Jehovas överlägsna vishet

Visheten hos evighetens Kung återspeglas på så många sätt i det han har skapat här på jorden. Lägg märke till Agurs ord: ”Allt det Gud säger är luttrat. Han är en sköld för dem som tar sin tillflykt till honom.” (Ordspråken 30:5) Sedan nämner Agur många av Guds levande skapelser, både stora och små. I verserna 24—28 beskriver han till exempel ”fyra som är de minsta på jorden, men de är instinktivt visa”. Dessa fyra är myran, klippgrävlingen, gräshoppan och geckoödlan.

”Instinktivt visa” — ja, djuren är skapade så. De resonerar sig inte fram till saker och ting som människan gör, utan är beroende av medfödd vishet. Har du någon gång förundrat dig över hur välorganiserad djurskapelsen är? Ta myrorna som exempel. De är organiserade i samhällen med drottning, arbetare och hanar. Hos vissa arter håller arbetarna till och med bladlöss som ”boskap” i inhägnader som de har byggt. Där mjölkar arbetarna bladlössen, medan soldaterna håller inkräktande fiender borta. I Ordspråken 6:6 ges rådet: ”Gå till myran, du late; se dess vägar och bli vis.” Bör inte sådana exempel få oss människor att ha ”rikligt att göra i Herrens verk”? — 1 Korinthierna 15:58.

Människan har byggt jättestora flygplan. Men tänk så mycket smidigare fåglarna är, till exempel kolibrin som väger bara några gram! För att korsa världshaven måste en Boeing 747 ha med sig 180.000 liter bränsle, manövreras av en utbildad besättning och utnyttja komplicerade navigationssystem. Men en liten och späd kolibri behöver bara ett gram fett som bränsle för att flyga hela vägen från Nordamerika över Mexikanska golfen in i Sydamerika. Ingen tung bränslelast, ingen utbildning i hur man navigerar, inga komplicerade kartor eller datorer! Är den här förmågan ett resultat av en slumpartad utveckling? Knappast! Den här späda lilla fågeln är instinktivt vis och är programmerad så av sin Skapare, Jehova Gud.

Jehovas vishet och skaparförmåga

9, 10. a) Vilka storslagna gärningar utförde Jehova när han beredde jorden som en gåva åt mänskligheten? b) Hur kan man se Jehovas överlägsna vishet i hans skapelse? (Se rutan.)

⁹ Tänk på det underbara arv som evighetens Kung har gett oss människor. Psalm 115:16 talar om för oss: ”Vad himlarna angår, tillhör himlarna Jehova, men jorden har han gett åt människosönerna.” Visst är det ett underbart anförtrott gods, inte sant? Ja, vi uppskattar verkligen den enastående omtänksamhet vår Skapare har visat, då han beredde jorden som vårt hem! — Psalm 107:8.

¹⁰ Under de sex ”skapelsedagar” som det berättas om i 1 Moseboken, kapitel 1, och som var och en sträckte sig över tusentals år förvandlades jorden på ett underbart sätt genom det som Gud skapade. Jorden kom till slut att täckas med en matta av grönt gräs, imponerande skogar och färgrika blommor. Den kom att vimla av exotiska havsdjur, flockar av underbara fåglar och en mängd husdjur och vilda djur, vilka alla fortplantade sig ”enligt” sin ”art”. Efter beskrivningen av hur mannen och kvinnan skapades berättar 1 Moseboken 1:31: ”Därpå såg Gud på allt som han hade gjort, och se! det var mycket gott.” De första människorna befann sig verkligen i en underbar miljö! Ser vi inte i allt detta en kärleksfull Skapares vishet, omtanke och omsorg? — Jesaja 45:11, 12, 18.

11. Hur prisade Salomo Jehovas vishet och skaparförmåga?

¹¹ Salomo, som förundrade sig över visheten hos evighetens Kung, riktade gång på gång uppmärksamheten på Skaparens vishet. (Ordspråken 1:1, 2; 2:1, 6; 3:13—18) Salomo försäkrar oss att ”jorden består, ja till obestämd tid”. Han uppskattade skapelsens alla under, bland annat den roll som regnmolnen spelar i att vattna vår jord. Därför skrev han: ”Alla vinterströmmar rinner till havet, ändå är själva havet inte fullt. Till den plats där vinterströmmarna rinner fram, dit vänder de tillbaka för att åter rinna fram.” (Predikaren 1:4, 7) När regnet och floderna har vattnat jorden, återvinns därför deras vatten från haven tillbaka till molnen. Hur skulle jorden se ut, och vad skulle hända med oss utan denna rening och återvinning av vatten?

12, 13. Hur kan vi visa uppskattning av Guds skaparverk?

¹² Vår uppskattning av balansen i skapelsen bör, precis som kung Salomo skrev i de avslutande orden i Predikarboken, komma till uttryck i handling: ”Slutet på saken, när allt har blivit hört, är: Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse. Ty den sanne Guden själv kommer att föra fram varje slags gärning till domen över allt som är fördolt, för att se om den är god eller ond.” (Predikaren 12:13, 14) Vi bör frukta för att göra något som misshagar Gud. Vi bör i stället söka lyda honom med vördnadsfull och djup respekt.

¹³ Vi bör helt visst önska lovprisa evighetens Kung för hans underbara skaparverk! Psalm 104:24 förklarar: ”Hur många är inte dina verk, o Jehova! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har frambringat.” Låt oss, fyllda av glädje, instämma i den sista versen i den här psalmen genom att säga till oss själva och till andra: ”Välsigna Jehova, o min själ. Lovprisa Jah!”

Den jordiska skapelsens krona

14. Hur är Guds skaparverk människan långt överlägsen djuren?

¹⁴ Allt det Jehova har skapat är mästerligt, men den mest fantastiska skapelsen på jorden är ändå människan. Som höjdpunkten på Jehovas sjätte skapelsedag frambringades först Adam och sedan Eva — människan, en skapelse långt överlägsen fiskarna, fåglarna och de andra djuren! Många av dessa är instinktivt visa, medan människan däremot är utrustad med förnuft, ett samvete som kan skilja mellan rätt och orätt, förmåga att planera för framtiden och en medfödd önskan att tillbe. Hur kunde allt detta bli till? Människan skapades till Guds avbild — hon utvecklades inte från förnuftslösa djur. Människan är således ensam om att kunna återspegla vår Skapares egenskaper, hans som identifierade sig själv som ”Jehova, Jehova, en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke och sanning”. — 2 Moseboken 34:6.

15. Varför bör vi ödmjukt prisa Jehova?

¹⁵ Må vi lovprisa och tacka Jehova för att vår kropp är så förunderligt skapad. Blodet, som är nödvändigt för livet, cirkulerar genom kroppen en gång i minuten. I 5 Moseboken 12:23 heter det att ”blodet är själen”, dvs. livet, och det är dyrbart i Guds ögon. Vi har starka ben, smidiga muskler och ett känsligt nervsystem med en hjärna som är långt överlägsen något djurs hjärna och med en kapacitet som en dator av en skyskrapas storlek inte ens skulle komma i närheten av. Får inte detta dig att bli ödmjuk? Det bör det få. (Ordspråken 22:4) Men begrunda också följande: Lungorna, struphuvudet, tungan, tänderna och munnen samverkar till att frambringa mänskligt tal på vilket som helst av tusentals språk. David lovprisade passande Jehova med en melodi och sade: ”Jag kommer att prisa dig, ty på ett sätt som inger fruktan är jag underbart gjord. Dina verk är underbara, som min själ mycket väl vet.” (Psalm 139:14) Må vi instämma med David i att med tacksamhet lovprisa Jehova, vår underbare Formgivare och Gud!

16. Vilken melodi skrev en berömd musiker i lovprisning av Jehova, och vilken kraftfull uppmaning kan vi hörsamma?

¹⁶ I librettot till ett 1700-talsoratorium av Joseph Haydn lovprisas Jehova med orden: ”Lofve Herran alla tungor! Prisen Honom, i Hans alster! Låten högt Hans namn förkunnas! Högt Hans ära återskalla! Må Skaparens lof i allt förkunnadt bli! Amen!” Och ännu vackrare är de ofta upprepade inspirerade uttrycken i psalmerna, till exempel den uppmaning som upprepas fyra gånger i Psalm 107: ”O må man tacka Jehova för hans kärleksfulla omtanke och för hans underbara gärningar mot människosönerna.” Instämmer du i denna lovprisning? Det bör du göra, eftersom allt som är verkligt underbart har sitt upphov hos Jehova, evighetens Kung.