Lära känna ”hjärtats fördolda människa”

Tidskriften Journal of Marriage and the Family för maj 1980 innehöll följande rapport från ett forskarlag: ”Chansen att ett äktenskap blir varaktigt och lyckligt tycks vara större, om de som gifter sig känner till ganska mycket om varandras inre egenskaper.” Ja, det är viktigt att lära känna ”hjärtats fördolda människa” hos sin partner. — 1 Petrus 3:4.

Men det krävs ansträngning och urskillning att ”hämta upp” det som finns i en annan persons hjärta. (Ordspråksboken 20:5) Planera därför sådana aktiviteter som kan göra det lättare för dig att lära känna din partners inre egenskaper. I början kanske man nöjer sig med att gå på bio eller konsert, men om man väljer aktiviteter som inbjuder till samtal (till exempel promenader, cykelturer, skidåkning, skridskoåkning och besök i djurparker, på museer och på konstutställningar), blir det lättare att lära känna varandra bättre.

För att få en uppfattning om din partners tankar och känslor kan du ställa frågor som: ”Vad gör du på din fritid?” ”Om du hade obegränsat med pengar, vad skulle du vilja göra då?” ”Vilken aktivitet i samband med vår gudsdyrkan tycker du bäst om? Varför det?” Sådana frågor inbjuder till lite mer djupgående svar och gör att man får reda på vad ens partner värdesätter i livet.

När förhållandet blir djupare och ni på allvar börjar fundera på äktenskap behöver ni resonera igenom viktiga frågor, till exempel era värderingar, var och hur ni vill bo, ekonomiska angelägenheter, om båda skall förvärvsarbeta, barn, födelsekontroll, er syn på vars och ens roll i äktenskapet, närliggande och långsiktiga mål och hur ni planerar att nå dessa. Många unga Jehovas vittnen blir heltidsförkunnare när de har slutat skolan och vill gärna fortsätta att tjäna på det sättet även sedan de har gift sig. Det är i det här skedet ni måste se till att era andliga mål stämmer överens. Det är också dags att anförtro varandra vissa saker som kan påverka äktenskapet, kanske från ens förflutna. Det kan gälla skulder eller åtaganden. Hälsoproblem, till exempel en allvarlig sjukdom, och de konsekvenser detta kan få bör man också öppenhjärtigt resonera om.

I samband med dessa samtal bör man följa Elihus exempel, när han sade: ”Jag talar rätt ur hjärtat och ... uppriktigt.” (Job 33:3, The Holy Bible in the Language of Today av William Beck) Esther förklarar hur hon under sällskapandet lade grunden till ett lyckligt äktenskap: ”Jag försökte aldrig göra mig till eller låtsas hålla med Jaye, när jag hade en annan uppfattning. Det gör jag inte nu heller. Jag försöker jämt vara ärlig.”

Försök inte undvika eller släta över känsliga ämnen bara för att du är rädd att ställa din partner mot väggen. Beth gjorde det misstaget när hon sällskapade med John. Hon sade att hon tyckte det var viktigt att inte slösa med pengar, utan spara för framtida behov. John höll med henne om det. Beth trodde att de var överens om detta med ekonomi och forskade inte vidare i saken. Men det visade sig att Johns syn på att spara för framtida behov betydde att spara till en ny sportbil. Det blev ett bryskt uppvaknande för dem, när de efter bröllopet upptäckte hur olika uppfattningar de hade om pengar.

Sådana missförstånd kan förebyggas. Louise, som omnämnts tidigare, säger, nu när hon ser tillbaka på sitt sällskapande: ”Jag skulle ha ställt många fler frågor, till exempel: ’Vad skulle du göra om jag blev med barn och du inte ville ha barnet?’ eller: ’Vad skulle du göra om vi hade skulder och jag ville vara hemma och sköta barnet?’ Sedan skulle jag noga ha gett akt på hans reaktion.” Sådana samtal kan uppenbara egenskaper som det är bäst att man upptäcker innan man gifter sig.

Tala igenom saken. Har ni helt olika åsikter och mål i livet? Eller rör det sig om ett missförstånd? Kan det vara så att ni båda behöver lära er att ”lägga band på ... [er] ande” och lösa problemen på ett mer behärskat sätt? (Ordspråksboken 25:28, NW) Ifall det är vissa egenheter du irriterar dig på, erkänner då din partner ödmjukt sina fel och brister och är villig att bättra sig? Behöver du själv kanske lära dig att vara mindre känslig, mindre lättstött? (Predikaren 7:10 [9]) Att ha ”fördrag med varandra i kärlek” är livsnerven i ett lyckligt äktenskap. — Efesierna 4:2.

Att ni talar ut om saken behöver inte alls innebära dödsstöten för ert förhållande. Möjligheterna till en vidareutveckling kan mycket väl visa sig vara goda. Men om diskussionen bara leder till att motsättningarna mellan er skärps ännu mer, bör du inte ignorera de tydliga tecknen på att förhållandet håller på att spricka. (Ordspråksboken 22:3) Det är inte troligt att problemen löser sig i och med att ni gifter er. I en sådan situation kan det vara bäst för bägge parter att man gör slut.