Ekonomisk makt — en imperiebyggare av rang

Den kommersiella världen har byggt upp många mäktiga organisationer. Ett exempel är enligt boken By the Sweat of Thy Brow (I ditt anletes svett) ”en av de mest inflytelserika och bestående socio-ekonomiska innovationerna i den forntida världen: hantverksskrået eller gillet”. I likhet med vissa mäktiga ekonomiska organisationer i våra dagar kom dessa gillen, även om de uträttade en del gott, ibland att missbruka sin makt till den grad att bibelöversättaren John Wycliffe uppges ha stämplat några av dem som fanns på 1300-talet som ”falska konspiratörer . . . förbannade av Gud och människor”. — Se rutan på sidan 13.

[Ruta på sidan 13]

Inflytelserika gillen och fackföreningar

På 300-talet f.v.t. hade en del städer i Medelhavsområdet börjat specialisera sig på vissa varor och tjänster, och de som utövade samma hantverk bosatte sig inom samma områden i dessa städer och bildade olika sammanslutningar för att skydda sina intressen. I Nordeuropa kom dessa sammanslutningar att kallas gillen. Till en början var dessa hantverksgillen tydligtvis av socio-religiös natur. Boken By the Sweat of Thy Brow förklarar att ”varje sammanslutning hade sin egen skyddsgud eller skyddsgudinna, och dess medlemmar hade sina egna gemensamma gudstjänster”.

Medeltidens gillen hade till uppgift att sörja för medlemmarnas välfärd och skydda yrkeskåren som helhet genom att reglera produktionen, fastställa normer och kanske också kontrollera priser och löner. Somliga av dem fick en regelrätt monopolställning och kunde manipulera priserna genom hemliga överenskommelser för att skydda den egna marknaden och hindra orättvis konkurrens.

Efter de forntida hantverksgillenas mönster uppstod på 1000-talet köpmannagillen, då resande köpmän organiserade liknande sammanslutningar för att skydda sig mot de faror som de mötte utmed handelsvägarna. Så småningom förlorade emellertid gillena sin ursprungliga karaktär. Anpassade som de var efter lokala förhållanden, förlorade de gradvis sin makt och prestige när regionala, nationella och internationella marknader tog överhanden och klyftan mellan handel och hantverk vidgades.