Konsten att konversera
MÄNNISKANS grundläggande behov är att äta, sova och arbeta. Men det finns ytterligare ett behov som måste fyllas. Vad är det för ett behov?
Lägg märke till följande ord som yttrades av en man som satt fem år i isoleringscell och fråntogs ett av livets värdefullaste nödvändiga inslag. ”Jag längtade efter sällskap, efter någon att tala till, samtala med”, säger han. ”Jag insåg att jag var tvungen att göra något för att bekämpa ensamheten. Mitt förstånd skulle ta skada av min ensamhet och tystnad.”
Ja, vi har ett medfött behov av att kommunicera. Förmågan att konversera hjälper till att fylla det behovet. Forskarna Dennis R. Smith och L. Keith Williamson säger: ”Vi behöver vänner som vi uppriktigt kan anförtro oss åt, som vi kan dela våra största glädjeämnen och mest oroande bekymmer med, som vi kan tala med.”
Vi behöver samtala!
Människan är utrustad med talets makalösa gåva. Ja, vi är skapade för att konversera. En man gjorde följande iakttagelse: ”Gud skapade oss till att föredra sällskap. Om du aldrig skulle få en chans att tala eller om någon tog ifrån dig förmågan att kommunicera, skulle det vara ett straff. När du samtalar med andra händer det något värdefullt. Du mår själv bättre, och dessutom har du nytta av att veta vad andra tänker och tycker.”
Elaine, hustru till en resande tillsyningsman, säger: ”Ord uttrycker känslor. Vi kan inte ta för givet att vår make eller maka vet hur mycket vi älskar honom eller henne. Man måste säga det; örat behöver höra orden. Vi behöver konversera.”
David, son till en kristen äldste, uttrycker sig på följande sätt: ”Ibland blir jag frustrerad, och jag vet inte hur jag i verkligheten mår. Min första reaktion blir att jag tystnar, vilket leder till att det känslomässiga trycket stegras inom mig. Jag har funnit att när jag talar med någon är det som om jag lättar på trycket. När jag talar får jag en chans att veta hur jag i verkligheten mår, och det gör att jag kan reda ut alla problem.”
Hinder vid konversation
Förmågan att konversera fyller verkligen ett behov. Men det finns hinder. För somliga kan det rentav vara en kamp att konversera — något de undviker.
”Under den största delen av mitt liv”, säger Gary, ”har jag funnit den lättaste utvägen vara att undvika samtal med andra.” Han förklarar: ”Det beror till största delen på att jag saknar självförtroende. Jag är fortfarande rädd att jag skall låta dum när jag samtalar med andra eller att någon skall kunna förringa mig för det jag har sagt.”
Elaine berättar att hennes hinder är blyghet. Hon förklarar: ”Jag uppfostrades i en familj där vi aldrig samtalade. Jag var mycket rädd för min far. Så när jag växte upp tyckte jag att jag inte hade något värdefullt att säga.” Blyghet kan med andra ord skapa väldiga hinder när det gäller att finna glädje i att konversera. Ja, den kan stänga in en människa bakom tystnadens murar!
”Den är en plåga”, säger John, en kristen äldste som kämpar med dåligt självförtroende. ”Om man ger efter för blyghet isolerar man sig. Även om det skulle finnas hundra människor i ett rum skulle man aldrig förmå sig att samtala. Och det står en dyrt!”
Å andra sidan har en äldste som heter Daniel följande att säga: ”För mig är det naturligt att samtala. Men innan jag vet ordet av har jag avbrutit någon och dominerar samtalet. Jag blir medveten om vad jag har gjort när jag ser min hustrus ansiktsuttryck, och då tänker jag för mig själv: ’Å nej, nu har jag gjort det igen.’ Jag vet att hennes glädje har gått förlorad för resten av samtalet.”
Hur kan dessa och andra hinder mot att konversera övervinnas? Vilka egenskaper är nödvändiga för att utöva den här konsten? Hur kan de praktiseras?
”Vad kan jag säga?”
”Vad kan jag samtala om?” ”Jag kan inget.” ”Ingen vill höra vad jag har att säga.” Även om du har sådana tankar, tänker du antagligen inte rätt. Du vet mycket mer än vad du tror, och en del av det du vet intresserar säkert andra. Du har kanske till exempel nyligen varit ute och rest. Människor kan vara intresserade av att få veta vad som skiljer den platsen från den där de själva bor.
Dessutom kan och bör du öka dina kunskaper i olika ämnen genom att läsa. Det är en god vana att ta sig tid till att läsa något varje dag. Jehovas vittnens litteratur innehåller såväl bibliska upplysningar som ämnen av allmänt intresse. Ju mer upplysningar du tillgodogör dig, desto mer kan du dela med dig. Ett fint exempel på det är dagens text i broschyren Att dagligen rannsaka Skrifterna som används av Jehovas vittnen. Den ger varje dag något nytt att tänka på och använda när du konverserar.
Att man engagerar sig i ett samtal innebär inte att man skall tala själv hela tiden. Båda parter bör uttrycka sig. Tillåt den andre att tala. Om han är tyst kan du uppmuntra honom till att tala med hjälp av taktfulla frågor. Tänk dig att du samtalar med en äldre person. Du kan då fråga honom om händelser från förr och hur världen eller familjelivet har förändrats sedan han var ung. Du kommer att uppskatta att lyssna till honom, och du kommer att lära dig något.
Var en god lyssnare
Det är viktigt att du lyssnar noga när du samtalar med andra. Det sätt varpå vi lyssnar till andra kan ge stöd åt dem som söker hjälp med sina bördor. En man som betraktade sig själv som om han låg på ”mänsklighetens soptipp” kände sig förtvivlad och ringde till en vän för att få hjälp. Trots att det var på en mycket oläglig tid lyssnade vännen välvilligt — i två timmar! Mannen betraktar nu detta enda samtal som en vändpunkt i sitt liv. Vad var det som gjorde att samtalet blev så lyckat? ”Jag var bara en god lyssnare”, säger den tillmötesgående vännen. ”Jag kan inte komma ihåg att jag sade några visdomsord. Jag ställde bara de rätta frågorna: ’Varför känner du det så?’ ’Varför oroar det dig?’ ’Vad kan hjälpa dig?’ Han besvarade alla sina egna frågor när han besvarade mina!”
Barn uppskattar föräldrar som tar sig tid till att samtala med dem. En pojke som heter Scott säger: ”Det är bra när ens föräldrar kommer och vill veta vad det är som gör en bekymrad. Pappa har gjort det på sista tiden, och det har varit till hjälp, för det finns vissa saker som man inte kan klara av själv.”
”Du måste skapa en miljö där dina barn kommer att samtala med dig”, föreslår en man. Han är regelbundet tillsammans med vart och ett av sina fyra barn därför att han har lagt märke till att det betyder mycket för ungdomar att ha föräldrar som lyssnar uppmärksamt och förstående om de skall utvecklas till välanpassade individer. Vad rekommenderar han? Var redo att lyssna när tillfälle ges och ett barn vill samtala. ”Det spelar ingen roll hur trött eller nedtyngd du kan vara — tysta dem aldrig! Lyssna”, säger han.
Uppriktigt intresse ger gensvar
Många människor behöver känslomässigt stöd för att kunna öppna sig och uttrycka sig i en konversation. En ung man sade klagande: ”Jag behöver samtala med någon, men vem skall jag gå till? Jag har inte lätt för att samtala. Jag behöver någon som intresserar sig för mig!” Verkligt och uppriktigt intresse kan skapa en förtroendefull och trygg atmosfär som gör det lättare för en att samtala och öppna sitt hjärta för en annan.
En man berättar: ”För några år sedan, då jag hade en del problem när det gällde att ta itu med olika situationer i familjen, försökte jag tala med en vän. Allt han sade var: ’Det är bara att knipa ihop och uthärda, så kommer allt det andra att ordna sig.’ Vi hade inte någon dialog, inget samtal, och det han sade var inte till någon hjälp. Det ledde till att jag drog mig inom mitt skal. Däremot samtalade jag senare med en tillsyningsman bland Jehovas vittnen. Av hans ögon, ansiktsuttryck och vänliga uppträdande märkte jag att han var förstående. Följden blev att jag öppnade mig och pratade mycket därför att han var uppriktigt intresserad. Han sade: ’Vi skall göra allt vi kan för att hjälpa dig i din situation.’ Man reagerar positivt när man träffar en sådan person!”
Kan fler av oss vidga sig och få i gång andra i meningsfulla konversationer? När vi ser att någon är utanför gruppen därför att personen i fråga är alltför blyg för att konversera, försöker vi då inbegripa honom i konversationen? John, som nämndes tidigare, säger: ”Jag vet precis hur det känns, eftersom jag ser mig själv i honom, och jag lider med honom!” Han tillägger: ”Det är verkligen viktigt att vi närmar oss en sådan person och får med honom i samtalet. Vi kan till och med be en tyst bön om saken.”
Dan säger om en vän: ”Roy saknade sådan tillförsikt när det gällde att konversera, så när en grupp samtalade stod han alltid lite vid sidan om. Jag kunde då ställa honom en fråga: ’Roy, vad var det du sade om det här eller det där?’ Han började då tala. Resultatet blev att andra såg en sida hos honom som de hade trott inte fanns.” Dan vädjar: ”Ge inte upp när det är svårt att samtala med en person och svårt att få honom att öppna sig. Tänk i ditt stilla sinne att det finns en godhjärtad person där inne som vill tala. Fortsätt bara att försöka få honom att öppna sig — arbeta på det.”
Du har nytta av att utveckla ett kärleksfullt och uppriktigt intresse för andra — även om du har problem med blyghet. För Johns del hjälpte detta honom att övervinna en tendens att isolera sig. ”Kärleken söker inte sina egna intressen”, förklarar han. (1 Korinthierna 13:5) ”För att verkligen kunna visa kärlek måste man samtala med och bry sig om andra. Om man ger efter för sina brister håller man inte måttet. Man kan med en bedjande inställning övervinna sig själv.” Han tillägger: ”Man blir verkligen rikligen belönad av att göra så. När man ser att andra reagerar och blir upplyfta, blir man själv också uppbyggd. Det bör ge en nytt mod att ta steget även nästa gång och nästa.”
Empati — konversationens grundhörnsten
Empati är bland de värdefullaste egenskaper som en människa kan ha. Men exakt vad är empati? Doktor Bernard Guerney vid Pennsylvania State University i USA säger att empati är ”förmågan att sätta sig in i hur den andre känner det och hur han ser på saker och ting — vare sig man håller med honom eller inte”. Hur viktigt är det att visa empati när man konverserar? ”Egenskapen empati är konversationens grundhörnsten! Den är grunden på vilken man bygger allt annat.”
Doktor Guerney förklarar att förmågan att konversera är livlinan i alla goda vänskapsförhållanden. Naturligtvis är det vanligt att man har skilda uppfattningar. För att reda ut dem och fortsätta att vara vänner måste man vara villig att samtala om problemet. Många undviker att göra det därför att de inte vet vad de skall säga utan att göra så att den andre börjar försvara sig eller blir arg. Enligt dr Guerney ”förväxlar de flesta förståelse och respekt för den andres åsikter med att samtycka med denne. De visar därför aldrig förståelse och respekt när de inte kommer överens. Empati får en människa att skilja mellan att samtycka och att visa förståelse.”
Genom att tänka dig in i den andres situation kommer du att känna och tänka som han gör. Under sådana omständigheter kan förståelse, medkänsla och respekt växa fram trots att du inte har samma uppfattning.
Ta till exempel Janet som är mor till fyra barn. Vid ett tillfälle hade hon tappat modet och kände sig värdelös. Hon inser nu hur viktigt det är att visa empati när man skall bistå någon. Hon berättar: ”Jag kommer ihåg hur min man samtalade med mig och förklarade att jag var till stor hjälp på många olika sätt, områden inom vilka jag trodde att det jag gjorde saknade värde. Han lyssnade mycket kärleksfullt även när jag grät, och efteråt byggde han upp mig. Men om han hade förringat mina tankar och sagt: ’Det där är väl ingenting’ eller något i den stilen, skulle jag ha blivit mycket tyst och dragit mig undan. Den kvällen hade vi i stället ett mycket långt och meningsfullt samtal.”
”Visar man empati är det ett tecken på att man bryr sig om. Empati gynnar kommunicerandet, det utvidgade slag av utbyte som de flesta önskar sig och behöver”, avslutar dr Guerney.
Du kan klara det!
Du kan bli en duktig konversatör. Vi har här behandlat några av de utmärkande egenskaper som man behöver för att kunna behärska konsten att konversera, men det finns många fler. De är vänlighet, sinne för humor och taktfullhet, för att bara nämna några. Men i likhet med en konstnär som genom inlärning och träning kan dra penseln över målarduken med skicklighet för att skapa ett vackert konstverk behöver vi arbeta på att utveckla de här nödvändiga egenskaperna.
Daniel, till exempel, har blivit en duktig konversatör. Hur då? Genom att lära sig att kontrollera sin benägenhet att avbryta och dominera samtal. Han erkänner: ”Jag måste göra medvetna ansträngningar för att inte dominera ett samtal. För mig innebär det att tämja tungan. När jag märker att jag vill göra ett tillägg tyglar jag mig själv! Om jag tror att en kommentar kommer att förändra samtalets inriktning eller ta ifrån någon annan hans förmåga att konversera, säger jag den helt enkelt inte!”
Vad var det som hjälpte Elaine? Sedan hon hade fått exakt kunskap om Bibeln, insåg hon att hon hade något viktigt och värdefullt att samtala om. Hon säger: ”Jag har lagt märke till att om jag leder bort uppmärksamheten från mig själv och samtalar med andra om andliga ting, kan jag vara mer avslappnad när jag samtalar. Det är också till hjälp för mig att läsa den på Bibeln grundade litteraturen som vi får regelbundet. När jag håller mig à jour med den, har jag något nytt och fräscht att dela med mig av, och det gör också att jag kan konversera lättare.”
Försök utveckla de här nödvändiga egenskaperna i din konversation. Då kan du också vederkvicka och glädja andra och känna tillfredsställelsen av att behärska en konst som verkligen fyller ett av människans grundläggande behov.