Hur pålitliga är de klassiska historieskrivarna?

Historieskrivare som levde under tiden efter Jerusalems förstöring ger skilda upplysningar om de nybabyloniska kungarna.c (Se rutan ”Nybabyloniska kungar”.) Den kronologi som bygger på tidsangivelser ur dessa källor skiljer sig från Bibelns. Men hur pålitliga är sådana verk egentligen?

En av de historieskrivare som levde närmast den nybabyloniska perioden var Berossos, en babylonisk ”präst åt Bel”. Men hans originalverk, Babyloniaca, som skrevs omkring 281 f.v.t. har gått förlorat. Endast brottstycken är återgivna i verk av andra historiker. Berossos hävdade att han använde ”böcker som omsorgsfullt bevarats i Babylon”.¹ Men var Berossos verkligen en tillförlitlig historiker? Vi kan ta ett exempel.

Berossos skrev att den assyriske kungen Sanherib efterträdde ”[sin] bror på tronen”; och ”efter honom [regerade] hans son [Esarhaddon] 8 år; och därefter Sammuges [Shamash-shum-ukin] 21 år”. (III, 2.1, 4) Men historiska dokument från Babylon som är daterade långt före Berossos tid uppger att Sanherib efterträdde sin far, Sargon II, inte sin bror; Esarhaddon regerade i 12 år, inte 8; och Shamash-shum-ukin regerade i 20 år, inte 21. Forskaren R. J. van der Spek skriver att Berossos vände sig till de babyloniska krönikorna, men påpekar samtidigt: ”Det hindrade honom inte från att göra egna tillägg och tolkningar.”²

Vad har andra forskare att säga om Berossos? S. M. Burstein, som ingående har studerat Berossos verk, säger: ”Längre tillbaka såg man oftast Berossos som historiker.” Men han drar slutsatsen: ”Betraktad som historiker måste hans insatser sägas vara otillfredsställande. Verket Babyloniaca befinner sig visserligen i ett fragmentariskt tillstånd, men trots det innehåller det flera överraskande faktafel ... För en historiker skulle sådana uppenbara fel vara mycket besvärande, men Berossos skrev inte för ett historiskt ändamål.”³

Vad tror du, med tanke på det vi har tagit upp här? Bör vi betrakta Berossos beräkningar som genomgående riktiga? Och hur är det med andra klassiska historieskrivare som oftast grundade sina tidsuppgifter på Berossos skrifter? Kan man säga att deras historiska slutsatser är pålitliga?

Ptolemaios kanon

Den kungliga kanon som utarbetades av Klaudios Ptolemaios, en astronom som levde på 100-talet v.t., används också för att ge stöd åt året 587. Ptolemaios förteckning över kungarnas regeringstider anses vara ryggraden i den forntida kronologin, även i den nybabyloniska.

Ptolemaios sammanställde sin kungalista omkring 600 år efter den nybabyloniska periodens slut. Hur fastställde han vilket år den förste kungen i förteckningen började regera? Ptolemaios uppgav att han gjorde astronomiska beräkningar, bland annat med hjälp av månförmörkelser, ”för att komma fram till när Nabonassar började regera”, den förste kungen i Ptolemaios förteckning.⁴ Christopher Walker vid British Museum säger att Ptolemaios kanon var ”en konstruerad förteckning utarbetad för att förse astronomer med en sammanhängande kronologi ... inte för att förse historiker med en exakt redogörelse för kungarnas tronbestigningar och dödsår”.⁵

”Man har länge känt till att Ptolemaios kanon är astronomiskt tillförlitlig”, skriver professor Leo Depuydt, en av Ptolemaios mest entusiastiska förespråkare, ”men det säger inte nödvändigtvis något om den historiska riktigheten.” Och angående den här kungalistan tillägger han: ”När det gäller de tidigare regenterna [inbegripet de nybabyloniska kungarna] måste Ptolemaios kanon jämföras med kilskriftsmaterialet regent för regent.”⁶

Vad är ”kilskriftsmaterialet” som hjälper oss att avgöra den historiska tillförlitligheten hos Ptolemaios kanon? Det innefattar de babyloniska krönikorna, kungalistor och affärsdokument – kilskriftstexter som skrevs under eller omkring den nybabyloniska tiden.⁷

Vad avslöjar en jämförelse mellan Ptolemaios kanon och kilskriftstavlor? Rutan ”Stämmer Ptolemaios kanon med forntida kilskriftsfynd?” (se nedan) visar ett utdrag ur Ptolemaios kanon i jämförelse med en forntida kilskriftstavla. Lägg märke till att Ptolemaios bara räknar upp fyra kungar mellan de babyloniska härskarna Kandalanu och Nabonid. Men kungalistan från Uruk – som är en del av det samlade kilskriftsmaterialet – visar att sju kungar regerade däremellan. Var deras regeringstider korta och obetydliga? Enligt kilskriftsfynd i form av affärsdokument regerade en av kungarna i sju år.⁸

Kilskriftstavlor vittnar också tydligt om att en annan kung (Assur-etel-ilani) regerade i fyra år över Babylon före Nabopolassar (den förste kungen under den nybabyloniska perioden). Och under mer än ett år hade Babylon ingen kung alls.⁹ Men inget av detta nämns i Ptolemaios kanon.

Varför utelämnade Ptolemaios vissa härskare? Tydligen ansåg han inte att de var rättmätiga härskare i Babylon.¹⁰ Han nämner till exempel inte Labashi-Marduk, en nybabylonisk kung. Men enligt kilskriftstexter har de kungar som Ptolemaios utelämnade faktiskt härskat över Babylon.

I allmänhet anser man att Ptolemaios kanon är tillförlitlig. Men är den verkligen en bra grund för en exakt historisk kronologi med tanke på de utelämnade uppgifterna?

8. Sin-shar-ishkun regerade i sju år, och man har hittat 57 affärsdokument som är daterade från hans tronbestigningsår till hans sjunde år. Se Journal of Cuneiform Studies, årgång 35, 1983, sidan 54–59.

9. Affärsdokumentet C.B.M. 2152 är daterat till Assur-etel-ilanis fjärde år. (Legal and Commercial Transactions Dated in the Assyrian, Neo-Babylonian and Persian Periods–Chiefly From Nippur, A.T. Clay, 1908, sidan 74) Och Nabonids Harran-inskrift (H1B), kolumn 1, rad 30, placerar Assur-etel-ilani direkt före Nabopolassar. (Anatolian Studies, band VIII, 1958, sidan 35, 47) När det gäller perioden utan kungar: Se Krönika 2, rad 14, återgiven på sidan 88 i Assyrian and Babylonian Chronicles.

10. Vissa forskare menar att en del kungar utelämnades av Ptolemaios, som man förmodar endast noterade Babylons kungar, eftersom de hade titeln ”Assyriens kung”. Men som rutan på sidan 30 visar hade flera av de kungar som finns med i Ptolemaios kanon också titeln ”Assyriens kung”. Affärsdokument, kilskriftsbrev och inskrifter visar tydligt att kungarna Assur-etel-ilani, Sin-shum-lisher och Sin-shar-ishkun härskade över Babylon.

[Tabell/Bild på sidan 29]

(För formaterad text, se publikationen)

NYBABYLONISKA KUNGAR

Om de här historieskrivarna är trovärdiga – varför ger de olika information?

Kungar

Nabopolassar

BEROSSOS ca 350–270 f.v.t. (21)

POLYHISTOR 105-? f.v.t. (20)

JOSEPHUS 37–ca 100 v.t. (–)

PTOLEMAIOS ca 100–170 v.t. (21)

Nebukadnessar II

BEROSSOS ca 350–270 f.v.t. (43)

POLYHISTOR 105-? f.v.t. (43)

JOSEPHUS 37–ca 100 v.t. (43)

PTOLEMAIOS ca 100–170 v.t. (43)

Amel-Marduk

BEROSSOS ca 350–270 f.v.t. (2)

POLYHISTOR 105-? f.v.t. (12)

JOSEPHUS 37–ca 100 v.t. (18)

PTOLEMAIOS ca 100–170 v.t. (2)

Neriglissar

BEROSSOS ca 350–270 f.v.t. (4)

POLYHISTOR 105-? f.v.t. (4)

JOSEPHUS 37–ca 100 v.t. (40)

PTOLEMAIOS ca 100–170 v.t. (4)

Labashi-Marduk

BEROSSOS ca 350–270 f.v.t. (9 månader)

POLYHISTOR 105-? f.v.t. (–)

JOSEPHUS 37–ca 100 v.t. (9 månader)

PTOLEMAIOS ca 100–170 v.t. (–)

Nabonid

BEROSSOS ca 350–270 f.v.t. (17)

POLYHISTOR 105-? f.v.t. (17)

JOSEPHUS 37–ca 100 v.t. (17)

PTOLEMAIOS ca 100–170 v.t. (17)

Kungarnas regeringstid (i år) enligt klassiska historiker.

[Bildkälla]

Foto genom tillmötesgående från British Museum.