Avsedd att läsas och förstås

5. a) Vad bör var och en av oss ha, om det alls är möjligt? b) Hur fick människor i det forntida Israel reda på vad Skrifterna innehöll? c) Hur påverkar Psalm 19:7—11 din inställning till bibelläsning?

⁵ I de flesta länder är det nu för tiden lätt att få tag på ett exemplar av Bibeln, och vi vill uppmana alla läsare av Vakttornet att skaffa sig ett exemplar. På den tid då Bibeln skrevs fanns det inte några tryckpressar, och människor i allmänhet hade inte något eget exemplar av Skrifterna. Men Jehova ombesörjde att hans tjänare skulle få höra det som hade skrivits. I 2 Moseboken 24:7 rapporteras det således att Mose, efter det att han hade skrivit ner det Jehova hade gett honom anvisning om, tog ”förbundsboken och läste den för folkets öron”. Eftersom israeliterna hade bevittnat de övernaturliga demonstrationerna vid berget Sinai, insåg de att det som Mose läste upp för dem var från Gud och att detta var upplysningar som de behövde känna till. (2 Moseboken 19:9, 16—19; 20:22) Vi behöver också känna till det som finns nedtecknat i Guds ord. — Psalm 19:7—11.

6. a) Vad gjorde Mose innan Israels nation drog in i det utlovade landet? b) Hur skulle vi kunna efterlikna Moses exempel?

⁶ När israeliterna gjorde sig beredda att gå över floden Jordan för att dra in i det utlovade landet och därigenom lämna nomadlivet i vildmarken bakom sig, var det lämpligt att de repeterade Jehovas lag och hans handlande med dem. Driven av Guds ande gick Mose på nytt igenom Lagen med dem. Han påminde dem om detaljer i Lagen, och han betonade också grundläggande principer och attityder som skulle påverka deras förhållande till Jehova. (5 Moseboken 4:9, 35; 7:7, 8; 8:10—14; 10:12, 13) När vi i våra dagar åtar oss nya uppgifter eller möter nya situationer i livet, gör vi också väl i att begrunda hur råden i Bibeln bör påverka det som vi gör.

7. Vad gjordes kort efter det att israeliterna hade gått över Jordan för att inskärpa Jehovas lag i deras sinnen och hjärtan?

⁷ Kort efter det att israeliterna hade gått över floden Jordan, församlades folket återigen för att repetera det som Jehova hade sagt till dem genom Mose. Nationen församlades omkring 50 kilometer norr om Jerusalem. Den ena hälften av stammarna stod framför berget Ebal, och den andra hälften stod framför berget Gerissim. Där läste Josua ”högt alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen”. Detta var en lämplig tidpunkt för männen, kvinnorna, barnen och de bofasta främlingarna att få höra de lagar upprepas som talade om vad som skulle leda till Jehovas ogillande och även att få höra de välsignelser upprepas som de skulle få om de lydde Jehova. (Josua 8:34, 35) De måste ha klart för sig vad som var gott och vad som var ont ur Jehovas synvinkel. De måste också i sitt hjärta etsa in kärlek till det som var gott och hat till det som var ont, precis som vi måste göra i våra dagar. — Psalm 97:10; 119:103, 104; Amos 5:15.

8. Vilken nytta hade man av den periodiskt återkommande läsningen av Guds ord vid vissa nationella sammankomster i Israel?

⁸ Förutom att Lagen lästes upp vid dessa historiska tillfällen skulle Guds ord, enligt 5 Moseboken 31:10—12, läsas regelbundet vart sjunde år, då hela nationen skulle församlas för att få höra Guds ord föreläsas och därigenom få andlig mat. Det höll löftena om Säden levande i sinnet och hjärtat hos trogna personer och tjänade därigenom till att vägleda dem till Messias. De anordningar för att få andlig näring som infördes när israeliterna var i vildmarken upphörde inte när de drog in i det utlovade landet. (1 Korinthierna 10:3, 4) Guds ord berikades i stället genom att ytterligare uppenbarelser, som profeterna fick, fogades till.

Personligt gensvar och tillämpning

12. a) Vilken nytta hade israeliterna av att Mose läste Lagen för dem? b) Hur svarade folket?

¹² Läsandet av de inspirerade skrifterna var inte avsett att vara en ren formalitet och inte heller att bara tillfredsställa människors nyfikenhet. När Mose läste ”förbundsboken” för israeliterna på slätten nedanför berget Sinai, gjorde han detta för att de skulle veta vilka skyldigheter de hade inför Gud och för att de skulle fullgöra dessa. Skulle de göra det? Läsandet krävde ett svar. Folket insåg detta och sade: ”Allt vad Jehova har talat är vi villiga att göra och vara lydiga.” — 2 Moseboken 24:7; jämför 2 Moseboken 19:8; 24:3.

13. Vad skulle folket göra, när Josua läste upp förbannelserna för olydnad, och varför?

¹³ När Josua längre fram läste upp de utlovade välsignelserna och förbannelserna för nationen krävdes också ett svar. Efter varje förbannelse gavs anvisningen: ”Och allt folket skall säga: ’Amen!’” (5 Moseboken 27:4—26) Punkt för punkt instämde de således i Jehovas fördömande av det orätta som anförts, och detta nedtecknades också. Det måste verkligen ha varit imponerande att höra hela nationen instämma med ett rungande amen!

14. Varför visade sig offentlig läsning av Lagen på Nehemjas tid vara speciellt värdefull?

¹⁴ På Nehemjas tid, när allt folket hade församlats i Jerusalem för att höra Lagen, insåg de att de inte till fullo hade utfört de anvisningar som var skrivna i den. De tillämpade då omedelbart det de hade lärt sig. Vad blev resultatet? ”Det blev mycket stor glädje.” (Nehemja 8:13—17) Men när de i en vecka under högtiden dagligen hade hört Skrifterna föreläsas, insåg de att det krävdes ännu mer. Under bön gjorde de en återblick på Jehovas handlande med sitt folk från Abrahams tid och framåt. Allt detta motiverade dem att avlägga en ed om att rätta sig efter Lagens krav, att inte gifta sig med utlänningar och att acceptera plikter att underhålla templet och tjänsten där. — Nehemja, kapitel 8—10.