-
Hur kristenheten blev en del av den här världenVakttornet – 1993 | 1 juli
-
-
Detta är precis vad som hände. I början av 300-talet försökte den romerske kejsaren Konstantin lappa ihop sitt söndervittrande rike med hjälp av den tidens ”kristna” religion. I detta syfte gav han dem som bekände sig vara kristna religionsfrihet och överförde en del av de hedniska prästernas privilegier till deras prästklass. The New Encyclopædia Britannica förklarar: ”Konstantin fick kyrkan att överge sin världsfrånvändhet och börja axla socialt ansvar och bidrog till att det hedniska samhället vanns för kyrkan.”
-
-
Hur kristenheten blev en del av den här världenVakttornet – 1993 | 1 juli
-
-
Vändpunkten kom i början av 300-talet i och med kejsar Konstantin I:s så kallade omvändelse. Beträffande denna ”omvändelse” sägs det i det franska uppslagsverket Théo — Nouvelle encyclopédie catholique: ”Konstantin påstod sig vara en kristen kejsare. I själva verket döptes han först på sin dödsbädd.” År 313 v.t. utfärdade emellertid Konstantin och hans medkejsare Licinius ett edikt som gav såväl kristna som hedningar rättighet att fritt utöva sin religion. New Catholic Encyclopedia förklarar: ”Konstantins beslut att utsträcka religionsfriheten till de kristna, vilket innebar att kristendomen officiellt erkändes som en religio licita [laglig religion] vid sidan av hedendomen, var en revolutionerande åtgärd.”
The New Encyclopædia Britannica konstaterar emellertid: ”Han [Konstantin] gjorde inte kristendomen till imperiets religion.” Den franske historikern Jean-Rémy Palanque, medlem av Institut de France, skriver: ”Den romerska staten ... höll emellertid fortfarande officiellt fast vid hedendomen. Och när Konstantin anslöt sig till Kristi religion, satte han inte punkt för den situationen.” I verket The Legacy of Rome framhåller professor Ernest Barker: ”[Konstantins seger] ledde inte till att kristendomen omedelbart etablerades som statsreligion. Konstantin nöjde sig med att erkänna kristendomen som en av imperiets officiella kulter. Under de sjuttio närmaste åren användes de gamla hedniska riterna i offentliga sammanhang i Rom.”
Vid den här tidpunkten var ”kristendomen” således en lagligt erkänd religion i det romerska imperiet.
-