Förkunnare eller försäljare?

Allteftersom andra världskriget närmade sig blev Jehovas vittnens offentliga förkunnararbete föremål för mycket motstånd. Kommunala stadgar, som kräver att penninginsamlare och gårdfarihandlare skaffar sig tillståndsbevis, tillämpades felaktigt på vittnenas predikoarbete. Vittnena insåg att en sådan tillämpning av dessa lagar gjorde våld på deras konstitutionella rättigheter, och de trotsade därför dessa förordningar genom att fortsätta med sitt predikoarbete utan att först ha ansökt om tillstånd. (Markus 13:10; Apostlagärningarna 4:19, 20) Till följd av detta blev många vittnen arresterade.

Om den lägre domstolens utslag var till vittnenas nackdel, betalade de inga böter, utan valde att sättas i fängelse i stället. De fortsatte att överklaga domsluten så högt upp i rättssystemet som möjligt för att kunna bygga upp ett bålverk av gynnsamma domslut, som skulle kunna hejda de okonstitutionella åtgärder som vidtagits mot deras arbete. Allteftersom tiden gick fastslog USA:s högsta domstol gång på gång att dessa stadgar var antingen okonstitutionella i sig själva eller i det sätt varpå de tillämpades, och de fällande domarna mot Jehovas vittnen upphävdes.

Förutom stadgar om tillståndsbevis utnyttjades också bestämmelser om avgifter för handelsrättigheter för att inskränka Jehovas vittnens predikoarbete. Eftersom vittnena betraktade sådana avgifter som en världslig inskränkning av den av Gud bemyndigade predikoverksamheten, vägrade de att betala dem. Än en gång blev många vittnen arresterade, och återigen avkunnade högsta domstolen dom till förmån för yttrandefriheten och religionsfriheten.

Domstolen slog fast att privilegiet att fritt få sprida religiösa läror med hjälp av det tryckta ordet ”existerar åtskilt från delstatens myndighet. Det garanteras folket av den federala konstitutionen.” Enkelt uttryckt kunde delstaten inte ta bort något som konstitutionen redan hade beviljat.

VAD betyder en sådan konstitution för dig? Låt oss, för att illustrera det, tänka oss att du skulle vilja sprida tryckta upplysningar, som du ansåg var viktiga för människor, på gatorna och från hus till hus i det samhälle där du bor. Vad skulle du då göra, om du fick veta att spridandet av sådant material var ett brott mot lagar som ställts upp för att säkerställa friden och den allmänna ordningen? Eller vad skulle du göra, om du var tvungen att söka tillstånd för detta, och myndigheterna inte gav dig något, eller om du måste betala för att få en licens, och detta skulle bli en ekonomisk börda för dig?

Det var den situationen Jehovas vittnen befann sig i på 1930- och 1940-talen. De önskade sprida trycksaker som innehöll deras religiösa uppfattningar. På många orter utnyttjade man emellertid lokala lagar och förordningar för att hindra dem. Därför överklagades många domar på grundval av USA:s konstitution, som garanterar yttrandefrihet och tryckfrihet. Men för att kunna försäkra sig om dessa konstitutionella rättigheter var de tvungna att föra sådana fall inför domstol.