• ”Att försvara och lagligt stadfästa de goda nyheterna”
    Jehovas vittnen – förkunnare av Guds kungarike

    • En till synes hopplös kamp

      Under 1940- och 1950-talen blev den kanadensiska provinsen Quebec ett veritabelt slagfält. Ända sedan år 1924 hade förkunnare där blivit arresterade för att de predikade de goda nyheterna. Vintern 1931 var det en del vittnen som blev tagna av polisen varje dag — några av dem till och med två gånger om dagen. Rättegångskostnaderna för Jehovas vittnen i Canada blev stora. I början av år 1947 ökade det totala antalet mål som gällde Jehovas vittnen och som väntade på avgörande i domstolarna i provinsen Quebec till 1.300, trots att det bara var en liten grupp Jehovas vittnen där.

      Vid den här tiden utövade katolska kyrkan så stor makt att varje politiker och varje domare i provinsen måste räkna med den. Prästerna åtnjöt i allmänhet stort anseende i Quebec, och människor var snabba att göra som prästen på orten sade. I boken State and Salvation (1989) beskrevs situationen på följande sätt: ”I den lagstiftande församlingens sal hade Quebecs kardinal en tronstol stående alldeles bredvid den som var reserverad för viceguvernören. Stora delar av Quebec stod på ett eller annat sätt under kyrkans direkta kontroll. ... Kyrkans mission var i själva verket att anpassa Quebecs politiska liv till den katolska uppfattningen, enligt vilken sanning är lika med katolicism, villfarelse är lika med allt som inte är katolskt och frihet är lika med friheten att tala och leva efter den katolska sanningen.”

  • ”Att försvara och lagligt stadfästa de goda nyheterna”
    Jehovas vittnen – förkunnare av Guds kungarike

    • Också i den kanadensiska provinsen Quebec ställdes Jehovas vittnen inför rätta under 1930- och 1940-talen, anklagade för uppviglande sammansvärjning. Präster — både katolska och protestantiska, men i synnerhet katolska — inställde sig personligen i rätten för att vittna mot dem. Vad hade Jehovas vittnen gjort? Prästerna hävdade att de hade äventyrat den nationella enheten genom att publicera sådant som kunde skapa motvilja mot katolska kyrkan. Jehovas vittnen svarade emellertid att de bara hade gett ut litteratur som gav ödmjuka människor tröst från Guds ord, men att prästerna blev rasande därför att deras egna oskriftenliga läror och sedvänjor avslöjades.