Han förklarar vidare: ”Ett regelbundet utbyte av slitna delar sker också på mikroskopisk nivå. Vi byter ut tarmslemhinnornas celler med några få dagars mellanrum, cellerna i urinblåsans väggar varannan månad och våra röda blodkroppar var fjärde månad.

På molekylär nivå sker en ständig omsättning av proteinmolekyler, med en frekvens som är specifik för varje enskilt protein, varigenom vi undviker en ansamling av skadade molekyler. Om du jämför din älskades utseende i dag och för en månad sedan, kanske du tycker att skillnaden inte är så stor, men många av de enskilda molekyler som utgör hans eller hennes kropp är nya. Även om alla kungens hästar och alla kungens män inte kunde sätta ihop Klumpe Dumpe igen, tar naturen isär oss och lappar ihop oss varenda dag.”

De flesta celler i kroppen ersätts regelbundet med nybildade celler, men vissa celler, till exempel neuronerna i hjärnan, kan aldrig bytas ut. Hayflick skriver emellertid: ”Om alla delar av cellen byttes ut, skulle det inte längre vara samma gamla cell. De neuroner som du föddes med kan tyckas vara samma celler som du har i dag, men i verkligheten kan många av de molekyler som de bestod av när du föddes ... ha ersatts med nya molekyler. De celler i din kropp som inte delar sig kanske följaktligen inte är samma celler som du föddes med, när allt kommer omkring!” Orsaken till detta är att olika delar av dessa celler efter hand byts ut. Teoretiskt sett skulle denna process kunna hålla oss vid liv för evigt!

Du kanske minns att dr Hayflick talade om ”de underverk som för oss från avlelsen till födelsen”. Vilka är några av dessa underverk? När vi nu helt kort undersöker några av dessa processer, tänk då också på möjligheten att förverkliga ”den till synes enklare mekanismen att låta dessa underverk fortgå för evigt”, som Hayflick uttryckte det.

Cellen

En vuxen människa består av omkring 100 biljoner celler, som alla är ofattbart komplicerade. För att belysa cellens komplicerade beskaffenhet liknar tidskriften Newsweek den vid en muromgärdad stad och skriver: ”Kraftstationer alstrar cellens energi. Fabriker producerar proteiner, som är viktiga enheter för den kemiska kommersen. Komplicerade transportsystem leder speciella kemiska ämnen från en plats till en annan inne i cellen och ut ur den. Vaktposter på befästningarna kontrollerar export- och importmarknaderna och bevakar världen utanför för att upptäcka tecken på fara. Väldisciplinerade biologiska arméer står redo att ge sig i kast med inkräktare. En centraliserad genetisk regering upprätthåller ordningen.”

Tänk på hur du — och dina omkring 100 biljoner celler — kom till. Först bestod du av en enda cell, som bildades när en spermie från din far sammansmälte med en äggcell från din mor. I detta ögonblick drogs ritningarna upp i den nybildade cellens DNA (deoxiribonukleinsyra) för det som så småningom skulle bli du — en helt ny och unik människa. Upplysningarna i cellens DNA ”skulle, om de skrevs ut, fylla ett tusen böcker på 600 sidor vardera”, konstaterar en källa.

Så småningom började den där första cellen dela sig, så att den blev till två, sedan fyra, åtta och så vidare. Slutligen, efter cirka 270 dagar — en period under vilken tusentals miljoner celler av många olika slag bildades i din mors liv för att frambringa ett litet barn — föddes DU. Det är som om den där första cellen hade haft tillgång till ett stort rum fullt av böcker med detaljerade anvisningar om hur du skulle tillverkas. Men något som är lika fantastiskt är att dessa komplicerade anvisningar kunde vidarebefordras till alla andra celler som sedan bildades. Ja, häpnadsväckande nog innehåller varenda cell i din kropp samma information som den där första befruktade äggcellen.

Tänk också på en annan sak: Varenda cell innehåller den information som behövs för att frambringa alla typer av celler. Hur kan då en cell, när det blir dags att tillverka exempelvis hjärtceller, sila bort all annan information? Det verkar som om den fungerar likt en byggmästare — den har tillgång till en fullständig uppsättning ritningar till ett människobarn och plockar ut just de ritningar ur arkivet som behövs för att tillverka hjärtceller. En annan cell plockar ut en ritning som innehåller anvisningar för att framställa nervceller, åter en annan väljer en ritning med anvisningar för att tillverka leverceller osv. Denna hittills oförklarade förmåga hos cellen att välja ut just den information som behövs för att tillverka en viss typ av celler och samtidigt sila bort all annan information är verkligen ett av de många ”underverk som för oss från avlelsen till födelsen”.

Men det finns många fler. Hjärtcellerna måste till exempel stimuleras för att kunna göra sina rytmiska sammandragningar. Inbyggt i hjärtat finns därför ett komplicerat system för att alstra elektriska impulser som får hjärtat att slå i rätt takt för att tillgodose kroppens olika behov. Verkligen en fantastisk konstruktion! Det är inte att undra på att läkare har sagt att hjärtat ”är effektivare än någon maskin av något slag som människan hittills uppfunnit”.

Cellen — ett under av formgivning

Cellmembran

Det hölje som kontrollerar vad som går in i cellen och vad som kommer ut ur den

Cellkärna

Den omsluts av två membran och är det centrum som styr cellens verksamhet

Ribosomer

Partiklar på vilka aminosyror sätts samman till proteiner

Kromosomer

De innehåller cellens DNA, dess genetiska grundritning

Nukleol

Den plats där ribosomerna sätts samman

Endoplasmatiskt nätverk

Membran som lagrar eller transporterar de proteiner som framställs av de ribosomer som är fästade vid dem (en del ribosomer rör sig fritt i cellen)

Mitokondrier

Produktionscentraler för ATP, de molekyler som förser cellen med energi

Golgiapparat

En grupp tillplattade membransäckar som paketerar och distribuerar proteiner som cellen framställer

Centrioler

De befinner sig nära kärnan och är viktiga för cellens reproduktion