I Bibeln finner vi berättelsen om en sulamitisk flicka och en ung fårherde som var trolovade. Deras förlovningstid var oklanderligt kysk och moraliskt ren. Det är emellertid tydligt att de på något sätt uttryckte sin ömhet för varandra innan de gifte sig. (Höga Visan 1:2; 2:6; 8:5)

Tänk på vad som hände när den sulamitiska flickans trolovade föreslog henne att följa med på en romantisk promenad. Hans motiv var nog så oskyldiga; han ville helt enkelt njuta av vårens skönhet tillsammans med henne. Men trots detta blev den sulamitiska flickans äldre bröder ”vreda” på henne. Det var inte det att de inte litade på det unga paret. Men de var väl medvetna om de frestelser som kunde uppstå om de tilläts vara ensamma i en romantisk omgivning. Lösningen? Flickans äldre bröder satte stopp för parets romantiska planer och gav sin syster ett krävande arbete som skulle hålla henne sysselsatt. — Höga Visan 1:6; 2:8—15.