Kinas andre framträdande vise man

22. Vilken tankeskola kom att bli den dominerande i Kina, och vilka frågor behöver vi undersöka närmare?

²² När vi nu har spårat taoismens uppkomst, utveckling och förfall, bör vi hålla i minnet att den bara var en av de ”hundra tankeskolor” som blomstrade i Kina under den period som kallas ”De stridande staterna”. En annan skola som så småningom kom att bli mycket framträdande, ja rentav den dominerande, var konfucianismen. Hur kom det sig då att konfucianismen fick en så framträdande ställning? Av Kinas alla visa män är Konfucius utan tvivel den som är mest känd utanför Kinas gränser, men vem var han egentligen? Och vad lärde han?

23. Vilka uppgifter beträffande Konfucius’ person får vi i det historiska verket Shih Chi?

²³ För att få svar på dessa frågor om Konfucius skall vi än en gång vända oss till Ssu-ma Ch’iens historiska verk Shih Chi. I motsats till de knapphändiga upplysningarna om Lao-tzu innehåller detta verk en utförlig levnadsteckning över Konfucius. Här följer några upplysningar om hans person, som hämtats från en översättning av den kinesiske forskaren Lin Yutang:

”Konfucius föddes i staden Tsou, i länet Ch’angping, i landet Lu. ... [Hans mor] bad vid berget Nich’iu och födde Konfucius som bönesvar i hertig Hsiangs av Lu tjugoandra år (551 f. Kr.). Vid födelsen hade han en tydlig utbuktning på huvudet, och det var därför han kallades ’Ch’iu’ (som betyder ”kulle”). Hans författarnamn var Chungni, och hans efternamn var K’ung.”c

24. Vad hände under tidigare delen av Konfucius’ liv?

²⁴ Kort efter hans födelse dog hans far, men hans mor lyckades, trots att hon var fattig, sörja för att han fick en god utbildning. Den unge pojken utvecklade ett livligt intresse för historia, poesi och musik. Enligt Samtalen med Konfucius, en av de konfucianska ”fyra böckerna”, började han ägna sig åt vetenskapliga studier när han var 15 år gammal. Vid 17 års ålder fick han en enklare befattning som ämbetsman i sin hemstat Lu.

25. Hur påverkades Konfucius av sin mors död? (Jämför Predikaren 9:5, 6; Johannes 11:33, 35.)

²⁵ Hans ekonomiska situation förbättrades tydligen, för han gifte sig vid 19 års ålder och fick en son påföljande år. När han var omkring 25 år gammal, dog emellertid hans mor. Detta berörde av allt att döma Konfucius mycket djupt. Eftersom han var oerhört noga med att följa de gamla traditionerna, drog han sig tillbaka från det offentliga livet och sörjde sin mor vid hennes grav i 27 månader och gav på så sätt det kinesiska folket ett klassiskt exempel på sonlig vördnad.

Läraren Konfucius

26. I vilket yrke började Konfucius verka efter sin mors död?

²⁶ Därefter lämnade han sin familj och började verka som kringvandrande lärare. Han undervisade i bland annat musik, poesi, litteratur, samhällslära, etik och naturvetenskap — så mycket man nu visste om detta ämne på den tiden. Han måste ha gjort sig nog så berömd, för det sägs att han vid ett tillfälle hade så många som 3.000 elever.

27. Vad är känt om Konfucius som lärare? (Jämför Matteus 6:26, 28; 9:16, 17; Lukas 12:54—57; Johannes 4:35—38.)

²⁷ I Orienten vördas Konfucius främst som mästerlig lärare. I inskriptionen på hans grav i Ch’ü-fou i Shantungprovinsen kallas han bara: ”Forntidens allraheligaste lärare.” En västerländsk skribent beskriver hans undervisningsmetoder på följande sätt: ”Han vandrade omkring från ’plats till plats åtföljd av sådana som andäktigt lyssnade till hans betraktelser om livet’. Närhelst de färdades någon längre sträcka, åkte han på en oxkärra. Djurets långsamma takt gjorde att hans elever kunde följa efter till fots, och det framgår tydligt att han ofta fick uppslag till sina föreläsningar genom händelser som inträffade utmed vägen.” Det är intressant att lägga märke till att Jesus längre fram, och helt oberoende av Konfucius, använde en liknande metod.

28. Vad var det, enligt den kinesiske författaren Lin Yutang, som gjorde att Konfucius blev så högt aktad som lärare?

²⁸ Det som gjorde Konfucius till en så högt aktad lärare bland Österlandets folk var utan tvivel att han själv var en så flitig forskare, i synnerhet när det gällde historia och etik. ”Människor drogs till Konfucius, inte så mycket därför att han var sin tids visaste man, utan därför att han var den lärdaste forskaren, den ende på den tiden som kunde undervisa dem om forntidens böcker och forntidens vetenskap”, skrev Lin Yutang. Lin framhöll att denna kunskapstörst kanske var det främsta skälet till att konfucianismen triumferade över andra tankeskolor och sammanfattade situationen på följande sätt: ”De konfucianska lärarna hade något bestämt att lära ut, och de konfucianska eleverna hade något bestämt att lära sig, nämligen historisk kunskap, medan de andra skolorna tvingades ventilera blott och bart sina egna uppfattningar.”

”Himlen känner mig!”

29. a) Vad var Konfucius’ främsta ambition i livet? b) Hur försökte han fullfölja denna ambition, och med vilket resultat?

²⁹ Trots sin framgång som lärare betraktade inte Konfucius undervisningen som sitt livsverk. Han ansåg att hans läror om etik och moral skulle kunna rädda den tidens problemfyllda värld, om bara härskarna ville tillämpa dem genom att anlita honom eller hans lärjungar som styresmän. Han och några av hans närmaste lärjungar lämnade därför hans hemstat Lu och färdades från stat till stat för att försöka finna en vis härskare som ville anamma hans idéer om styrelsesätt och samhällsliv. Vad blev resultatet? Det sägs i Shih Chi: ”Slutligen lämnade han Lu, blev övergiven i Ch’i, blev utdriven ur Sung och Wei, led brist mellan Ch’en och Ts’ai.” Efter att ha fört ett kringflackande liv i 14 år återvände han till Lu, besviken men inte nedbruten.

30. Vilka litterära verk utgör grunden till konfucianismen?

³⁰ De återstående åren av sitt liv ägnade han åt litterärt arbete och undervisning. (Se sidan 177.) Även om han säkerligen beklagade sin obemärkta ställning, sade han: ”Jag knorrar inte mot Himlen, ej heller knotar jag gentemot människorna. Mitt studium ligger härnere, min insikt tränger dit upp. Himlen känner mig.” Han dog slutligen år 479 f.v.t., vid 73 års ålder.

Konfucianismens grundläggande tankar

31. Hur menade Konfucius att man kunde skapa fred och ordning i samhället?

³¹ Även om Konfucius utmärkte sig som forskare och lärare, var hans inflytande ingalunda begränsat till den akademiska världen. Konfucius’ mål var inte bara att lära ut regler för uppförandet eller moralen, utan också att återinföra fred och ordning i samhället, som på den tiden var i upplösning på grund av de ständiga striderna mellan olika feodalherrar. För att nå detta mål måste, enligt Konfucius’ lära, alla, från kejsaren och ner till det enkla folket, lära sig vilken roll de förväntades spela i samhället och sedan leva i enlighet därmed.

32, 33. a) Vad innebar begreppet li, enligt konfucianismen? b) Vad skulle, enligt Konfucius, bli resultatet av att utöva li?

³² Inom konfucianismen kallas detta begrepp för ”li”, vilket betyder anständighet, hövlighet, tingens naturliga ordning, och i vidare bemärkelse ritual, ceremoni och pietet. Som svar på frågan: ”Vad är detta stora li?” gav Konfucius följande förklaring:

”Av alla de ting som människor lever efter, är li det största. Utan li vet vi inte hur man skall förrätta vederbörlig tillbedjan av universums andar; eller hur man skall fastställa den ställning som med rätta skall innehas av kungen och ministrarna, härskarna och undersåtarna, de äldre och de yngre; eller hur man skall fastställa de moraliska relationerna mellan könen, mellan föräldrar och barn och mellan bröder; eller hur man skall skilja mellan de olika slagen av relationer inom familjen. Det är därför en ädel man sätter li så högt.”

³³ Li är således de levnadsregler som en verkligt ädel man (chün-tzu, ibland översatt med ”upphöjd man”) följer i alla sina sociala relationer. När var och en strävar efter att handla så, ”fungerar allting på rätt sätt inom familjen, staten och världen”, sade Konfucius, och det är detta som menas med att följa Tao, eller himlens väg. Men hur skall då li komma till uttryck? Detta för oss fram till ett annat viktigt begrepp inom konfucianismen — ”jen” (uttalas rönn), humanitet eller välvillighet.

34. Vad är jen enligt konfucianismen, och hur kan det bidra till att råda bot på sociala missförhållanden?

³⁴ Medan li lägger tonvikten vid återhållsamhet genom yttre regler, har jen att göra med den mänskliga naturen, en människas inre. Konfucianismens grundtanke, i synnerhet som den kommer till uttryck hos Konfucius’ främste lärjunge, Mencius, är att människonaturen i grunden är god. Lösningen på alla sociala missförhållanden är således att utveckla den egna personligheten, och denna utveckling börjar med undervisning och kunskap. I det inledande kapitlet i Den stora kunskapen heter det:

”Sedan kunskapen fullkomnats blev tankarna sanna. Sedan tankarna blivit sanna var sinnet rättat. Sedan sinnet blivit rättat var människan kultiverad. Sedan människan blivit kultiverad styrdes familjen i god anda. Sedan familjen börjat styras i god anda regerades staten väl. Sedan statens regering ordnats väl bragtes lugn och lycka till hela riket. Från Himlens Son [kejsaren] till folkets massa, envar måste betrakta kultiverandet av sin egen människa såsom roten till allt därutöver.”

35. a) Hur kan principerna li och jen sammanfattas? b) Hur återspeglas allt detta i kinesernas livssyn?

³⁵ Att iaktta li gör det således enligt Konfucius möjligt att uppföra sig på ett tillbörligt sätt i alla situationer, och att uppodla jen hjälper en att behandla alla andra på ett vänligt sätt. Teoretiskt sett leder detta till frid och harmoni i samhället. Konfucianismens ideal, som grundar sig på principerna li och jen, kan sammanfattas på följande sätt:

Allt detta hjälper oss att förstå varför de flesta kineser, och även andra orientaliska folk, lägger så stor vikt vid familjebanden, vid att vara flitig, vid utbildning och vid att veta sin plats och handla därefter. Dessa konfucianska begrepp har i århundraden inpräglats i människors sinnen och har på gott och ont sjunkit djupt ner i det kinesiska folkets medvetande.

Konfucianismen blir statskult

36. Hur kom konfucianismen att upphöjas till statskult?

³⁶ I och med konfucianismens ökade inflytande upphörde den period som kallades ”de hundra tankeskolorna”. Kejsarna av Han-dynastin fann i konfucianismens lära om lojalitet mot härskaren precis vad de behövde för att befästa sin makt. Under kejsaren Wu-ti, som vi redan har nämnt i samband med taoismen, upphöjdes konfucianismen till statskult. Endast de som var väl bevandrade i konfucianismens klassiska urkunder utvaldes att bekläda statliga ämbeten, och den som hoppades på en post i regeringens tjänst var tvungen att genomgå statliga examensprov baserade på konfucianismens klassiska urkunder. Konfucianska riter och ritualer blev hovets religion.

37. a) Hur kom konfucianismen att bli en religion? b) Varför är konfucianismen i själva verket mer än bara en filosofi?

³⁷ Dessa förändrade förhållanden bidrog i hög grad till att upphöja Konfucius’ ställning i det kinesiska samhället. Han-dynastins kejsare gjorde det till en tradition att frambära offer vid Konfucius’ grav. Han förlänades också hederstitlar. År 630 v.t. befallde T’ai-tsung, en av T’ang-dynastins kejsare, att ett statligt tempel tillägnat Konfucius skulle uppföras i varje provins och län i hela riket och att offer skulle frambäras regelbundet. Av praktiska skäl upphöjdes Konfucius till gud, och konfucianismen blev en religion som knappast skilde sig särskilt mycket från taoismen och buddismen. — Se rutan på sidan 175.

Österns vishet i historiskt perspektiv

38. a) Vad har hänt med taoismen och konfucianismen sedan år 1911? b) Men hur förhåller det sig fortfarande med grundtankarna i dessa religioner?

³⁸ Sedan kejsardömet avskaffades i Kina år 1911, har konfucianismen och taoismen utsatts för häftig kritik, ja rentav förföljelse. Taoismen har råkat i vanrykte på grund av sina magiska och vidskepliga sedvänjor, och konfucianismen har stämplats som feodalistisk, i det den befrämjat en slavmentalitet som hållit människor, i synnerhet kvinnor, i underdånighet. Trots detta officiella fördömande är emellertid grundtankarna i dessa religioner så djupt rotade i kinesernas medvetande att de fortfarande har ett starkt grepp om många människor.

39. Vad sägs det i en nyhetsrapport beträffande vidskepliga religiösa sedvänjor i Kina?

³⁹ Under rubriken ”Kinesiska religiösa riter sällsynta i Beijing [Peking] men blomstrar i kusttrakterna” rapporterade den kanadensiska tidningen Globe and Mail år 1987 att efter närmare 40 års ateistiskt styre i Kina är begravningsriter, tempelandakter och många vidskepliga sedvänjor fortfarande vanligt förekommande på landsbygden. ”De flesta byar har en feng-shui, vanligen en äldre man som kan tolka vindens (feng) och vattnets (shui) krafter för att avgöra det gynnsammaste läget för allting, vare sig det gäller familjegraven, ett nytt hus eller nya vardagsrumsmöbler”, förklarar rapporten.

40. Vilka religiösa sedvänjor förekommer på Taiwan?

⁴⁰ På andra håll lever taoismen och konfucianismen kvar överallt där den traditionella kinesiska kulturen har överlevt. På Taiwan finns det en man som påstår sig vara en avkomling av Chang Tao-ling och som presiderar som ”himmelsk mästare” med befogenhet att tillsätta taoistiska präster (Tao Shih). Den populära gudinnan Matsu, som fått namnet ”Den heliga modern i himlen”, dyrkas som öns skyddshelgon och beskyddare av sjömän och fiskare. Vad de breda lagren beträffar, är de mest intresserade av att frambära offer åt flodernas, bergens och stjärnornas andemakter, åt alla de olika yrkenas skyddsgudar och åt hälsans, lyckans och rikedomens gudar.d

41. Hur är det med konfucianismen, som religion betraktad, i våra dagar?

⁴¹ Hur är det då med konfucianismen? Den har spelat ut sin roll som religion och fungerar nu mest som kulturminne. I Ch’ü-fou i Kina, Konfucius’ födelseort, har genom statens försorg Konfucius’ tempel och egendom bevarats som turistattraktioner. Enligt tidskriften China Reconstructs anordnas där föreställningar i vilka man ”iscensätter religiösa ritualer för Konfucius”. Och i Singapore, på Taiwan, i Hongkong och i andra områden i östra Asien firar människor fortfarande Konfucius’ födelsedag.

42. På vilket sätt har taoismen och konfucianismen kommit till korta i fråga om att vägleda människor i sökandet efter den sanne Guden?

⁴² När vi nu undersökt konfucianismen och taoismen, kan vi tydligt se hur ett system som grundar sig på mänsklig vishet och mänskligt resonemang till sist kommer till korta i sökandet efter den sanne Guden, hur logiskt och välmenande det än må vara. Varför det? Därför att det inte tar hänsyn till en mycket viktig faktor, nämligen en personlig Guds vilja och krav. Konfucianismen sätter sin lit till den mänskliga naturen som drivfjäder till att göra det som är gott, och taoismen vänder sig till naturen själv. Men sådan tillit är missriktad, eftersom den i själva verket innebär att man dyrkar det skapade i stället för Skaparen. — Psalm 62:10; 146:3, 4; Jeremia 17:5.

43. Hur har kinesernas religiösa traditioner på det hela taget hindrat dem i sökandet efter den sanne Guden?

⁴³ Å andra sidan har sådana traditioner som hör samman med förfädersdyrkan och bilddyrkan, vördnad för en kosmisk himmel samt dyrkan av andekrafter i naturen och de riter och ritualer som är förbundna därmed blivit så djupt rotade i det kinesiska folkets tänkesätt att de accepteras som en självklarhet. Ofta är det mycket svårt att tala med en kines om en personlig Gud eller Skapare, eftersom detta begrepp är så främmande för honom. — Romarna 1:20—25.

[Ruta på sidan 175]

Konfucianismen — filosofi eller religion?

Eftersom Konfucius talade mycket lite om Gud, betraktar många människor konfucianismen som blott och bart en filosofi och inte som en religion. Både hans ord och hans gärningar visade emellertid att han var religiös. Denna religiositet kom till uttryck på två sätt. För det första hade han en vördnadsfull fruktan för en mäktig, kosmisk andemakt, på kinesiska kallad T’ien eller Himlen, som han betraktade som källan till all dygd och moralisk godhet och vars vilja, enligt hans förmenande, styr allting. För det andra lade han mycket stor vikt vid ett skrupulöst iakttagande av de riter och ceremonier som hörde samman med dyrkan av himlen och döda förfäders andar.

Även om Konfucius själv aldrig förespråkade dessa uppfattningar som en form av religion, har de för generationer av kineser kommit att uppfylla alla kriterier på en religion.

[Ruta/bilder på sidan 177]

Konfucianismens fyra böcker och fem klassiker

De fyra böckerna

1. Den stora kunskapen (Ta-hsüeh), grundvalen för en ädel mans uppfostran, den första lärobok som studerades av skolpojkar i det gamla Kina

2. Läran om mittens väg (Chung-yung), en avhandling om den mänskliga naturens utveckling genom måttlighet

3. Samtalen med Konfucius (Lun-yü), en samling uttalanden av Konfucius. Betraktas som Konfucianismens viktigaste källskrift

4. Meng-tzus verk (Meng-tzu), skriftliga och muntliga uttalanden av Konfucius’ mest berömde lärjunge, Meng-tzu eller Mencius

De fem klassikerna

1. Dikternas bok (Shih Ching), 305 dikter som skildrar det dagliga livet under tidigare delen av Chou-dynastin (1000—600 f.v.t.)

2. Historiens bok (Shu Ching), redogör för cirka 1.700 år av Kinas historia från och med Shang-dynastin (1766—1122 f.v.t.)

3. Förvandlingarnas bok (I Ching), en bok om spådom, som baserar sig på tolkningar av de 64 möjliga kombinationerna av sex brutna och obrutna linjer

4. Riternas bok (Li-chi), en samling regler angående ceremonier och ritualer

5. Vår och höst (Ch’un-ch’iu), Konfucius’ hemstat Lus annaler. Omfattar tiden 721—478 f.v.t.

[Bilder]

De fem klassikerna (ovan) och (till vänster) ett avsnitt ur Den stora kunskapen (en av De fyra böckerna), som citeras på sidan 181