Ett nytt studieredskap på svenska

1, 2. Hur känner Jehovas folk för Bibeln?

¹ ”Stor frid har de som älskar din lag”, skrev psalmisten. (Ps. 119:165) Ja, Jehovas folk är ett bibelälskande folk, något som ger dem ”stor frid”.

² För en tid sedan fick vi ett nytt studieredskap på svenska, nämligen Konkordans till Nya världens översättning av Den heliga skrift. Vad är en konkordans, och hur använder man den? Vilken nytta har man av den?

3. Vad är en bibelkonkordans?

³ En bibelkonkordans är ett alfabetiskt register över de ställen i Bibeln där samma ord förekommer, ofta med ett litet utdrag från den omgivande texten. En konkordans kan innehålla ett urval ord och ett urval ställen där orden förekommer, eller också kan den innehålla alla eller nästan alla ord och de ställen där de förekommer.

En kort historik

4–6. Nämn några bibelkonkordanser genom tiderna.

⁴ Den första konkordans man känner till på något språk utarbetades av Antonius av Padua (1195–1231), och den grundade sig på den latinska Vulgata-översättningen. Hans arbete utgjorde grunden till ett mer omfattande verk som gavs ut 1244 på initiativ av kardinal Hugo de Sancto Caro i Frankrike. Den riktade sig inte till lekmän utan till lärda män inom kyrkan. Till detta stora projekt kallade kardinal Hugo in 500 dominikanermunkar.

⁵ År 1737 utarbetade Alexander Cruden ensam en ganska omfattande och noggrann bibelkonkordans till den engelska King James Version. Den fick stor spridning i hela den engelsktalande världen. I slutet av 1800-talet utgavs två anmärkningsvärda bibelkonkordanser, nämligen Robert Youngs och James Strongs. Dessa innehåller inte bara alla orden i den engelska King James Version, utan förbinder dem också med de motsvarande orden på grundspråken.

⁶ Under 1900-talet gavs många nya engelska bibelöversättningar ut, och tillsammans med flera av dem gavs det ut konkordanser eller bibelordböcker. På svenska har bibelläsare haft nytta av sådana konkordanser som Biblisk ordbok av Oscar Bensow (1926), Illustrerat Bibel-lexikon, utgivet av Thoralf Gilbrant och Hugo Odeberg (1967) och Bibelkonkordans till Nya Testamentet 1981 av Kuno Åberg (1982).

7. Vilka är några av särdragen i Konkordans till Nya världens översättning? (Se sidorna 4 och 5.)

⁷ År 1973 gav Jehovas vittnen ut en bibelkonkordans på engelska, Comprehensive Concordance, som bygger på den engelska utgåvan av Nya världens översättning. På svenska utkom Nya världens översättning av de kristna grekiska skrifterna 1976, sedan hela Bibeln 1992 och så en reviderad utgåva 2003. Längst bak i dessa bibelutgåvor finns ett register över ord och uttryck i Bibeln. Hittills har sammanlagt över en halv miljon exemplar av Nya världens översättning på svenska tryckts. Den konkordans vi nu har fått grundar sig på den reviderade texten i 2003 års utgåva. Hur får vi då bäst nytta av vår nya konkordans, och vilka olika användningsområden har den? För att få svar på det kan det vara bra att först se på hur den är upplagd. På sidorna 4 och 5 i den här bilagan ges en översikt som visar några av dess särdrag.

Vilken nytta man har av konkordansen

8, 9. Vilka två huvudsakliga användningsområden har en bibelkonkordans?

⁸ För det mesta använder man en konkordans till två saker: 1) När man vill hitta ett särskilt bibelställe, och 2) när man vill undersöka vad Bibeln lär om ett särskilt ämne.

⁹ Om man inte hittar det bibelställe man letar efter kan man använda de förslag som ges under rubriken ”Söktips” i förordet på sidan 6 i ”Konkordansen”. Eftersom konkordansen har med alla förekomster av meningsfulla ord i Nya världens översättning, får man en god överblick över vad Bibeln lär i olika ämnen. Om man vill undersöka vad Bibeln som helhet säger om abstrakta begrepp som ”fred”, ”kärlek”, ”sinnesändring” och ”tro”, om konkreta saker som ”berg”, ”honung”, ”häst” och ”port” eller om särskilda personer och platser, så är konkordansen ett ovärderligt hjälpmedel. Och eftersom den visar i vilka olika sammanhang orden förekommer, är det lättare att förstå skenbara motsägelser.

10. Vilken nytta kan vi ha av konkordansen när vi förbereder oss inför ett möte?

¹⁰ Med hjälp av konkordansen kan vi finna ”dolda skatter” och ”kunskap om Gud”. (Ords. 2:4, 5) Vi kan ta ett exempel. Låt säga att vi i våra förberedelser inför ett möte stöter på uttrycket ”kärleksfull omtanke”. Då kan vi göra intressanta upptäckter med hjälp av konkordansen. Under uppslagsordet ”Omtanke” lägger vi kanske märke till att det i Psalm 136 talas om Jehovas ”kärleksfulla omtanke” i varje vers, dvs. 26 gånger. Vi kanske dessutom lägger märke till att det närbesläktade uttrycket ”oförtjänt omtanke” också förekommer ofta i Bibeln. Det kan göra oss nyfikna på vad skillnaden mellan dessa två olika begrepp är och i vilka sammanhang de förekommer i Bibeln. Med hjälp av konkordansen kan vi jämföra olika bibelställen, och snart kanske vi finner ”dolda skatter” vi inte upptäckt tidigare.

11, 12. Hur kan man med hjälp av konkordansen få upplysningar om bibliska personer?

¹¹ Eftersom varje person och plats får en egen rubrik i konkordansen, gör det att man lätt ser vem eller vad som avses. Vi kanske läser i 2 Krönikeboken 35:25 om att ”Jeremia sjöng en klagosång över Josia”. Är detta den Jeremia som skrev bibelboken med samma namn? Under uppslagsordet ”Jeremia (6)” ser vi att den Jeremia som nämns i Andra Krönikebokens 35:e och 36:e kapitel är den som skrev bibelboken Jeremia. Däremot är det en annan Jeremia som omtalas i 1 Krönikeboken 5:24. Ett annat exempel är Apostlagärningarna 1:13, där det talas om tre personer som alla heter Jakob. Med hjälp av konkordansen kan vi enkelt skilja dem åt och se vem som är vem.

¹² Vi kan också ganska snabbt och enkelt få reda på upplysningar om olika personer i Bibeln som det skulle ta ganska lång tid att finna på annat sätt. Vi kan ta ett exempel. I många av överskrifterna till psalmerna nämns ”Asaf”. Vem är denne Asaf? Under uppslagsordet ”Asaf (1)” finner man en mängd bibelställen. Slår man upp dessa och läser sammanhanget får man bland annat veta att han var levit och att han tågade med i den procession som följde med förbundsarken då den fördes upp från Obed-Edoms hus till Davidsstaden. Han omtalas också som ”synskådare”. Vidare ser man att Asafs söner hade en framträdande roll vid invigningen av templet och även vid tiden för kung Hiskias reformer och under det stora påskfirandet på kung Josias tid. Några av Asafs avkomlingar var också med bland dem som återvände till Jerusalem efter landsflykten i Babylon.

13, 14. Vilken hjälp kan man ha av konkordansen när man undersöker olika bibliska lärofrågor?

¹³ Också när det gäller bibliska lärofrågor har man nytta av konkordansen. Så till exempel ser man att ordet ”odödlighet” aldrig används i samband med ordet ”själ”. Under uppslagsordet ”Själ” ser man dessutom hur tydligt det ordet används i Bibeln för att beteckna en levande varelse och inte något abstrakt inom en människa. Man ser också att orden ”treenighet” och ”helvete” över huvud taget inte finns i bibeltexten.

¹⁴ Något som är värt att lägga märke till är att uppslagsordet ”Jehova” upptar mer än 28 sidor. Och när det gäller vissa titlar och beskrivande benämningar, till exempel ”den Allsmäktige”, finner vi att de bara används med hänsyftning på Jehova och aldrig på Jesus eller den heliga anden. Andra benämningar däremot, till exempel ”räddare” (eller ”frälsare”, som det står i vissa svenska bibelöversättningar), används både om Jehova och om Jesus men också om vanliga människor.

15, 16. Hur kan förordnade tjänare, föräldrar och barn ha nytta av konkordansen?

¹⁵ Konkordansen kan också vara till nytta för förordnade tjänare när de förbereder herdebesök eller utarbetar tal och punkter på tjänstemötet, till exempel programpunkten ”Församlingens behov”.

¹⁶ Med lite fantasi kan föräldrar använda konkordansen när de undervisar sina barn. Kanske det uppstår ett behov av att lära barnen att kunna säga ”förlåt” och att kunna förlåta. Med hjälp av de bibelställen som det hänvisas till under bland annat uppslagsorden ”Förlåt” och ”Förlåta” kan föräldrar inskärpa hos barnen hur viktigt detta är enligt Bibeln. Man skulle också med konkordansens hjälp kunna göra en frågesport, som kan användas vid familjestudiet eller vid andra tillfällen.

17, 18. Vad tycker du om att få utöka ditt personliga bibliotek med den nya konkordansen?

¹⁷ Konkordansen kan verkligen sägas vara ett studieredskap med många användningsområden. Och visst känner vi tacksamhet mot Jehova och hans organisation för att vi ständigt får hjälp att hålla vår kärlek till Jehovas ord brinnande! (Luk. 24:32; Rom. 12:11)

¹⁸ Ju mer vi använder konkordansen till Nya världens översättning i vårt personliga studium av Guds ord, desto mer kommer vi att se vilken nytta vi har av den. Vi kommer att se att den är mycket mer än bara ett hjälpmedel för att hitta bibelställen. Vi kommer att upptäcka att den hjälper oss att utforska ”bredden och längden och höjden och djupet” av de andliga skatterna i Bibeln. (Ef. 3:18) Vi kommer att upptäcka att Bibeln verkligen tolkar sig själv, eftersom ett bibelställe ofta förklaras av ett annat. Den nya konkordansen rekommenderas därför till alla som har ett ”förståndigt hjärta” och ”söker kunskap”. (Ords. 15:14)

Konkordansens upplägg

Konkordansen innehåller samtliga förekomster av alla namn och meningsfulla ord i Nya världens översättning. Den har 24 353 uppslagsord och mer än 330 000 hänvisningar till bibelställen. Den är därmed en av de mest omfattande bibelkonkordanser som finns på svenska i dag.

Under varje uppslagsord kommer hänvisningarna i den ordning de förekommer i Bibeln. Till höger om hänvisningen visas i vilket sammanhang ordet står. Själva uppslagsordet är förkortat till begynnelsebokstaven, som står i halvfet stil.

Alla uppslagsord förekommer så som de står i Bibeln. Ett undantag är namnen på personer och platser, där genitivformen finns under grundformen. Några få andra undantag finns också, där genitivformen har flyttats till grundformen.

Några så kallade fasta uttryck som är särskrivna har behandlats som ett uppslagsord, till exempel ”i dag”.

För att göra konkordansen mer användarvänlig har vissa ord, sammanlagt 128 stycken, helt utelämnats, till exempel ”att”, ”och” osv. När det gäller 32 andra ord finns bara ett urval av förekomsterna med. Det gäller ord som sällan används som uppslagsord men där vissa förekomster kan vara intressanta. Eftersom en förteckning över alla förekomster av sådana ord skulle göra det svårt att hitta det man är ute efter, har ett urval av de mer intressanta förekomsterna gjorts. Dessa ord är markerade med en asterisk (*), som visar att förteckningen är begränsad. I förordet till ”Konkordansen” anges de 128 ord som utelämnats och de 32 ord som bara tagits med i begränsad utsträckning.

Vissa ord stavas lika men har olika betydelser eller tillhör olika ordklasser. För att det skall bli lättare att hitta det man söker har sådana ord i vissa fall delats upp under var sitt uppslagsord. Så till exempel är ordet ”fasta” sorterat under tre rubriker. Under den första rubriken finns adjektiven och adverben (är fasta, stå fasta), under den andra finns substantiven (en fasta), och under den tredje finns verben (att fasta).

Alla egennamn är med i konkordansen. Om flera personer eller platser har samma namn, har förekomsterna sorterats in under var sitt uppslagsord. I sådana fall kommer personerna först, sorterade i kronologisk ordning, och därefter platserna. Med hjälp av konkordansen ser man till exempel att det finns 6 personer som heter Maria och kanske så många som 31 som heter Sakarja och att Hebron är både en person och en plats. Ibland vet man inte helt säkert vem eller vad som avses i ett visst bibelställe. I sådana fall åtföljs namnet av en parentes i vilken det anges vilka olika alternativ som finns. Ett exempel är Meriba. Med konkordansens hjälp ser vi att israeliterna trätte vid två olika platser som båda hette Meriba men att man inte säkert kan säga vilket Meriba som avses i Psalm 81:7.

Räkneorden är ibland skrivna med siffror, ibland med bokstäver. Av praktiska skäl har därför alla grundtal och ordningstal från 10 och uppåt placerats sist i konkordansen under rubriken ”Tal”.

Svenskan består av många sammansatta ord. Ordet ”syndoffersbock”, till exempel, är sammansatt av orden ”synd”, ”offer” och ”bock”. Därför innehåller konkordansen ofta hänvisningar från det enskilda ordet till olika sammansättningar. Detta underlättar om man undersöker vad Bibeln säger i olika ämnen. Vid uppslagsorden ”Offer” och ”Bock”, till exempel, hänvisas det till andra ord i Nya världens översättning där dessa ord ingår.

Vid en del uppslagsord ges hänvisningar till synonyma ord, vilket hjälper läsaren att göra ytterligare efterforskningar. Vissa kända ord och uttryck från äldre bibelöversättningar har ibland tagits med som uppslagsord med hänvisning till de ord som används i Nya världens översättning. Så till exempel kan man under uppslagsordet ”Tabernakel” finna en hänvisning till ”Tältboning”. Vid uppslagsordet ”Dödsrike” hänvisas det till två andra uppslagsord som ger mer upplysningar i ämnet.