Som det förklarades i förra kapitlet, kan vi med hjälp av upplysningarna i Lukas 3:1—3 och uppgiften att kejsar Tiberius började sin regering år 14 v.t. komma fram till år 29 v.t. som den tidpunkt då Jesu märkliga tjänst här på jorden tog sin början. I Matteus’ skildring är händelserna inte alltid nämnda i kronologisk ordning, men det förefaller som om de tre andra evangelierna i de flesta fall skildrar tilldragelserna i den ordning som de verkligen inträffade. Det framgår av översikten över de viktigaste händelserna i Jesu liv i vidstående tabell. Vi lägger där märke till att Johannes’ berättelse, som skrevs mer än 30 år efter den sista av de tre andra, fyller ut väsentliga luckor i de andras historiska berättelse. Särskilt beaktansvärt är det att Johannes uppenbarligen nämner fyra påskhögtider under Jesu jordiska tjänst, vilket bestyrker att hans tjänst varade tre och ett halvt år och slutade år 33 v.t.f — Joh. 2:13; 5:1; 6:4; 12:1 och Joh. 13:1.

19. a) Hur kan vi fastställa när Messias framträdde genom att utgå från ”Artaxerxes’ tjugonde år”? b) Hur uppfylldes profetian om de 70 ”veckorna” från denna tidpunkt?

¹⁹ ”Artaxerxes’ tjugonde år” bör alltså ha varit år 455 f.v.t. Om vi räknar 483 år (de 69 ”veckorna”) framåt från denna tidpunkt och kommer ihåg att det inte fanns något år noll vid övergången till vår tideräkning, kommer vi till år 29 v.t. som den tidpunkt då ”Messias, Ledaren”, framträdde. Jesus blev Messias när han blev döpt och smord med helig ande på hösten det året. Profetian anger också att ”i halva veckan [den sjuttionde veckan] kommer han att få slaktoffer och offergåva att upphöra”. Detta inträffade när de förebildliga judiska offren miste sin giltighet därför att Jesus offrade sig själv. Den här ”halva [års]veckan” för oss tre och ett halvt år framåt i tiden till våren år 33 v.t., då Jesus blev dödad.