Den religiösa huvudstaden

Onsdagen den 1 oktober 1958 anlände de första gileaditerna till Medellín för att ta ledningen i evangeliseringsverket. Även om diktaturen hade upphört och Jehovas vittnen redan hade blivit etablerade i de andra större städerna i landet, förhöll det sig annorlunda med Medellín. Vid den tiden var det känt som Colombias religiösa huvudstad. Men missionärsparen välkomnade sitt nya distrikt. Efter ett år i det heta, tropiska Barranquilla fann de behag i Medellíns milda vårklimat och var glada över att finna en ren stad med ett överflöd av färgrika blommor, bland dem många orkidéer.

Richard och Virginia Brown var ett av dessa missionärspar. Richard, som nu är samordnare för avdelningskontorets kommitté i Colombia, beskriver hur missionärerna kände det: ”De berättelser vi hade hört om att staden var särskilt religiös blev uttrycksfullt bekräftade. Svartklädda präster och nunnor tycktes vara överallt — längs gatorna, i affärerna, på bussarna. Staden var full av kyrkor, kapell och religiösa skolor. På vår begränsade spanska gjorde vi försök att vittna informellt, bara för att bli avvisade genom ogillande blickar.

Antioquiaborna, ett ståndaktigt romersk-katolskt folk

Nu vidare till det internationellt välkända Medellín i provinsen Antioquia, 45 minuter med flyg inåt landet från Cartagena. Spanska basker och asturier bosatte sig i denna region under senare delen av 1500-talet. Deras avkomlingar i våra dagar är ett stolt och energiskt folk, ståndaktigt romersk-katolskt, med ett rykte om sig att vara skarpsinniga och sparsamma men vänliga och framför allt pratsamma.