Det ständigt växlande modet

VARE sig vi inser det eller inte, påverkas våra dagliga beslut om vad vi skall sätta på oss åtminstone i viss utsträckning av modet. Ytterst är det modebranschen som till stor del avgör vad som finns att köpa.

Till och med klädesplagg som vi nu tar för givna var en gång i tiden det senaste och mest moderna. För över hundra år sedan blev till exempel skjorta med krage och slips högsta mode för män. Och på 1920-talet blev jumpern ett etablerat modeplagg för kvinnor.

Det är två grundläggande saker som driver modeindustrin – längtan efter något nytt och annorlunda och önskan att inte avvika från mängden. De allra flesta tycker om att ha något nytt att sätta på sig. Det är därför som vi ibland köper kläder, inte för att det gamla plagget har blivit utslitet, utan för att vi vill ha omväxling. Samtidigt vill vi passa in och köper därför kläder som i viss utsträckning liknar den stil som människor i vår omgivning har. Under århundradenas lopp har de som skapar kläder tillgodosett – och ibland utnyttjat – vår längtan efter något nytt och annorlunda och vår önskan att inte avvika från mängden.

En kort tillbakablick

För att skapa en viss stil utgår designer i huvudsak från fem faktorer: färg, silhuett, hur tyget faller, vad det har för struktur och hur dess mönster och linjer samverkar. Möjligheterna för designer och klädtillverkare att variera sig inom de här fem områdena har mångdubblats under årens lopp. I det forntida Egypten var till exempel det nästan genomskinliga linnetyget som producerades där det tyg som man helst valde, och det var idealiskt i ett varmt klimat. Men eftersom det inte var så lätt att färga linne hade tyget vanligtvis bara en färg – blekt vitt. Men egyptiska modedesigner veckade tyget så att deras kläder fick en snygg drapering och en attraktiv silhuett. På det sättet skapades ett av världens mest bestående moden.

Under det första århundradet v.t. blev det möjligt att få tag på nya sorters tyger och färger. Förmögna romare importerade siden från Kina eller Indien, även om transportkostnaden gjorde att sidentyg var lika dyrt som guld. Ett annat modernt tyg var färgat ylle från Tyros; ett kilo kunde kosta 2 000 denarer – sex årslöner för en vanlig arbetare. De nya färgämnena och tygerna gjorde att välbärgade romerska kvinnor kunde bära en stola – en lång ytterklädnad – av blå bomull från Indien eller kanske av gult siden från Kina.

Även om det då och då dök upp nya stilar, var det på den tiden troligt att en dyrbar klädnad höll sig modern en hel livstid. Förändringar skedde långsamt och påverkade vanligtvis bara överklassen. Men i och med den industriella revolutionen kom mode att få mycket större betydelse för folk i allmänhet.

Under 1800-talet växte det upp industrier för att tillverka kläder för både rika och fattiga. Den industriella tillverkningen av bomulls- och ylletyger ökade snabbt, och priset på tyger sjönk. Tack vare symaskiner blev det billigare att framställa kläder, och nya syntetiska färgämnen gjorde att det fanns många fler färger att välja på.

Sociala och tekniska förändringar spelade en ännu större roll när det gällde att få fram kläder till den stora massan. I Västeuropa och Nordamerika hade människor mer pengar att röra sig med. På 1850-talet började damtidningar dyka upp, och kort därefter började varuhus sälja konfektionskläder i standardstorlekar. Under 1800-talet började också Charles Frederick Worth ha modevisningar med levande modeller för att stimulera intresset hos presumtiva kunder.

På 1900-talet fick tillverkarna ett bredare utbud av tyger tack vare sådana nya syntetiska fibrer som rayon, nylon och polyester. Datoriserade mönster gjorde att det blev lättare att skapa nya stilar, och på grund av globaliseringen kunde nya modetrender dyka upp nästan samtidigt på gatorna i Tokyo, New York, Paris och São Paulo. Under tiden har modeskapare och klädtillverkare hittat nya vägar för att marknadsföra sina produkter.

I vår tid är det inte de rika utan de unga som har blivit de största modeentusiasterna. Miljoner unga människor köper nya kläder varje månad, och beklädnadsindustrin producerar kläder till ett värde av hundratals miljarder dollar varje år.a Men finns det några dolda risker?

[Fotnot]

[Ruta/Bilder på sidorna 4, 5]

Trendsättarna

I århundraden var det kungarna och adeln som fastställde normerna för hur man skulle klä sig. På 1600-talet bestämde sig den franske kungen Ludvig XIII för att använda peruk för att dölja sin flintskallighet. Inom kort började europeiska adelsmän raka sina huvuden och använda peruk – ett mode som höll sig i mer än ett århundrade.

På 1800-talet lanserade damtidningar modetrender och sålde även mönster till låga priser, så att kvinnor kunde sy sina egna kläder. På 1900-talet, när det blev allt vanligare med biografer och TV, blev filmstjärnor internationella förebilder och trendsättare inom modebranschen. Även popartister uppträdde i uppseendeväckande klädstilar, vilket många ungdomar snabbt tog efter. I vår tid är det inte mycket som har förändrats, eftersom annonsörer effektivt använder modevisningar, eleganta modetidningar, annonstavlor, skyltfönster och TV-reklam för att skapa ett begär efter nya kläder.

[Bild]

Kung Ludvig XIII

[Bildkälla]

Från boken The Historian’s History of the World

[Bild på sidan 4]

Det här forntida egyptiska linneplagget var ett av världens mest bestående moden

[Bildkälla]

Foto taget genom tillmötesgående från British Museum

[Bild på sidan 4]

Kvinnor i det forntida Rom bar en stola

[Bildkälla]

Från boken Historia del Traje, 1917

[Bild på sidan 4, 5]

Kimonon har funnits sedan ungefär år 650 v.t.

[Bildkälla]

Från tidskriften La Ilustración Artística, Volume X, 1891

[Bild på sidan 5]

I gångna tider var det troligt att en dyrbar klädnad höll sig modern en hel livstid

[Bildkälla]

EclectiCollections

[Bild på sidan 5]

Den industriella revolutionen gjorde det möjligt för vanligt folk att bli mer modemedvetna

[Bildkälla]

EclectiCollections

Glamourens baksida

DET råder inget tvivel om att de som följer modet kan få hjälp att förbättra sitt utseende och stärka sin självkänsla. Rätta kläder kan göra vissa fysiska brister mindre framträdande och till och med framhäva det fördelaktiga i vårt utseende. Vår klädsel kan också påverka hur andra betraktar oss.

Men modevärlden har även en baksida, en som man inte kan bortse från. Köplystna konsumenter kan fastna i ett kretslopp där de ständigt förnyar sin garderob. För modeindustrin spottar ju hela tiden fram nya trender. Det här är ingen tillfällighet, eftersom modehusen tjänar mer pengar ju fortare kläder blir omoderna. Som modeskaparen Coco Chanel uttryckte det: ”Mode är gjort för att bli omodernt.” Därför kanske den lättlurade konsumenten känner sig tvungen att köpa nya kläder bara för att vara modern.

Det ligger också en fara i att ge efter för reklamens utstuderade press. Modefirmorna spenderar miljontals dollar på att marknadsföra sina varor, och ofta framställs det som om människorna som bär deras märkesprodukter njuter av en viss sorglös livsstil. Den här reklamen kan få stor genomslagskraft. ”Det värsta tonåringar kan råka ut för är att inte ha ’rätt märke’ på sina skor”, säger en lärare i Spanien.

Modets lockelse

En del grupper i samhället använder en speciell klädstil för att visa att de tillhör en viss grupp. Genom sitt sätt att klä sig kan de visa sitt ogillande mot samhället, en liberal livsstil och till och med våldsamma eller rasistiska ideal. Trots att en del av dessa klädstilar kan vara upprörande eller chockerande, klär sig flertalet i gruppen på ungefär samma sätt. Till och med sådana som inte delar gruppens ideal kan tycka om deras klädstil. De som följer dessa trender när det gäller klädsel kan ge andra intrycket av att de delar och förespråkar gruppens grundläggande åsikter.

Trender förändras hela tiden, en del inom bara några månader. De kan ha sin början hos popartister eller andra trendsättare. Men några modestilar har blivit väl etablerade. På 1950- och 1960-talen var det till exempel populärt med jeans bland unga demonstranter. Men numera används jeans i många olika sammanhang av människor i alla åldrar.

Jakten på en perfekt kropp

De som låter sig påverkas av modet alltför mycket kan bli överdrivet intresserade av sitt utseende. Fotomodeller är ofta långa och slanka, och vi blir ständigt överösta med bilder av dem.a Det ”rätta” utseendet utnyttjas för att marknadsföra allt från bilar till godis. Ett brittiskt forskningscenter för sociala frågor har beräknat att ”nutidens unga kvinnor ser fler bilder av oerhört vackra kvinnor på en enda dag än vad våra mödrar såg under hela sin ungdom”.

Denna störtflod av bilder kan få en förödande effekt. Enligt Newsweek visade till exempel en undersökning som gjorts i USA att 90 procent av vita tonåringar var missnöjda med sina kroppar. Vissa av dem kommer att göra praktiskt taget vad som helst för att få den ”perfekta figuren”. Men enligt det ovan nämnda forskningscentret är det mindre än 5 procent av den kvinnliga befolkningen som kan lyckas med att få det som i massmedier framställs som idealvikt och idealmått. Trots det har miljoner unga kvinnor förslavats genom idealiserandet av den mycket tunna och smala kroppen, och det har fått somliga av dem att halka in på en väg som lett till anorexia nervosa.b Den spanska modellen Nieves Álvarez, som själv har lidit av anorexi, medger: ”Jag var mer rädd för att gå upp i vikt än att dö.” 

Det är riktigt att ätstörningar som anorexi och bulimi kan orsakas av en mängd andra faktorer. Men som läkarna Anne Guillemot och Michel Laxenaire säger: ”Slankhetskulten bär en del av skulden.”

Det är uppenbart att mode har en positiv och en negativ sida. Det uppfyller människans naturliga önskan att se presentabel ut och att ha något nytt att sätta på sig. Men om vi följer ett mode som är alltför extremt, kan det leda till att andra får ett felaktigt intryck av oss. Och om vi lägger alltför stor vikt vid vårt utseende, skulle vi kunna understödja den felaktiga uppfattningen att vårt egenvärde är beroende av ”omslaget” och inte av våra inre egenskaper. ”Vi är tvungna att börja sätta mer värde på en persons förmåga och inre egenskaper än på enbart själva ’omslaget’”, säger Álvarez, som citerades tidigare. Men det är inte troligt att en sådan förändring sker snabbt. Hur kan vi då få en balanserad syn på mode?

[Fotnoter]

[Ruta/Bilder på sidorna 8, 9]

”Skulle någon verkligen vilja ta på sig den där?”

Modehusen i New York, Paris och Milano visar upp exklusiva kläder av ledande modedesigner varje vår och höst. Förutom det höga priset ser många av dessa kreationer ut att vara högst opraktiska, för att inte säga helt oanvändbara. ”De extravaganta, fantastiska modellerna som du ser är verkligen inte skapade med vanligt folk i tankarna”, säger den spanske designern Juan Duyos. ”En modevisning är kanske mer till för att uppmärksamma en designer eller ett klädmärke än att sälja kläderna som visas. En effektfull kollektion som får stor uppmärksamhet i massmedier kan till exempel gynna försäljningen av en designers märkesparfym.”

[Bild på sidan 7]

Det kan bli dyrt att följa modetrender

[Bild på sidan 7]

En del har halkat in på en väg som lett till anorexi

[Bild på sidan 7]

Om man tar efter vissa trendiga klädstilar kan man identifieras med en viss grupp

En balanserad syn på mode

BIBELN säger om Gud: ”Allt har han gjort skönt i dess rätta tid.” (Predikaren 3:11) Vi ser skönhet överallt i världen omkring oss. Och det gör vi även hos människor.

Målsättningen för en modedesigner är att vi skall bli vackrare med hjälp av de kläder vi bär. Men som föregående artikel visar har modeindustrin även förändrat synen på vad som är vackert. Ruth Striegel-Moore, professor i psykologi, säger: ”Vi har blivit så vana vid att se extremt magra kvinnor att vi har kommit att betrakta det som normen för vad som är vackert.”

Det är uppenbart att det skulle vara oförståndigt att låta sig formas av världens uppfattning om vad som är vackert. Doris Pooser säger i sin bok Alltid rätt klädd: ”Tack och lov måste dagens kvinna inte ändra eller dölja sin kropp när det dyker upp ett nytt slags idealfigur.” Nej, varför skulle vi låta medierna pressa oss till att se likadana ut? Hon påpekar också att det är mycket lättare att vara som vi är, i stället för att hela tiden försöka förändra vårt utseende.

Tidlös skönhet

Självkänsla och tillfredsställelse i livet är beroende av mycket mer än ett vackert utseende. ”Sann lycka kommer inifrån”, skriver Judy Sargent, som tidigare led av anorexi. ”Det kan man inte få genom att läsa av badrumsvågen.” Bibeln går ett steg längre. Aposteln Petrus skrev: ”Er skönhet [bör] bestå av ert verkliga inre jag, den oförgängliga skönhet som kommer från en mild och stillsam ande, som är av det största värdet i Guds ögon.” (1 Petrus 3:4, Today’s English Version)

Den tidlösa skönhet som Petrus avsåg överträffar fysisk skönhet på grund av att den är bestående och värdefull i Guds ögon. För många hundra år sedan sade en insiktsfull kung: ”Behag kan vara falskt, och skönhet kan vara tom; men den kvinna som fruktar Jehova, hon skaffar sig lovprisning.” (Ordspråken 31:30)

Även om det är den fysiska skönheten som kanske får mest uppmärksamhet i vår tid, är det ändå många som respekterar en person som visar kristna egenskaper. Aposteln Paulus gav de kristna uppmaningen: ”Klä er i den nya personligheten, ... i medömkans ömma tillgivenhet, omtänksamhet, anspråkslöshet i sinnet, mildhet och långmodighet.” (Kolosserna 3:10, 12)

Det ligger i modets natur att det är flyktigt och övergående. Det är möjligt att den senaste modestilen kan göra oss mer tilltalande för en tid. Men oavsett hur gott intryck vi gör på andra, kommer det snabbt att äventyras om vi inte samtidigt har en behaglig personlighet. Kom ihåg att ”andens frukt” – som kärlek, glädje, frid, långmodighet, godhet och självbehärskning – aldrig blir omodern. (Galaterna 5:22, 23; 1 Timoteus 2:9, 10)

Men det är samtidigt på sin plats att vi bryr oss om vår klädsel. Aline från Frankrike medger att hon hade svårt att hålla balansen när det gällde den saken. ”Som tonåring”, säger hon, ”var jag mycket intresserad av kläder. Jag ville följa det senaste modet därför att det gav mig självförtroende. Och om jag kunde få tag på märkeskläder var det ännu bättre.

Men när jag blev äldre”, fortsätter Aline, ”och var tvungen att försörja mig själv, började jag också använda mycket tid i den kristna förkunnartjänsten. Jag insåg då att om jag ville få lönen att räcka, så kunde jag inte fortsätta att låta modet styra mig. Jag började handla mina kläder när det var rea eller i outlet-affärer. Jag märkte att jag fortfarande kunde vara välklädd – men till ett mycket lägre pris. Hemligheten ligger i att lära sig köpa kläder som man passar i, som är praktiska och lätta att kombinera med det man redan har och som inte blir omoderna så snabbt. I stället för att låta modet styra mig när jag handlar försöker jag numera tänka på vilken stil som passar mig. Jag kan inte säga att jag inte längre tycker att det är viktigt med kläder. Men mitt värde som människa har ju inte så mycket med mitt utseende att göra.”

I ett samhälle där en yttre framtoning ofta värderas högre än faktiska egenskaper är det viktigt för kristna att komma ihåg Bibelns allvarliga påminnelse: ”Det som finns i världen, vad kroppen begär, vad ögonen åtrår, vad högfärden skryter med, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen förgår med sina lockelser, men den som gör Guds vilja består för evigt.” (1 Johannes 2:16, 17, Bibel 2000)

[Bild på sidan 9]

Verklig skönhet kommer inifrån, inte av det man har på sig

[Bild på sidan 10]

Välj kläder som är praktiska och som kan kombineras med det du redan har