EN VIKTIG LÄRDOM

Efter några år i kretstjänsten fick vi år 1978 en inbjudan att tjäna på Betel i Kanada. Inte långt efter det fick jag lära mig en läxa. Jag höll ett en och en halv timme långt tal på franska på ett särskilt möte i Montreal. Men tyvärr lyckades jag inte så bra med att fånga åhörarnas intresse, och efteråt fick jag några råd från en broder på tjänsteavdelningen. Så här i efterhand har jag insett att jag faktiskt inte är den bästa talaren. Men där och då reagerade jag inte alls bra. Vi var väldigt olika, och jag tyckte han var överdrivet kritisk och att han gott kunde ha berömt mig för något. Jag gjorde misstaget att slå bort rådet för att jag tyckte brodern var klumpig.

Några dagar senare var det en broder i avdelningskontorets kommitté som pratade med mig om det här. Jag erkände att jag inte tagit det så bra och bad om ursäkt. Sedan gick jag till brodern som hade gett mig rådet och bad om ursäkt. Han var snäll och förlät mig. Den här händelsen har verkligen lärt mig hur viktigt det är att vara ödmjuk, och det är något jag aldrig kommer att glömma. (Ords. 16:18) Jag har bett till Jehova många gånger om det här och bestämt mig för att alltid försöka ha en rätt inställning när jag får ett råd.