”Låt oss bygga en stad åt oss”

Från Vakna!:s korrespondent i Tyskland

CHANSEN är stor att du bor i en stad. Enligt vissa beräkningar gör nästan hälften av jordens befolkning det. En källa hävdar att om den nuvarande trenden håller i sig, ”kommer städer att hysa över 75 procent av Sydamerikas befolkning år 2000”. Enligt samma källa kommer också de afrikanska städernas befolkning att mer än fördubblas under samma period.

Även om du inte bor i en stad, är det mycket troligt att du antingen arbetar i en sådan, åker dit för att handla eller åtminstone då och då utnyttjar dess utbud och tillgångar. Alla berörs vi på ett eller annat sätt av städer. Hur annorlunda skulle inte livet vara utan dem!

En stad som hette Hanok

Städernas historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Om Kain, den första människa som föddes, läser vi att han ”ägnade ... sig åt att bygga en stad och gav staden namn efter namnet på sin son Hanok”. (1 Moseboken 4:17) Genom att bygga denna stad, som förmodligen var relativt liten efter dagens mått mätt, blev han ett exempel för kommande generationer.

Eftersom människor är sällskapliga av naturen, har de alltid slutit sig samman. Detta har inte bara skett för gemenskapens skull, utan också för att skapa en känsla av trygghet och skydd, i synnerhet i forna tider, då samhällen ofta utsattes för angrepp. Detta är emellertid inte den enda orsaken till att människor har börjat bygga städer.

The World Book Encyclopedia framhåller fyra viktiga faktorer som har skapat förutsättningar för stadsbebyggelse: ”1) Tekniska landvinningar [ångmaskiner, elkraft, kommunikationsmedel], 2) gynnsamma yttre betingelser [t.ex. geografiskt läge, klimat, floder och därigenom tillgång till vatten], 3) samhällsorganisation [styrande instanser] och 4) befolkningstillväxt.”

Byggandet av städer har underlättat handeln och koncentrationen av arbetskraften till ett begränsat område. I många städer finns det därför bostadsområden med billiga hyror för arbetare och deras familjer. Med dagens goda kommunikationer, såväl allmänna som privata, är avståndet inte något hinder för den kommersiella och politiska samordningen. Av denna anledning kan städerna sträcka sina tentakler allt längre ut på landsbygden.

En del forntida städer var också intimt förbundna med religiösa funktioner. I Första Moseboken 11:4 sägs det till exempel: ”Nu sade de [människor som levde kort efter den stora översvämningen på Noas tid]: ’Kom då! Låt oss bygga en stad åt oss och likaså ett torn med sin spets i himlarna [ett centrum för religiös tillbedjan], och låt oss göra oss ett ryktbart namn, för att vi inte må bli kringspridda över hela jordens yta.’”

Sociala, religiösa, kommersiella, geografiska och politiska aspekter har således varit involverade i byggandet av städer. Samtidigt har städer under århundradenas lopp bidragit mycket till att forma samhället som vi i dag känner det och har påverkat var och en av oss.

Olika men ändå lika

The New Encyclopædia Britannica konstaterar att ”de äldsta av människans fasta boplatser påträffas i de bördiga dalarna kring Nilen, Tigris, Eufrat, Indus och Gula floden”. Dessa förelöpare till dagens städer skilde sig naturligtvis en hel del från sina moderna motsvarigheter.

Under gångna generationer har det stora flertalet människor bott på landsbygden. I England, till exempel, var London den enda större staden år 1300, och dess mindre än 40.000 invånare utgjorde inte ens en procent av landets hela befolkning. År 1650 bodde cirka 7 procent av alla engelsmän i London. I början av 1800-talet började stadens befolkning närma sig en miljon. I dag bor mindre än 9 procent av alla britter i landsbygdsområden. Resten har trängt ihop sig i städer och tätorter — omkring sju miljoner enbart i Stor-London.

Något som visar i vilken grad städerna har vuxit i storlek och antal är att London år 1900 var den enda staden i världen som hade över en miljon invånare. Nu finns det över 200 städer med mer än en miljon invånare var. Geografer talar om ”megastäder”, rader av sammanhängande städer av det slag som man finner i exempelvis Ruhrområdet i Tyskland, där hela sträckan utmed floden Ruhr, från Duisburg till Dortmund, bildar en praktiskt taget oavbruten stadsbebyggelse.

Trots alla skillnader har forntida och nutida städer någonting gemensamt — problem. Och aldrig tidigare har problemen varit så många eller så stora som de är i dag. Världens storstäder befinner sig i en allvarlig kris. Om detta att ”bygga en stad” har lärt mänskligheten något, borde vi nu inse att städer, under ofullkomliga förhållanden och uppförda av ofullkomliga människor, inte nödvändigtvis är det bästa sättet att tillfredsställa våra behov.

”Staden är full av betryck”

NÄR den bibliske profeten Hesekiel talade om en stad som var ”full av betryck”, visste han ingenting om de problem som hemsöker dagens storstäder, och inte heller var hans uttalande något kryptiskt sätt att förutsäga dessa problem. (Hesekiel 9:9, An American Translation) Inte desto mindre kan hans ord sägas vara en träffande beskrivning av vår tids storstäder.

I boken 5000 Days to Save the Planet heter det: ”Våra storstäder har blivit dystra och sterila, tråkiga att bo i och tråkiga att titta på. ... De byggnader som i allt högre grad dominerar våra storstäder har byggts med föga eller ingen hänsyn till dem som måste bo och arbeta i dem.”

Dystra fakta om världens storstäder

Nio städer, belägna i olika delar av världen, har beskrivits på följande sätt i tidningar och tidskrifter. Kan du identifiera dem?

Stad A, som ligger i Latinamerika, är känd för sina lejda mördare och sin höga mordfrekvens. Den är också känd som hemort för en narkotikakartell.

Stad B är ”[Förenta staternas] värsta stad vad gaturån beträffar”. Under de två första månaderna år 1990 ökade antalet mord ”med 20 procent över samma tidrymd” året före.

”Världen runt flyttar varje år flera miljoner människor till städerna i Sydamerika, Afrika och Asien ... på vandring mot det som är deras föreställning om det utlovade landet.” Men det är få som finner ett sådant, och många tvingas leva i fattigdom och måste tigga eller stjäla för att överleva. Hälften av invånarna i Stad C i Afrika och Stad D i Asien sägs bo i slumområden, och i Stad E i Asien är siffran 70 procent.

”Även om [Stad F] är en av de säkraste storstäderna i Nordamerika, har växande arbetslöshet, stigande brottslighet och etniska motsättningar fått invånarna att börja undra över välfärdens baksida. Brottsligheten ... har fått stadens invånare att tappa modet. Sexuella övergrepp har ökat med 19 %. ... Morden har ökat med närmare 50 %.”

”Varje dag flyttar 1.600 personer till [Stad G i Latinamerika]. ... Om [den] fortsätter att växa i samma takt som hittills, kommer 30 miljoner människor att bo där innan seklet är slut. De kommer att krypa genom staden i snigelfart i 11 miljoner bilar och sitta fast i trafikstockningar i timmar i sträck. ... Luftföroreningarna ... är hundra gånger större än den godtagbara nivån. ... Fyrtio procent av alla invånare lider av kronisk bronkit. ... Under rusningstid stiger bullernivån i stadens centrum till mellan 90 och 120 decibel; redan 70 decibel anses vara outhärdligt.”

”Varje dag plockar man upp 20 ton hundexkrementer från gatorna och trottoarerna i [Stad H i Europa]. ... Förutom kostnaderna och obehaget har en allvarligare faktor kommit i dagen. Hundavföring är källan till en sjukdom som orsakas av parasiten Toxocara canis. Hälften av barnens lekplatser och sandlådor i [staden] visade sig vara förorenade med de mycket motståndskraftiga mikroskopiska äggen från parasiten, och dessa följer med in i hemmen på skosulor och på sällskapsdjurens tassar. ... Trötthet, buksmärtor, allergier och hjärt- och kärlproblem är tidiga symptom på sjukdomen.”

”Även om [Stad I i Asien] hemsöks av alla de problem som kännetecknar en överexploaterad storstad i ett underutvecklat land — fattigdom, brottslighet och föroreningar — har den börjat skapa sig en ställning som en av 2000-talets viktigare huvudstäder.”

Regel eller undantag?

Kunde du identifiera dessa städer med deras rätta namn? Förmodligen inte, eftersom inga av de problem som omnämndes är unika för någon viss stad. De är i stället symptom på att något är på tok med nästan alla större städer i världen.

Stad A är, enligt den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung, Medellín i Colombia. Även om antalet mord sjönk från 7.081 år 1991 till ”bara” 6.622 år 1992, rapporterar den colombianska tidningen El Tiempo att närmare 45.000 personer där i staden har dött en våldsam död under de tio senaste åren. Olika medborgargrupper försöker därför rensa upp i staden och förbättra dess rykte.

Den beskrivning som The New York Times ger av New York som Stad B kommer förmodligen inte som någon överraskning för människor som har besökt staden de senaste åren och säkerligen inte för dess invånare.

De sifferuppgifter som den tyska tidskriften Der Spiegel anger beträffande hur många fattiga människor det finns i Nairobi i Kenya (C), Manila i Filippinerna (D) och Calcutta i Indien (E) visar att fler människor tvingas bo i undermåliga bostäder enbart i dessa tre städer än hela antalet invånare i vissa rika europeiska länder, till exempel Danmark och Schweiz.

Stad F — Toronto i Canada — beskrevs år 1991 av tidskriften Time i en artikel, och den beskrivningen var något mindre smickrande än den som publicerats i samma tidskrift tre år tidigare. Den första rapporten, betitlad ”Äntligen en stad som fungerar”, uttalade sig mycket positivt om staden och förklarade att den ”imponerar på nästan alla människor”. Den citerade en besökare som uppgavs ha sagt: ”Det här stället får mig nästan att börja tro på städer igen.” Tyvärr tycks denna ”fungerande” stad nu ha fallit offer för samma problem som hemsöker andra degenererande städer.

Även om Stad G i tidskriften Time beskrivs som ”en av de vackraste och modernaste städerna på den amerikanska kontinenten och en av de mest sofistikerade, erkänner dock tidskriften att detta naturligtvis gäller ”turisternas och de rikas Mexico City”. Men samtidigt, konstaterar World Press Review, bor de fattiga hopgyttrade ”i något av huvudstadens 500 slumområden”, i ruckel som ”snickrats ihop av industrisopor, pappkartonger, skrotade bilar och stulet byggnadsmaterial”.

Stad H identifieras i den franska veckotidningen L’Express som Paris, som enligt The New Encyclopædia Britannica ”i hundratals och åter hundratals år på ett svårförklarligt sätt ... har utstrålat en tjuskraft som miljoner människor runt om i världen funnit oemotståndlig”. Till följd av de allvarliga problem som nu hemsöker staden har emellertid den tjuskraft som tidigare kännetecknade ”det glada Paris” i stor utsträckning förbleknat.

Beträffande Stad I sägs det i tidskriften Time: ”Denna änglarnas och de gyllene templens stad, som av västerlänningar en gång romantiskt betraktades som ’Österns Venedig’, det gamla Siams sömniga, drömska huvudstad, är i dag en av Asiens mest föränderliga och snabbast expanderande storstäder.” Inte ens dess änglar och tempel har kunnat förhindra att Thailands huvudstad, Bangkok, åtminstone för tillfället, har blivit ”sexindustrins världsmetropol”.

En granskning av världens städer

För omkring tio år sedan konstaterade en journalist att även om världens storstäder tycks ”brottas med samma problem, har de alla sina särdrag och för därför sin egen speciella kamp för att överleva krisen”. I dag, år 1994, kämpar de fortfarande, var och en på sitt sätt.

Det är inte alla som anser att kampen är förlorad. Ett exempel är en tidigare borgmästare i Toronto, som optimistiskt sade: ”Jag tror inte att staden håller på att klappa ihop. Den har visserligen sina problem, men jag tror att vi kan lösa dem.” Det är sant att vissa städer med framgång har klarat av, eller åtminstone lindrat, en del av sina problem, men detta har krävt mycket mer än bara optimism.

I januari förra året skrev journalisten Eugene Linden: ”Världens öde är intimt förknippat med dess städers.” Städerna har, på gott och ont, format vår värld och fortsätter att göra det. De har också påverkat oss personligen, såväl i forntiden som i nutiden — kanske mer än vi föreställer oss. Det är därför deras överlevnad är så intimt förbunden med vår.

Avsikten med att syna städerna i sömmarna är inte bara att öka vår allmänbildning, utan vad som är ännu viktigare är att det kommer att göra oss uppmärksamma på den brydsamma situation som världen nu befinner sig i. Låt oss därför göra ”En granskning av världens städer”. Vi hoppas att denna artikelserie i sex delar kommer att intressera, bygga upp och uppmuntra våra läsare. Trots alla problem — som tydligt kommer till synes i våra storstäders kamp för överlevnad — är situationen inte hopplös!

[Infälld text på sidan 6]

”Världens öde är intimt förknippat med dess städers.” — Författaren Eugene Linden

[Bild på sidan 7]

Att färdas från den ena staden till den andra kanske är lätt, men att lösa deras problem är inte lika enkelt

”Gå runt till alla städerna”

NÄR Kristus Jesus var på jorden, begav han sig ut för att ”gå runt till alla städerna och byarna, och han undervisade i deras synagogor och predikade de goda nyheterna om kungariket”. (Matteus 9:35) De som ville följa i hans fotspår uppmanades också att predika i världens alla städer. Där skulle de stöta på de problem som vanligen förekommer i städer och bli tvungna att övervinna dem.

En resa i städernas historia uppenbarar människans öden och äventyr under tusentals år och avslöjar vilka glädjeämnen och hjärtesorger hon har fått möta i sina försök att finna lycka. En ärlig granskning av städernas historia bekräftar också att hela mänskligheten är en enda familj och har samma problem att brottas med. Det borde inte finnas rum för nationalistiska känslor och rasfördomar i våra dagar.

Beklagligt nog vet många människor inte särskilt mycket om världens storstäder, inte ens var de ligger. När amerikanska universitetsstuderande i mitten av 1980-talet ombads peka ut vissa städer, placerade en del av dem Dublin (Irland) i Förenta staterna och Lima (Peru) i Italien.

En undersökning som utfördes några år tidigare vid ett annat universitet avslöjade att nästan hälften av studenterna inte kunde lokalisera London på en världskarta. Somliga placerade staden på Island, andra på den europeiska kontinenten. Professorn som ledde undersökningen konstaterade beklagande att 42 procent av studenterna ”missade” London helt och hållet. Något som var ännu mer genant var att 8 procent av studenterna till och med ”missade” den amerikanska stad där undersökningen utfördes!

Men amerikaner är tydligtvis inte de enda som har bristfälliga kunskaper i geografi. En undersökning som utfördes i slutet av 1980-talet och omfattade studerande i tio länder visade att svenskarna är bäst och att amerikanerna kommer på sjätte plats. Vetenskapsakademin i det tidigare Sovjetunionen fann att 13 procent av de sovjetiska ungdomarna inte ens kunde hitta sitt eget land på en världskarta. Akademiledamoten Vladimir Andrijenkov sade generat: ”Resultatet är häpnadsväckande.”

Hur är det med dig personligen? Hur mycket vet du om geografi i allmänhet och om städer i synnerhet? Varför inte pröva dig själv genom att besvara frågorna på sidan 10? Du kan lära dig en hel del intressanta fakta genom att göra ”En granskning av världens städer”.

I nästa nummer av Vakna! skall vi se lite närmare på fem städer. De tillhör en speciell kategori av städer som i tusentals år var fullständigt okänd. Men vid sekelskiftet kommer det troligtvis att finnas minst 20 sådana städer. Över hälften av dem kommer att finnas i Asien. Vilken typ av städer kan det röra sig om?

[Ruta på sidorna 10, 11]

Kan du identifiera staden?

Para ihop följande beskrivningar med rätt stad:

1. Den högst belägna huvudstaden i världen.

2. Den största staden i världens folkrikaste land.

3. Dess officiella men sällan använda namn består av 27 ord, vars första del har ungefär samma innebörd som namnet Los Angeles. Staden ligger i hjärtat av ett stort risodlingsdistrikt. Den har över 400 buddhisttempel.

4. Den har en folktäthet som — med fyra undantag — är dubbelt så hög som någon annan stads i världen.

5. Den förlorade närmare en kvarts miljon invånare i en naturkatastrof år 1976.

6. Denna stad, som är centrum för sitt lands textilindustri, spelade en nyckelroll i samband med den industriella revolutionen.

7. Den betraktades en gång som en av Europas smutsigaste städer men är i dag världsberömd för den väldoftande vätska som bär dess namn.

8. Närmare 60 språk talas i denna asiatiska hamnstad. Den var landets huvudstad under åren 1833—1912.

9. En ”skräddarsydd” huvudstad, som efter långvarig planering blev en verklighet år 1960.

10. Den ligger tio mil från havet längst in i en fjord och är en av världens till ytan största städer.

11. Den blev så gott som totalförstörd i en jordbävning år 1755 och har i dag de lägsta levnadskostnaderna av alla huvudstäder i Europeiska gemenskapen.

12. Den grundades officiellt år 1873, då två städer på ömse sidor om floden Donau slogs samman — även till namnet.

13. Portugisiska upptäcktsresande trodde att inloppet till bukten vid denna stad var en flodmynning och gav den därför det namn som den nu bär.

14. Den grundades år 1788 som en fångkoloni och är en av världens sydligaste storstäder.

15. Staden har starka religiösa rötter och är känd för en politisk ”tebjudning” av ovanligt slag.

16. År 1850 utnämnde kung Kamehameha III denna stad till huvudstad i sitt rike; dess namn betyder ”Skyddad vik”, och dess jämna och behagliga klimat gör att turisterna flockas till den.

17. Staden kallas ibland ”Den blåsiga staden” och blev en gång nästan helt förstörd genom en eldsvåda; i dag kan den skryta med att ha världens högsta byggnad inom sina gränser.

18. Fram till år 1966 bar den namnet Léopoldville.

19. Staden är lika gammal som en av Greklands mest ryktbara härskare och är av bibelforskare känd som tillkomstplatsen för en berömd grekisk översättning av de hebreiska skrifterna.

20. Dess snabba tillväxt berodde på att man hittat guld i närheten. Den är unik så till vida att den är den enda större stad i världen som inte är belägen vid en kust eller vid en sjö eller flod.

Alexandria, Egypten

Bangkok, Thailand

Boston, USA

Brasília, Brasilien

Budapest, Ungern

Calcutta, Indien

Chicago, USA

Köln, Tyskland

Hongkong

Honolulu, Hawaii, USA

Johannesburg, Sydafrika

Kinshasa, Zaire

La Paz, Bolivia

Lissabon, Portugal

Manchester, England

Oslo, Norge

Rio de Janeiro, Brasilien

Shanghai, Kina

Sydney, Australien

Tangshan, Kina

[Ruta på sidorna 11, 12]

Svar:

1. La Paz, som ligger på en höjd av mellan 3.250 och 4.100 meter över havet, grundades av spanjorerna år 1548.

2. Namnet Shanghai betyder ”Vid havet”, och förutom att staden är en av världens största hamnstäder är den också Kinas främsta centrum för högre utbildning och forskning.

3. Första delen av Bangkoks officiella namn är Krung Thep, som betyder ”Änglarnas stad”; det spanska namnet ”Los Angeles” betyder ”änglarna”. Även om Bangkok har en del motorvägar, har de flesta av dess berömda kanaler blivit igenfyllda för att tjänstgöra som vägar.

4. Hongkong har en folktäthet på 96.000 invånare per kvadratkilometer och följs av Lagos i Nigeria (55.000), Dacca i Bangladesh (53.000), Djakarta i Indonesien (50.000) och Bombay i Indien (49.000).

5. År 1976 drabbades Kina av en jordbävning som var en av de mest förödande i modern tid och mätte 7,8 på Richterskalan. Staden Tangshan blev så gott som jämnad med marken, och minst 240.000 människor förlorade livet.

6. Industristaden Manchester, som ligger omkring 24 mil norr om London, växte så snabbt att befolkningen ökade med 45 procent under åren 1821—1831.

7. I början av 1800-talet lär Köln ha varit en av världens tre smutsigaste städer — jämte Calcutta och Konstantinopel. Franska soldater som var förlagda där sägs därför ha ”täckt ansiktet med näsdukar doppade i Eau de Cologne [”Vatten från Köln”] för att värja sig mot stanken av urin som uppfyllde staden”. — Kölner Stadt-Anzeiger.

8. Calcutta är Indiens tredje största stad och ersattes som huvudstad av New Delhi.

9. Tanken på att ha en huvudstad i det inre av Brasilien väcktes redan år 1789, införlivades i grundlagen år 1891 och förverkligades år 1960, då Brasília invigdes. Eftersom staden byggdes upp från grunden, fick man en unik möjlighet att skapa ”en välordnad, totalplanerad stad med avseende på markanläggning, arkitektur och boendemiljö”. — Encyclopædia Britannica.

10. Oslo, Norges huvudstad, har en areal av 453 kvadratkilometer, som till stor del upptas av skogklädda berg och sjöar.

11. Kyrkorna var fulla av folk på allhelgonadagens morgonmässa den 1 november 1755, då Lissabon ödelades av en av de kraftigaste jordbävningarna i historien, en katastrof som krävde omkring 30.000 människoliv.

12. Budapest tillkom år 1873, då staden Pest på östra sidan av Donau och staden Buda, jämte Óbuda och Margaretaön, på västra sidan officiellt slogs samman. Budapest är en av Europas vackraste städer och har kallats ”Donaus drottning”.

13. Rio de Janeiro har fått sitt namn av de portugisiska orden för ”flod” och ”januari” — upptäckarna kom hit den 1 januari 1502.

14. I januari 1788 grundades en fångkoloni på denna plats med omkring 750 straffångar som skeppats dit från England; i dag är Sydney Australiens äldsta och största stad.

15. I närmare 300 år har Boston, kanske mer än någon annan stad, påverkat livet i Förenta staterna. Staden grundades av puritaner som flytt från Europa på grund av religiös förföljelse. År 1773 bidrog dess invånare till att utlösa Nordamerikanska frihetskriget, när de, utklädda till indianer, vräkte tre skeppslaster te i vattnet i Bostons hamn i protest mot att de var tvungna att betala skatt till England utan att vara representerade i parlamentet.

16. Staden Honolulu, som ursprungligen var ett centrum för sandelträhandel och valfångst och i tur och ordning ockuperats av ryssar, engelsmän och fransmän, återbördades till kung Kamehameha III, som år 1850 gjorde den till huvudstad i sitt rike. Hawaii kom i amerikansk ägo år 1900 och blev stat år 1959.

17. Somliga menar att Chicago är en typisk amerikansk stad, som uppvisar landets bästa och sämsta sidor. De centrala delarna av staden ödelades av en eldsvåda år 1871, då fru O’Learys ko sägs ha sparkat omkull en lykta i ladugården. Omkring 250 människor dog, och 90.000 blev hemlösa. Det 443 meter höga Sears Tower i Chicago är världens högsta byggnad.

18. År 1960 blev Léopoldville, som fått sitt namn efter den belgiske kungen Leopold II, huvudstad i republiken Kongo sedan Belgiska Kongo upphört att existera. År 1971 ändrades landets namn till Zaire; huvudstaden fick år 1966 namnet Kinshasa.

19. Staden Alexandria är uppkallad efter Alexander den store, som lät bygga den år 332 f.v.t. Mindre än hundra år senare började judar som bodde där i staden — förmodligen under Ptolemaios II Filadelfos’ regering (285—246 f.v.t.) — översätta de hebreiska skrifterna till grekiska. Resultatet blev den kända Septuagintaöversättningen.

20. Johannesburg, som varken ligger vid en kust, en sjö eller en flod, blev snabbt en storstad när man upptäckte guld där år 1886. Dess befolkning växte från omkring 2.000 år 1887 till 120.000 år 1899 och är nu 1,7 miljoner.

[Karta på sidorna 8, 9]

(För formaterad text, se publikationen)

[Bild på sidan 8]

Rio de Janeiro, Brasilien

[Bild på sidan 9]

Bangkok, Thailand

[Bildkälla]

Turistnämnden, Thailand

[Bilder på sidan 10]

Till vänster: Sydney, Australien

Nedan: La Paz, Bolivia

[Bild på sidan 11]

Shanghai, Kina

[Bilder på sidan 12]

Till vänster: Honolulu, Hawaii

Till höger: Hongkong