● Lertavlor med astronomiska uppgifter.

Vad innehåller de? På de här kilskriftstavlorna beskrivs solens, månens, planeternas och stjärnornas positioner samtidigt som det ges historisk information, till exempel regeringsåret för en viss kung. Längst ner här på sidan ser vi en astronomisk kalender som nämner en månförmörkelse som inträffade under den första månaden i första året av kung Mukin-zeris regering.¹¹

Vad har experter sagt? Forskare är överens om att babylonierna utvecklade omfattande tabeller och listor för att kunna beräkna när månförmörkelser skulle inträffa.¹²

Men kunde babylonierna i efterhand beräkna när månförmörkelser hade skett? Professor John Steele säger: ”Det är möjligt att några av de tidigaste förutsägelserna kan vara efterhandsberäkningar som gjordes med hjälp av tabeller när texten sammanställdes.” (Kursiverat av oss.)¹³ Professor David Brown menar att de astronomiska texterna innehåller förutsägelser som gjordes strax innan de nedtecknade händelserna inträffade, men han medger att det är möjligt att en del av dessa ”beräkningar gjordes i efterhand av skrivare under 300-talet f.v.t. eller ännu senare”.¹⁴ Om de här beräkningarna gjordes i efterhand, är det då rimligt att betrakta dem som helt tillförlitliga om de inte bekräftas av andra uppgifter?

Och även om en månförmörkelse inträffade ett visst datum, betyder det att tavlans historiska uppgifter som sätts i samband med det datumet är korrekta? Inte nödvändigtvis. Professor R. J. van der Spek förklarar: ”Skrivarna var astrologer, inte historiker.” Han beskriver de historiska avsnitten på tavlorna som ”mer eller mindre amatörmässiga” och säger att sådan historisk information måste ”brukas med försiktighet”.¹⁵

Vad visar fakta? Vi kan ta VAT 4956 som exempel. Den första raden på tavlans framsida lyder: ”Nebukadnessars, Babylons kungs, 37:e år.”¹⁶ Därefter följer en detaljerad beskrivning av månens och planeternas positioner i förhållande till olika stjärnor och stjärnbilder. Även en månförmörkelse nämns. Historiker menar att alla dessa positioner stämmer på förhållandena 568/567 f.v.t. Det skulle innebära att det 18:e året av Nebukadnessar II:s regering, då han ödelade Jerusalem, var 587. Men pekar de här astronomiska observationerna entydigt på 568/567?

Månförmörkelsen som nämns på tavlan beräknades ha inträffat den 15 dagen i den tredje babyloniska månaden, simanu. Det är ett faktum att en månförmörkelse inträffade i månaden simanu, på den dag som motsvarar 4 juli 568 enligt den julianska kalendern. Men det inträffade också en månförmörkelse 20 år tidigare, den 15 juli 588 f.v.t.¹⁷

Och om det är 588 som är Nebukadnessars 37:e år, så innebär det att hans 18:e år var 607 – just det år som stöds av Bibelns redogörelse. (Se tidslinjen nedan.) Finns det fler uppgifter på VAT 4956 som bekräftar att Jerusalem förstördes 607?

Förutom att tavlan nämner den månförmörkelse vi redan tagit upp, så nämns också 13 observationer av månen och 15 observationer av planeter. Månens och planeternas positioner beskrivs i förhållande till vissa stjärnor eller stjärnbilder.¹⁸ Det nämns också åtta tidsintervaller mellan solens och månens upp- och nedgång.^18a

Eftersom månens position är en så pålitlig grund för beräkningar har forskare noggrant analyserat de 13 positioner av månen som nämns på VAT 4956. Uppgifterna analyserades med hjälp av ett datorprogram som visar vilken position himlakroppar hade ett visst datum bakåt i historien.¹⁹ Vad blev resultatet? Alla de här positionerna stämmer inte med 568/567, men alla 13 stämmer om man utgår från positionerna 20 år tidigare, dvs. 588/587 f.v.t.

En av de observationer av månen som nämns på VAT 4956, och som stämmer bättre med 588 än med 568, visas här till vänster. Rad 3 på tavlan ger oss uppgiften att månen var i en viss position ”natten den 9 [nisan]”. Men de forskare som först daterade den här observationen till 568 (-567 enligt astronomisk tideräkning) medgav att den stämde in på ”den 8 nisan och inte den 9” år 568. För att kunna datera tavlan till 568 utgick de från att skrivaren av misstag hade skrivit ”9” i stället för ”8”.²⁰ Men månens position enligt rad 3 stämmer exakt med den 9 nisan 588.²¹

Det är tydligt att flera astronomiska uppgifter på VAT 4956 stöder att Nebukadnessar II:s 37:e år var 588, och därigenom stöds även slutsatsen att Jerusalem förstördes år 607 f.v.t. – helt i enlighet med Bibelns skildring.

11. Astronomical Diaries and Related Texts From Babylonia, band V, utgiven av Hermann Hunger 2001, sidan 2, 3.

12. Journal of Cuneiform Studies, årgång 2, nr 4 1948, ”A Classification of the Babylonian Astronomical Tablets of the Seleucid Period”, A. Sachs, sidan 282, 283.

13. Astronomical Diaries and Related Texts From Babylonia, band V, sidan 391.

14. Mesopotamian Planetary Astronomy-Astrology, David Brown, utgiven 2000, sidan 164, 201, 202.

15. Bibliotheca Orientalis, årgång 50, nr 1–2, januari–mars, 1993, ”The Astronomical Diaries as a Source for Achaemenid and Seleucid History”, R. J. van der Spek, sidan 94, 102.

16. Astronomical Diaries and Related Texts From Babylonia, band I, Abraham J. Sachs, fullbordad och utgiven av Hermann Hunger 1988, sidan 47.

17. Babylonian Eclipse Observations From 750 BC to 1 BC, Peter J. Huber och Salvo De Meis, utgiven 2004, sidan 186. Enligt VAT 4956 inträffade den här månförmörkelsen den 15:e i den tredje babyloniska månaden, vilket skulle innebära att månaden simanu började 15 dagar tidigare. Om förmörkelsen inträffade den 15 juli 588 f.v.t. enligt den julianska kalendern, skulle den första simanu motsvara månadsskiftet juni/juli 588 f.v.t. Då skulle den första babyloniska månaden (nisan) ha inlett det nya året två månader tidigare, den 2/3 maj. Året när den här månförmörkelsen inträffade skulle normalt sett börjat 3/4 april, men i det här fallet uppges det på rad 6 att en extra månad (skottmånad) lades till efter den tolfte (sista) månaden (addar) det föregående året. (Texten på VAT 4956 lyder: ”8:e i månaden XII₂ [dvs. den 13:e månaden].”) Om man tar detta i beaktande började inte det nya året förrän 2/3 maj. Månförmörkelsen den 15 juli 588 överensstämmer alltså med uppgifterna på den här tavlan.

18. Enligt Berichte über die Verhandlungen der Königl. Sächsischen Gesellschaft der Wissenschaften zu Leipzig (Rapporter från överläggningar i den kungliga saxiska vetenskapsakademin i Leipzig), årgång 67, 1 maj 1915, artikeln ”Ein astronomischer Beobachtungstext aus dem 37. Jahre Nebukadnezars II” (En astronomisk redogörelse från Nebukadnessar II:s 37:e år), Paul V. Neugebauer och Ernst F. Weidner, sidan 67–76, finns det 13 observationer av månen där den beskrivs i förhållande till en viss stjärna eller stjärnbild. Neugebauer och Weidner redovisar även 15 observationer av planeter. (Sidan 72–76) Kilskriftstecknet för måne är tydligt och kan inte misstolkas, men några av tecknen för planeterna och deras positioner är oklara. (Mesopotamian Planetary Astronomy—Astrology, David Brown, utgiven 2000, sidan 53–57) Det gör att observationerna av planeter inte är entydiga och att det finns flera uttolkningar. Eftersom det är lätt att fastställa månens rörelser kan de andra himlakropparna som nämns tillsammans med månen på VAT 4956 identifieras och positionerna dateras med stor säkerhet.

18a. De här tidsintervallerna är uppmätta från till exempel solens nedgång till månens nedgång den första dagen i månaden och under två andra perioder senare i månaden. Forskare har knutit de här uppmätta tiderna till kalenderdatum. (”The Earliest Datable Observation of the Aurora Borealis”, F. R. Stephenson och David M. Willis i Under One Sky—Astronomy and Mathematics in the Ancient Near East, utgiven av John M. Steele och Annette Imhausen 2002, sidan 420–428) För att komma fram till sådana tidsintervaller måste forntida observatörer mäta tiden på något sätt. Sådana mätningar var inte tillförlitliga. (Archimedes, New Studies in the History and Philosophy of Science and Technology, band 4, ”Observations and Predictions of Eclipse Times by Early Astronomers”, John M. Steele, utgiven 2000, sidan 65, 66) Däremot kunde man beräkna månens position i förhållande till andra himlakroppar med större säkerhet.

19. Analysen gjordes med datorprogrammet TheSky6™ och underbyggdes med hjälp av en fri programvara, Cartes du Ciel/Sky Charts (CDC), och en datumomvandlare från U.S. Naval Observatory. Kilskriftstecknen för många av planeternas positioner är inte entydiga och det finns flera uttolkningar. I den här undersökningen användes därför inte planeternas positioner för att precisera vilket år som avses på den här lertavlan.

20. Berichte über die Verhandlungen der Königl. Sächsischen Gesellschaft der Wissenschaften zu Leipzig, årgång 67, 1 maj 1915, ”Ein astronomischer Beobachtungstext aus dem 37. Jahre Nebukadnezars II, (-567/66)”, Paul V. Neugebauer och Ernst F. Weidner, sidan 41.

21. Rad tre på framsidan av VAT 4956 lyder: ”Månen stod 1 aln [eller 2 grader] framför ß [beta] Virginis.” I den tidigare nämnda analysen kom man fram till att månen den 9 nisan stod 2°04ʹ framför och 0° under stjärnan ß Virginis. Det betraktas som en exakt matchning.