Portarnas hemlighet

MÅNGA människors intresse väcks av en hemlighet — en berättelse med en gåta, med ledtrådar som kan peka i olika riktningar och med en överraskande upplösning, kanske att man hittar en skatt. Om det förhåller sig så med dig, kommer du att med glädje kunna ta del av ”Portarnas hemlighet”.

Denna hemlighet började dyka upp vid Megiddo, en strategisk stad som behärskade handels- och militärlederna i forntidens Mellersta Östern. Arkeologerna frilade lämningarna efter en imponerande försvarsport, som var från kung Salomos tid, enligt vad vittnesbörden övertygade dem om. Hur såg den ut? Här började ledtrådarna.

Titta till höger på avbildningen av det forntida Megiddo och särskilt på det inramade portområdet. En forntida resenär eller en angripande här, som tog vägen upp mot den befästa staden, kom först till en främre port. Innanför den fanns en öppen plats. På den var angriparna utsatta, när de fortsatte och svängde åt vänster för att komma fram till den stora försvarsporten, som är det centrala i vår hemlighet.

Befästa torn bildade portens utsidor. Portkonstruktionen var inte alls uppförd av sten från marken eller av tegelsten, utan av kvadersten (noggrant tillhuggna stenblock), som var så betecknande för Salomos tid. Men det var en särpräglad stil inuti porten. På sidorna av en vestibul fanns massiva pilastrar, dvs. murade väggpelare, som bildade sex kamrar, där vaktposter kunde vara stationerade. (Jämför Hesekiel 40:6, 10, 20, 21, 28, 29.) Under normala tider kunde en vagn eller en grupp köpmän med lätthet passera, men det blev en annan sak för angripare, som lyckades slå sig igenom de tunga huvuddörrarna. De murade väggpelarna tvingade in angriparna i en smal passage, där de fick löpa gatlopp mellan väpnade män, gräddan av Megiddos krigshär, i kamrarna till höger och till vänster.

[Bilder på sidan 25]

På grund av 1 Kungaboken 9:15 fann arkeologerna en port i Hasor, som hade samma storlek och utformning som den i Megiddo

[Bilder på sidan 26]

Flygbild över porten i Geser. Ritningen visar vad man först frilade (det kompakta) och vad man fann cirka 60 år senare (det prickade)

[Bildkälla]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

[Bildkälla på sidan 24]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.