sig många hästar från Egypten och att han gifter sig med faraos dotter. Esra lägger alltså fram händelserna på ett positivt sätt.

KUNGARNA I DAVIDS SLÄKTLINJE

(2 Krönikeboken 10:1–36:23)

Det enade kungariket Israel delas i två riken: tiostammarsriket i norr och tvåstammarsriket i söder, bestående av Juda och Benjamin. Prästerna och leviterna i hela Israel väljer att handla lojalt mot förbundet om kungariket i stället för att handla nationalistiskt och ställer sig på Salomos son Rehabeams sida. Drygt 30 år efter det att templet blivit färdigt plundras det på sina skatter.

Av de 19 kungar som kommer efter Rehabeam är det fem som är trogna, tre som är trogna i början men sedan avfaller och en som vänder om från sin felaktiga kurs. De andra kungarna gör det som är ont i Jehovas ögon.b De fem trogna kungarnas handlingar framhävs. Berättelserna om hur Hiskia återställer tempeltjänsten och hur Josia anordnar en stor påskhögtid måste ha varit till stor uppmuntran för de judar som ville återupprätta tillbedjan av Jehova i Jerusalem.