Hur trovärdig är Bibelns historia?

”JAG säger sanningen, jag ljuger inte”, skrev en av Bibelns skribenter till sin unge vän. (1 Timoteus 2:7) Det förekommer flera liknande uttryck i aposteln Paulus’ brev, och de utgör en utmaning för bibelkritikerna.a Mer än 1.900 år har nu gått sedan Paulus’ brev skrevs, och under hela denna tid har ingen lyckats beslå honom med en enda oriktig uppgift.

Bibelskribenten Lukas visade också att han var mycket angelägen om att komma med exakta uppgifter. Han upptecknade en redogörelse över Jesu liv och tjänst och fortsatte sedan med den skildring som har fått namnet Apostlagärningarna. Lukas förklarar att han ”noggrant har efterforskat allting ända från början”. — Lukas 1:3.

Vittnesbörd om trovärdighet

I början av 1800-talet ifrågasatte bibelkritiker Lukas’ trovärdighet som historiker. De påstod också att den historiska redogörelsen i Apostlagärningarna var ett fantasifoster som hade tillkommit i mitten av det andra århundradet v.t. Den brittiske arkeologen sir William Mitchell Ramsay var en av dem som hyllade denna uppfattning. Men efter att ha undersökt de namn och geografiska platser som Lukas nämner erkände han: ”Jag kom så småningom att inse att berättelsen i fråga om åtskilliga detaljer uppvisade en förbluffande exakthet.”

När Ramsay skrev detta, fanns det en fråga i samband med Lukas’ trovärdighet som fortfarande var ouppklarad. Den hade att göra med de med varandra nära förbundna städerna Ikonion, Lystra och Derbe. Lukas antyder att Ikonion skilde sig från Lystra och Derbe och beskriver de två sistnämnda som ”städerna i Lykaonien”. (Apostlagärningarna 14:6) Men som framgår av kartan på denna sida låg staden Lystra närmare Ikonion än Derbe. Vissa forntida historieskrivare beskrev Ikonion som en del av Lykaonien, och somliga har därför kritiserat Lukas för att inte också han gör det.

År 1910 fann emellertid Ramsay i ruinerna efter Ikonion ett monument som visade att det språk som talats i staden var frygiska och inte lykaoniska. ”Ett stort antal andra inskriptioner från Ikonion och dess omgivningar bekräftar det faktum att staden etniskt sett skulle kunna betecknas som frygisk”, förklarar dr Merrill Unger i sin bok Archaeology and the New Testament. Ja, på aposteln Paulus’ tid var staden Ikonion verkligen frygisk i kulturellt avseende och skilde sig därigenom från ”städerna i Lykaonien”, där människor talade ”lykaoniska”. — Apostlagärningarna 14:6, 11.

Bibelkritiker har också ifrågasatt Lukas’ sätt att använda ordet ”politarker” som en titel för staden Thessalonikes styresmän. (Apostlagärningarna 17:6; se fotnot i NW, referensutgåvan) Detta uttryck var inte belagt i den grekiska litteraturen. Men så påträffades en valvbåge i den gamla delen av Thessalonike i vilken namnen på stadens styresmän beskrevs som ”politarker” — precis det ord som Lukas hade använt. ”Lukas’ trovärdighet har bekräftats genom bruket av denna term”, förklarar W. E. Vine i sitt verk Expository Dictionary of Old and New Testament Words.

Lukas’ sjöresa

Marina experter har granskat detaljerna kring det skeppsbrott som beskrivs i Apostlagärningarna, kapitel 27. Enligt Lukas’ skildring råkade det fartyg med vilket han och Paulus färdades ut för en storm från nordost i närheten av den lilla ön Kauda, och besättningsmännen var rädda för att båten skulle driva på grund på en rad farliga sandbankar utanför Afrikas nordkust. (Apostlagärningarna 27:14, 17; se fotnot i NW, referensutgåvan) Genom skickligt sjömanskap lyckades de manövrera fartyget bort från Afrikas kust och hålla en västlig kurs. Stormen fortsatte att rasa, och så småningom gick fartyget på grund utanför Maltas kust och hade då tillryggalagt en sträcka på omkring 870 kilometer. Experter beräknar att det måste ha tagit ett stort segelfartyg mer än 13 dagar att driva så långt i en storm. Deras beräkningar stämmer överens med Lukas’ redogörelse, där det heter att skeppsbrottet inträffade på den fjortonde dagen. (Apostlagärningarna 27:27, 33, 39, 41) Efter att ha undersökt alla detaljer kring Lukas’ sjöresa förklarade kappseglaren James Smith: ”Det är en berättelse om verkliga händelser, skriven av en som själv var med om dem. ... Ingen som inte är sjöman skulle ha kunnat skriva en berättelse om en sjöresa som är så korrekt i alla detaljer, såvida den inte var resultatet av egna iakttagelser.”

På grund av sådana rön är en del teologer villiga att försvara de kristna grekiska skrifterna som tillförlitlig historia. Men hur är det då med de äldre historiska skildringar som finns i de hebreiska skrifterna? Många präster har låtit sig påverkas av modern filosofi och förklarar att de innehåller myter och legender. En mängd detaljer i Bibelns äldre historia har emellertid också verifierats, till kritikernas stora förtret. Ett exempel är upptäckten av det länge bortglömda assyriska väldet.

[Fotnoter]

[Karta på sidan 3]

(För formaterad text, se publikationen)

FRYGIEN

LYKAONIEN

Ikonion

Lystra

Derbe

MEDELHAVET

CYPERN