APOSTELN Paulus är mycket bekymrad över förhållandena i församlingen i Korinth. Han har hört att det förekommer misshälligheter bland bröderna där. Man tillåter omoraliska handlingar. Församlingen har också skrivit till Paulus för att få svar på några frågor. Omkring år 55 är han i Efesos under sin tredje missionsresa, och det är då han skriver det första av sina två brev till korinthierna.

”HÅLL ER VAKNA, STÅ FASTA, ... BLI STARKA”

(1 Kor. 1:1–16:24)

”Nu förmanar jag er ... att ni alla skall tala överensstämmande”, skriver Paulus. (1 Kor. 1:10) Det finns inte ”någon annan grund” än Jesus Kristus, och det är på denna grund som kristna egenskaper byggs. (1 Kor. 3:11–13) Angående en man i församlingen som bedriver otukt säger Paulus: ”Avlägsna den onde mannen ur er krets.” (1 Kor. 5:13) ”Kroppen [är] inte till för otukt, utan för Herren”, säger han. (1 Kor. 6:13)

Paulus svarar på församlingens frågor och ger praktiska råd om sådant som rör äktenskapet och det ogifta ståndet. (1 Kor. 7:1) Han skriver om kristet ledarskap, om mötena, att de skall hållas på ett ordningsfullt sätt, och om uppståndelsehoppet, att det är säkert och visst. Sedan ger han uppmaningen: ”Håll er vakna, stå fasta i tron, uppför er som män, bli starka.” (1 Kor. 16:13)

Svar på bibliska frågor:

1:21 – Använder Jehova verkligen ”dårskap” för att rädda dem som tror? Nej, det gör han inte. Men eftersom ”världen genom sin vishet inte lärde känna Gud”, framstår det han gör för att rädda människor som ren dårskap för världen. (Joh. 17:25)

5:5 – Vad betyder det att man ”överlämnar ... [den onde mannen] åt Satan till köttets undergång, för att anden skall bli räddad”? När en som syndat allvarligt och inte ångrar sig utesluts ur församlingen blir han återigen en del av Satans onda värld. (1 Joh. 5:19) Därför omtalas det som om han överlämnas åt Satan. Uteslutningen av den här personen leder till ”undergång” för det dåliga inflytandet genom att det avlägsnas från församlingen och till att församlingens ande, dess dominerande inställning, bevaras. (2 Tim. 4:22)

7:33, 34 – Vad menas med ”det som hör världen till” och som en gift man eller kvinna bekymrar sig om? Paulus syftar på vardagliga saker i livet som gifta kristna måste tänka på. Det innefattar mat, kläder och bostad men inte det som är ont i den här världen och som de kristna håller sig borta från. (1 Joh. 2:15–17)

11:26 – Hur ”ofta” skall Jesu död högtidlighållas, och vad betyder ”till dess han kommer”? Paulus sade inte att Jesu död skulle högtidlighållas ofta. Det grekiska ord som används för ”så ofta” betyder ”närhelst” eller ”varje gång som”. Paulus sade alltså att de smorda kristna ”förkunnar ... Herrens död” varje gång de tar del av brödet och vinet, en gång om året den 14 nisan. De gör det ”till dess han kommer”, dvs. till dess han tar emot dem i himlen genom en uppståndelse. (1 Thess. 4:14–17)

13:13 – På vilket sätt är kärleken större än tron och hoppet? När de ”ting man hoppas på” blir verklighet och ”den säkra förväntan” om dem infrias, har tron och hoppet inte längre någon betydelse. (Hebr. 11:1) Kärleken är större än tron och hoppet eftersom den består för evigt.

15:29 – Vad betyder det att en del blir ”döpta för det syftet att vara döda”? Paulus menade inte att de levande skulle låta döpa sig för sådana som hade dött utan att vara döpta, som man skulle kunna uppfatta det i vissa bibelöversättningar. Paulus talar här om att de smorda kristna blir ”nedsänkta” i en levnadsbana där de förblir ostraffliga tills de dör och sedan uppväcks till himmelskt liv.

Lärdomar för oss:

1:26–31; 3:3–9; 4:7. Det främjar enheten i församlingen att man ödmjukt berömmer sig av Jehova och inte av sig själv.

2:3–5. När Paulus förkunnade i Korinth, ett centrum för grekisk filosofi och lärdom, kan han ha varit osäker på om han skulle kunna övertyga sina åhörare. Men han lät inte eventuell svaghet eller fruktan hindra honom från att utföra den uppgift han fått av Gud. Vi bör inte heller låta svåra eller ovanliga förhållanden göra att vi drar oss tillbaka från att förkunna de goda nyheterna om Guds kungarike. Vi kan likt Paulus förtrösta på att Jehova skall hjälpa oss.

2:16. När man har ”Kristi sinne” vet man hur han tänker och varför han tänker så, och man tänker på samma sätt själv. Man känner väl till hur han är som person och följer hans exempel. (1 Petr. 2:21; 4:1) Det är verkligen viktigt att vi noggrant studerar Jesu liv och tjänst.

3:10–15; 4:17. Vi bör noga granska och förbättra vår förmåga att undervisa och göra lärjungar. (Matt. 28:19, 20) Om vi inte undervisar väl kanske den som vi studerar med inte klarar av trosprov, och då kan vi få uppleva en så djup sorg att vår räddning blir ”som genom eld”.

6:18. Att ”fly undan otukten” innebär inte bara att man undviker otukt (porneia), utan också pornografi, moralisk orenhet, sexuella fantasier och flörtande – allt som kan leda till otukt. (Matt. 5:28; Jak. 3:17)

7:29. Gifta makar bör vara försiktiga så att de inte blir så upptagna av varandra att de sätter Guds kungarikes intressen på andra plats i livet.

10:8–11. Jehova blev djupt sårad när israeliterna knotade mot Mose och Aron. Det är förståndigt att vara på sin vakt mot att utveckla vanan att knota och klaga.

16:2. Om våra ekonomiska bidrag till predikoarbetet finns med i vår planering kan vi bidra regelbundet.