Skaparen kan ge ditt liv större mening

”Må de lovprisa Jehovas namn; ty han själv befallde, och de skapades.” — PSALM 148:5.

1, 2. a) Vilken fråga skall vi behandla? b) Hur är skapelsen inbegripen i Jesajas fråga?

”HAR du inte kommit att inse det?” Detta kanske bara låter som en ledande fråga, som skulle få många att svara: ”Kommit att inse vad för något?” Det är emellertid en allvarlig fråga. Och vi kan bäst förstå svaret genom att se på det sammanhang i vilket den uttalades, nämligen Jesaja, kapitel 40. Även om frågan som skrevs av den forntida hebréen Jesaja är gammal, är den fortfarande mycket aktuell och berör själva meningen med livet.

² Då frågan i Jesaja 40:28 är så viktig, förtjänar den att allvarligt begrundas: ”Har du inte kommit att inse det, eller har du inte hört? Jehova, Skaparen av jordens yttersta ändar, är en Gud till obestämd tid.” Det man skulle komma att inse gällde således jordens Skapare, och sammanhanget visar att mer än jorden är inbegripet. Två verser tidigare skrev Jesaja så här om stjärnorna: ”Lyft upp era ögon mot höjden och se. Vem har skapat dessa ting? Det har Han som för ut hären av dem, ja efter antal. ... På grund av överflödet på dynamisk energi, också därför att han är väldig i kraft, saknas inte en enda av dem.”

3. Varför bör vi önska veta mer om Skaparen, även om vi redan vet mycket om honom?

³ Ja, frågan: ”Har du inte kommit att inse det?” gäller faktiskt Skaparen av vårt universum. Du kanske är övertygad om att Jehova Gud är ”Skaparen av jordens yttersta ändar”. Och du kanske vet en hel del om hans personlighet och handlingssätt. Men tänk om du träffar en man eller en kvinna som tvivlar på att det finns en Skapare och som definitivt inte vet hurdan han är? Du bör inte bli förvånad över att träffa en sådan person, eftersom det finns miljontals människor som inte känner till eller tror på Skaparen. — Psalm 14:1; 53:1.

4. a) Varför är det lämpligt att nu tänka på Skaparen? b) Vilka svar kan vetenskapen inte ge?

⁴ Skolorna skapar många skeptiker som menar att vetenskapen har (eller kommer att finna) svar på frågorna om universums och livets uppkomst. I boken Aux Origines de la Vie påpekar författarna Hagene och Lenay: ”Frågan om livets uppkomst är fortfarande aktuell i början av 2000-talet. Detta problem som är så svårt att lösa kräver att man utforskar alla områden, från den ofantliga rymden till materiens minsta partiklar.” Men i det sista kapitlet med rubriken ”Frågan kvarstår” medger man: ”Vi har undersökt några vetenskapliga svar på frågan hur livet på jorden framträdde — men varför framträdde det? Har livet någon mening? Dessa frågor kan inte vetenskapen besvara. Den söker bara ta reda på hur saker och ting kommit till. Men ’hur’ och ’varför’ är två vitt skilda frågor. ... På frågorna om ’varför’ får filosofin, religionen och framför allt var och en av oss söka svaren.”

Att finna svar och mening

5. Vad slags människor kan i synnerhet få nytta av att få veta mer om Skaparen?

⁵ Ja, vi vill förstå varför livet existerar, och i synnerhet varför vi är här. Vi bör också vara intresserade av de människor som ännu inte har kommit fram till att det finns en Skapare och som helt visst inte vet mycket om hans vägar. Och tänk på dem som har vuxit upp i en miljö där man har en helt annan uppfattning om Gud än den som Bibeln ger oss. Miljarder har vuxit upp i Orienten eller på andra håll där de flesta inte tror på en personlig Gud, en verklig varelse med en tilltalande personlighet. För dem väcker ordet ”gud” kanske tanken på en obestämd kraft eller en abstrakt orsak. De har inte lärt känna Skaparen eller hans vägar. Och tänk vilken nytta och vilka eviga framtidsutsikter som de miljontals människor med liknande uppfattningar skulle kunna få, om de blev övertygade om att det finns en Skapare! De skulle också kunna vinna något som är mycket sällsynt, nämligen sinnesfrid och en verklig mening med sitt liv.

6. Vilken likhet har mångas liv med Paul Gauguins erfarenhet, vilken kom till uttryck i en av hans målningar?

⁶ Ett exempel kan belysa det: År 1891 for den franske konstnären Paul Gauguin till Franska Polynesien, ett sannskyldigt paradis, i sitt sökande efter en mening i livet. Men det utsvävande liv han hade fört drog snart sjukdom och lidande över både honom själv och andra. När han kände döden närma sig, målade han en stor målning i vilken han verkade ”presentera en vision av livet som stor hemlighet”. Vet du vad Gauguin kallade målningen? Jo: ”Varifrån kommer vi? Vilka är vi? Vart är vi på väg?” Du kanske har hört andra ställa liknande frågor. Det är många som gör det. Men när de inte får några tillfredsställande svar och inte finner någon mening i livet, vart kan de då vända sig? De kanske kommer fram till att deras liv inte skiljer sig nämnvärt från djurens. — 2 Petrus 2:12.a

7, 8. Varför räcker det inte med vetenskapliga undersökningar?

⁷ Man kan därför förstå varför Freeman Dyson, professor i fysik, kunde skriva: ”Jag är i gott sällskap när jag på nytt ställer de frågor som Job ställde. Varför lider vi? Varför är världen så orättvis? Vad är meningen med smärta och tragedi?” (Job 3:20, 21; 10:2, 18; 21:7) Som nämnts vänder sig många till vetenskapen i stället för till Gud för att få svar. Biologer, oceanografer och andra ökar människans kunskap om jorden och livet på den. Astronomer och fysiker riktar blicken utåt och lär sig alltmer om vårt solsystem, stjärnorna och även avlägsna galaxer. (Jämför 1 Moseboken 11:6.) Vilka förnuftiga slutsatser pekar sådana fakta mot?

⁸ Somliga forskare säger att Guds ”sinne” eller ”handstil” är uppenbar i universum. Men missar man själva poängen? I tidskriften Science påpekades det: ”När forskare säger att kosmologin uppenbarar Guds ’sinne’ eller ’handstil’, tillskriver de det gudomliga vad som till sist kanske är av mindre betydelse i universum — dess fysiska struktur.” Steven Weinberg, nobelpristagare i fysik, skrev faktiskt: ”Ju bättre vi lär oss förstå världsalltet, desto meningslösare verkar det.”

9. Vilka fakta kan hjälpa oss och andra att få kunskap om Skaparen?

⁹ Men du kanske tillhör de miljoner som allvarligt har studerat saken och som inser att den verkliga meningen med livet har samband med att man känner Skaparen. Tänk på det som aposteln Paulus skrev: ”Människorna kan inte säga att de inte vet något om Gud. Från världens början har människorna kunnat se hurdan Gud är genom de ting han har gjort. Detta visar hans kraft som består för evigt. Det visar att han är Gud.” (Romarna 1:19, 20, Holy Bible, New Life Version) Ja, det finns fakta om vår värld och om oss själva som kan hjälpa människor att erkänna Skaparen och att finna en mening i livet i förbindelse med honom. Vi skall betrakta tre sidor av detta: universum, livets uppkomst och våra egna mentala förmågor.

Skäl till att tro

10. Varför bör vi tänka på ”början”? (1 Moseboken 1:1; Psalm 111:10)

¹⁰ Hur blev universum till? Av reportage om rymdteleskop och rymdsonder känner du kanske till att de flesta forskare menar att universum inte alltid har funnits. Det har en begynnelse, och det expanderar. Vad visar detta? Lyssna till vad astronomen sir Bernard Lovell har sagt: ”Om universum vid någon tidpunkt i det förflutna var en oändligt liten singularitet med oändligt stor täthet, måste vi fråga oss vad som fanns dessförinnan. ... Vi ställs inför problemet med en begynnelse.”

11. a) Hur stort är universum? b) Vad vittnar precisionen i universum om?

¹¹ I universums uppbyggnad, däribland jordens, lägger man märke till en precision, en exakt avpassning, som väcker förundran. Två anmärkningsvärda egenskaper hos vår sol och andra stjärnor är att de producerar energi under lång tid och är stabila. Aktuella beräkningar av antalet galaxer i det synliga universum varierar från 50 miljarder (50.000.000.000) till 125 miljarder. Och Vintergatan har miljarder stjärnor. Tänk på följande exempel: Vi vet att det behövs exakt rätt förhållande mellan bränsle och luft för att en bilmotor skall fungera effektivt. Om du äger en bil, kanske du anlitar en skicklig bilmekaniker för att trimma motorn, så att bilen skall gå bättre och jämnare. Om det är viktigt med en sådan precision när det gäller en enkel motor, hur är det då med solen och dess effektiva ”förbränning”? Det är uppenbart att de viktiga krafter som är inbegripna är exakt avpassade för att gynna livet på jorden. Var detta bara en slump? Job i forna tider fick frågan: ”Påbjöd du de regler som styr himlarna eller fastställde du naturlagarna på jorden?” (Job 38:33, The New English Bible) Ingen människa gjorde det. Varifrån kom då precisionen? — Psalm 19:1.

12. Varför är det rimligt att tänka att en mäktig intelligens ligger bakom skapelsen?

¹² Kan den ha kommit från något eller någon som det mänskliga ögat inte kan se? Begrunda den här frågan i ljuset av modern vetenskap. De flesta astronomer godtar nu existensen av massiva himlakroppar — svarta hål. Dessa svarta hål kan inte ses, men experter är ändå övertygade om att de finns. På liknande sätt berättar Bibeln om att det i en annan värld finns mäktiga skapelser som man inte kan se, nämligen andevarelser. Om det finns sådana osynliga varelser, är det då inte rimligt att den precision som är uppenbar i hela universum kommer från en mäktig intelligens, en intelligent andevarelse? — Nehemja 9:6.

13, 14. a) Vad har vetenskapen faktiskt slagit fast om livets uppkomst? b) På vad pekar existensen av liv på jorden?

¹³ Den andra bevisföringen som kan hjälpa människor att inse att det finns en Skapare gäller livets uppkomst. Sedan Louis Pasteur utförde sina experiment, har man godtagit att liv inte kommer till av ingenting genom självalstring. Hur uppkom då livet på jorden? På 1950-talet försökte forskare bevisa att det kunde ha utvecklats långsamt i något urhav, när en primitiv atmosfär ständigt träffades av blixtar. Men som det senare har framkommit kan livet på jorden inte ha ett sådant ursprung, då det aldrig har funnits en sådan atmosfär. Därför söker somliga vetenskapsmän efter en trovärdigare förklaring. Men missar de också själva poängen?

¹⁴ Den brittiske astronomen sir Fred Hoyle, som i många årtionden studerat universum och livet i det, sade vid ett tillfälle: ”I stället för att godta den orimligt lilla möjligheten att livet har uppkommit genom naturens blinda krafter verkade det bättre att anta att livet har uppkommit genom en avsiktlig intellektuell handling.” Ja, ju mer man lär sig om livets under, desto mer logisk är slutsatsen att det kommer från en intelligent källa. — Job 33:4; Psalm 8:3, 4; 36:9; Apostlagärningarna 17:28.

15. Varför kan det sägas att vi är unika?

¹⁵ Den första bevisföringen gällde universum och den andra livets uppkomst på jorden. Lägg nu märke till den tredje, det förhållandet att vi är unika. Alla människor, även du, är i många avseenden unika. Hur då? Du har förmodligen hört att hjärnan har jämförts med en kraftfull dator. Men upptäckter på senare tid visar att den jämförelsen inte är adekvat. En forskare vid Massachusetts Institute of Technology i USA har sagt: ”Dagens datorer kommer inte ens i närheten av en 4-årings nivå när det gäller förmågan att se, tala, röra sig eller använda sunt förnuft. ... Man har beräknat att till och med den kraftfullaste superdatorn har en kapacitet när det gäller informationsbehandling som kan jämföras med nervsystemet hos en snigel — en ynkligt liten del av den kapacitet som superdatorn i [vår] skalle har.”

16. På vad pekar förmågan att använda ett språk?

¹⁶ Förmågan att använda ett språk är något du har tack vare din hjärna. Somliga människor talar två, tre eller ännu fler språk, men vi är unika även om vi endast kan tala ett språk. (Jesaja 36:11; Apostlagärningarna 21:37–40) Professorerna R. S. och D. H. Fouts frågade: ”Är det bara människan ... som kan kommunicera med hjälp av ett språk? ... Alla högre djur kommunicerar ju med hjälp av ... gester, lukter, läten, vrål och sång, och när det gäller bin också med hjälp av dans. Men inget annat djur än människan tycks ha ett strukturerat språk med grammatik. Och något som kanske är högst betecknande är att djur inte ritar bilder av saker och ting. De kan på sin höjd klottra.” Ja, det är endast människor som kan använda hjärnan till att tala ett språk och rita meningsfulla bilder. — Jämför Jesaja 8:1; 30:8; Lukas 1:3.

17. Vilken grundläggande skillnad är det mellan ett djurs sätt att se sig i en spegel och en människas?

¹⁷ Du har dessutom ett medvetande. Du är medveten om dig själv. (Ordspråken 14:10) Har du sett hur en fågel, hund eller katt sett sig själv i en spegel och sedan pickat på spegeln, morrat eller gått till anfall? Djuret tror att det ser ett annat djur; det känner inte igen sig självt. Men när du ser dig själv i en spegel, vet du att det är du. (Jakob 1:23, 24) Du kanske kontrollerar ditt utseende eller funderar över hur du kommer att se ut om några år. Detta gör inte djuren. Ja, din hjärna gör dig unik. Vem skall ha äran för det? Hur kom din hjärna till, om inte från Gud?

18. Vilka mentala förmågor skiljer dig från djuren?

¹⁸ Din hjärna gör också att du kan uppskatta konst och musik och att du har känsla för moral. (2 Moseboken 15:20; Domarna 11:34; 1 Kungaboken 6:1, 29–35; Matteus 11:16, 17) Varför har vi människor sådana förmågor, medan djuren inte har dem? Djuren använder sin hjärna i huvudsak till att sörja för de omedelbara behoven — att skaffa mat, hitta en partner eller bygga bo. Det är bara människor som tänker bortom nuet. Somliga tänker till och med på hur det de gör kommer att påverka miljön eller deras avkomlingar långt in i framtiden. Varför det? Så här läser vi i Predikaren 3:11 om människorna: ”Också obestämd tid har han [Skaparen] lagt i deras hjärta.” Ja, din förmåga att fundera över innebörden i begreppet obestämd tid eller att föreställa dig ett evigt liv är unik.

Låt Skaparen foga mening till det

19. Vilket trestegsresonemang skulle du kunna använda för att hjälpa andra att tänka på Skaparen?

¹⁹ Vi har nu berört endast tre områden: den precision som man ser i det omätliga universum, livets uppkomst och människohjärnans obestridligt unika förmågor. Vad visar fakta när det gäller de här tre områdena? Här är ett resonemang som du skulle kunna använda när du vill hjälpa andra att komma till en slutsats. Fråga först: Har universum en begynnelse, en början? De flesta tror det. Fråga sedan: Fanns det ett upphov till universums början eller fanns det inte det? De flesta människor menar att universums början hade ett upphov. Det leder till den slutliga frågan: Hade det här upphovet formen av något evigt eller någon evig? Att man lägger fram det så klart och logiskt kan hjälpa många att dra slutsatsen: Det måste finnas en Skapare! Bör det då inte finnas en mening med livet?

20, 21. Varför måste vi lära känna Skaparen för att livet skall få en mening?

²⁰ Hela vår tillvaro, inbegripet känslan för moral och moralen som sådan, bör förknippas med Skaparen. Doktor Rollo May skrev en gång: ”Den enda giltiga grunden för moralen är den som vilar på den verkliga meningen med livet.” Var kan man finna den? Han fortsatte: ”Den verkliga grundvalen är Guds natur. Guds principer är de principer som ligger till grund för livet från skapelsens början till dess slut.”

²¹ Därför kan vi lätt förstå varför psalmisten visade både ödmjukhet och vishet när han bad Skaparen: ”Få mig att lära känna dina egna vägar, o Jehova; lär mig dina egna stigar. Få mig att vandra i din sanning och lär mig, ty du är min räddnings Gud.” (Psalm 25:4, 5) Psalmistens liv måste helt visst ha fått större mening och bättre inriktning allteftersom han lärde känna Skaparen bättre. Det kan bli så för var och en av oss också. — 2 Moseboken 33:13.

22. Vad är inbegripet i att lära känna Skaparens vägar?

²² Att lära känna Skaparens ”egna vägar” inbegriper att bättre lära känna både hur hans personlighet och hans handlingssätt är. Men hur kan vi lära känna Skaparen bättre, då han ju är både osynlig och vördnadsbjudande i sin kraft? Detta skall vi behandla i följande artikel.

[Fotnoter]

Lär dig hurdan din Skapare är

”Jag själv kommer att låta all min godhet gå förbi inför ditt ansikte, och jag skall förkunna Jehovas namn inför dig.” — 2 MOSEBOKEN 33:19.

1. Varför förtjänar Skaparen att äras?

I BIBELNS sista bok skriver aposteln Johannes följande tänkvärda ord om Skaparen: ”Du är värdig, Jehova, ja vår Gud, att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat alla ting, och på grund av din vilja var de till och blev de skapade.” (Uppenbarelseboken 4:11) Som föregående artikel visade ger oss den moderna vetenskapens upptäckter ofta ännu större anledning att tro på en Skapare av allt.

2, 3. a) Vad behöver människor få veta om Skaparen? b) Varför kan vi inte i bokstavlig bemärkelse se Skaparen?

² Lika viktigt som det är att acceptera att det finns en Skapare är det att lära känna hurdan han är, dvs. att han är en verklig person med en personlighet och ett handlingssätt som drar människor till honom. Skulle det inte vara bra att lära känna honom bättre? För att göra detta behöver vi inte träffa honom personligen på samma sätt som vi träffar en människa.

³ Vår sol är endast en medelstor stjärna, men skulle du kunna tänka dig att komma i nära fysisk kontakt med den? Knappast! Flertalet människor aktar sig för att ens titta på den eller att utsätta sin hud för dess starka strålar under någon längre tid. Dess temperatur i centrum är omkring 15.000.000 grader Celsius, och varje sekund omvandlar denna termonukleära smältugn omkring fyra miljoner ton massa till energi. Trots att bara en bråkdel av denna energi når jorden i form av värme och ljus, uppehåller den ändå allt liv på jorden. Dessa grundläggande fakta bör få oss att inse vilken oerhörd kraft Skaparen besitter, han som är upphovet till alla stjärnor, inbegripet vår sol. Jesaja kunde passande skriva om ”överflödet på [Skaparens] dynamiska energi” och om att ”han är väldig i kraft”. — Jesaja 40:26.

4. Vad bad Mose om, och hur svarade Jehova?

⁴ Några månader efter det att israeliterna hade lämnat Egypten år 1513 f.v.t. bad Mose Skaparen: ”Jag ber dig, gör så att jag får se din härlighet.” (2 Moseboken 33:18) När vi tänker på att Gud är upphovet till solen, kan vi förstå varför han sade till Mose: ”Du är inte i stånd att se mitt ansikte, eftersom ingen människa kan se mig och ändå leva.” Skaparen lät så Mose söka skydd, medan han ”gick förbi” honom på berget Sinai, och Mose fick därefter se Guds ”rygg” eller någon form av kvardröjande sken av Skaparens härlighet eller närvaro. — 2 Moseboken 33:20–23; Johannes 1:18.

5. Hur uppfyllde Skaparen Moses begäran, och vad visar detta?

⁵ Moses önskan att lära känna Skaparen bättre förblev inte ouppfylld. När Gud gick förbi Mose förklarade han tydligtvis genom en ängel: ”Jehova, en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke och sanning, som bevarar kärleksfull omtanke mot tusenden, som förlåter missgärning och överträdelse och synd, men på inga villkor kommer han att frita från straff.” (2 Moseboken 34:6, 7) Detta visar att vi inte behöver se någon fysisk skepnad för att lära känna vår Skapare bättre, utan att det i stället gäller att förstå hurdan han är, dvs. lära känna hans personlighet och egenskaper.

6. Hur är vårt immunsystem fantastiskt?

⁶ Ett sätt varpå vi kan göra detta är genom att urskilja Guds egenskaper genom det som han har skapat. Tänk på vårt immunsystem. I ett nummer av tidskriften Scientific American som behandlade immunitet hette det: ”Innan vi föds och tills vi dör är immunsystemet i ständig beredskap. En rad olika molekyler och celler ... skyddar oss mot parasiter och sjukdomsalstrande organismer. Utan detta försvar skulle människor inte kunna överleva.” Vad är upphovet till det systemet? I en artikel i tidskriften hette det: ”Den fantastiska samlingen av skickligt växelverkande celler som försvarar kroppen mot invaderande mikroorganismer och virus härrör från några få föregångsceller som börjar framträda omkring nio veckor efter befruktningen.” En gravid kvinna vidarebefordrar en viss immunitet till sitt foster som är under utveckling. Sedan ger hon också sitt spädbarn immunceller och nyttiga kemiska ämnen via bröstmjölken.

7. Vad kan vi begrunda när det gäller vårt immunsystem, och vilken slutsats leder detta till?

⁷ Vi har välgrundade skäl att dra slutsatsen att vårt immunsystem överträffar allt som den moderna läkarvetenskapen kan komma med. Fråga därför dig själv: ”Vad lär oss detta system, som framträder nio veckor efter befruktningen och som är berett att skydda en nyfödd?” Det återspeglar förvisso vishet och omtänksamhet. Men kan vi urskilja ännu mer om Skaparen genom detta system? Vilken slutsats drar flertalet av oss om en sådan person som Albert Schweitzer och andra som ägnade sitt liv åt att ge sämre lottade läkarvård? Vi tillskriver vanligtvis sådana medkännande personer goda egenskaper. Vilken slutsats kan vi då dra om vår Skapare, som ger både rika och fattiga ett immunsystem? Det är uppenbart att han är kärleksfull, opartisk, medkännande och rättvis. Stämmer inte detta med den beskrivning av Skaparen som Mose fick höra?

Han uppenbarar hurdan han är

8. På vilket speciellt sätt uppenbarar Jehova sig för oss?

⁸ Men genom Bibeln kan vi lära känna vår Skapare ännu bättre. Detta är särskilt viktigt, då det finns sådant som gäller honom som vetenskapen och universum inte alls kan uppenbara om honom och dessutom annat som blir mycket klarare genom Bibeln. Ett exempel på det förra är Skaparens egennamn. Det är endast Bibeln som uppenbarar Skaparens namn och dess innebörd. I hebreiska handskrifter till Bibeln förekommer hans namn omkring 7.000 gånger som fyra konsonanter som kan translittereras JHWH eller JHVH och som på svenska vanligtvis uttalas Jehova. — 2 Moseboken 3:15; 6:3.

9. Vad är innebörden i Skaparens egennamn, och vilken slutsats kan vi dra av det?

⁹ För att vi skall lära känna Skaparen bättre måste vi inse att han inte bara är en abstrakt ”yttersta orsak” eller ett vagt ”jag är”. Hans egennamn visar detta. Det är en form av ett hebreiskt verb som betyder ”bli” eller ”visa sig vara”.a (Jämför 1 Moseboken 27:29; Predikaren 11:3, där ordet ”ligga” också kan återges med ”visa sig vara”.) Guds namn betyder ”Han förorsakar (eller: föranleder) att bli” och betonar både hans avsikter och hans handlande. Genom att vi känner till och använder hans namn kan vi bättre förstå att han uppfyller löften och aktivt för sitt uppsåt till fullbordan.

10. Vilken viktig insikt får vi av berättelsen i Första Moseboken?

¹⁰ Bibeln är källan till kunskap om Guds uppsåt och personlighet. Berättelsen i Första Moseboken visar att människan en gång hade frid med Gud och utsikten att få leva ett långt och meningsfullt liv. (1 Moseboken 1:28; 2:7–9) Vi kan vara övertygade om att Jehova i överensstämmelse med innebörden i sitt namn skall göra slut på det lidande och den frustration som människor länge har fått utstå. Vi läser om fullbordandet av hans uppsåt: ”Den fysiska världen blev lagd under besvikelsen, inte av egen önskan, utan av Skaparens vilja, hans som när han gjorde det gav den hopp om att den en dag skulle bli befriad ... och få del av Guds barns härliga frihet.” — Romarna 8:20, 21, The New Testament Letters, av J. W. C. Wand.

11. Varför bör vi begrunda berättelser i Bibeln? Nämn några detaljer i en sådan berättelse.

¹¹ Bibeln kan också hjälpa oss att bättre lära känna vår Skapare genom att den visar hur han handlade och reagerade i förhållande till det forntida Israel. Tänk på berättelsen i 2 Kungaboken, kapitel 5, om Elisa och Naaman, en härförare för de fientliga syrierna. Det berättas där hur en tillfångatagen israelitisk flicka sade att Naamans spetälska skulle kunna botas med hjälp av Elisa i Israel. Naaman for dit och väntade sig att Elisa skulle bota honom genom att utföra någon mystisk ceremoni och vifta med händerna. Men Elisa sade bara till denne syrier att han skulle bada sig i Jordanfloden. Naamans underordnade måste övertala honom att göra detta, och när han gjorde det blev han botad. Naaman ville nu ge Elisa värdefulla gåvor, men denne avböjde. En följeslagare till Elisa smög sig emellertid i väg till Naaman och tillskansade sig några värdeföremål genom att ljuga. Hans oärlighet ledde till att han drabbades av spetälska. Vi kan lära mycket av denna fascinerande berättelse.

12. Vilka slutsatser om Skaparen kan vi dra av berättelsen om Elisa och Naaman?

¹² Till skillnad från vad som är norm inom många kulturer i våra dagar visar berättelsen att den store Skaparen av universum inte är alltför hög för att med ynnest lägga märke till en liten flicka, och det tilltalar oss. Den visar också att Skaparen inte gynnar en enda ras eller nation. (Apostlagärningarna 10:34, 35) I sin enastående vishet visste Skaparen hur spetälska kan botas. Han förväntade inte att man skulle använda något hokuspokus, som var vanligt i forna tider och som fortfarande är vanligt bland vissa ”helbrägdagörare”. Han visade också insikt och rättvisa genom att inte låta bedrägeri få framgång. Är inte också detta i överensstämmelse med den beskrivning av Jehovas personlighet som Mose fick? Trots att berättelsen är så kort säger den oss en hel del om hurdan Skaparen är! — Psalm 33:5; 37:28.

13. Belys hur vi kan finna värdefulla lärdomar i Bibelns berättelser.

¹³ Och berättelserna om Jehova Guds reaktion på israeliternas otacksamma handlingssätt visar också att han verkligen bryr sig om oss människor. Bibeln säger att israeliterna gång på gång satte honom på prov och fick honom att känna sig sårad och vållade honom smärta. (Psalm 78:40, 41) Skaparen har således känslor, och han bryr sig om vad vi människor gör. Vi kan också lära oss mycket av berättelser om välkända personer. När David blev utvald till kung i Israel, sade Gud till Samuel: ”Människan, hon ser det som är synligt för ögonen, men Jehova, han ser hur hjärtat är.” (1 Samuelsboken 16:7) Ja, Skaparen ser inte bara till det yttre, utan till hur vi är innerst inne. Verkligen tillfredsställande!

14. Vad kan vi med fördel göra, när vi läser de hebreiska skrifterna?

¹⁴ Vi gör också väl i att läsa de trettionio böcker i Bibeln som skrevs före Jesu tid, och det inte bara för att lära känna bibliska berättelser eller biblisk historia, utan för att lära känna Skaparen. När vi läser dem kan vi meditera över dem och ställa oss sådana frågor som: ”Vad visar den här episoden om hans personlighet? Vilka av hans egenskaper lyser igenom här?”b Att skeptiker gör detta kan hjälpa dem att inse att Bibeln måste ha ett gudomligt ursprung, vilket i sin tur kan motivera dem att lära känna dess kärleksfulle författare bättre.

En stor lärare hjälper oss att lära känna Skaparen

15. Varför kan vi lära mycket av det Jesus gjorde och lärde?

¹⁵ Människor som tvivlar på Skaparens existens eller som endast har en vag uppfattning om Gud vet kanske inte så mycket om Bibeln. Du kanske har träffat människor som inte har kunnat säga om Mose levde före eller efter Matteus och som praktiskt taget inte har vetat något om vad Jesus gjorde eller lärde. Detta är tråkigt, då man kan lära sig så mycket om Skaparen av den store läraren, Jesus. Genom sitt nära förhållande till vår Gud och Skapare kunde han uppenbara hurdan denne är. (Johannes 1:18; 2 Korinthierna 4:6; Hebréerna 1:3) Och det gjorde han också. En gång sade han faktiskt: ”Den som har sett mig, han har också sett Fadern.” — Johannes 14:9.

16. Vad belyser Jesu samtal med och uppträdande mot en samarisk kvinna?

¹⁶ Tänk på följande exempel. Vid ett tillfälle samtalade Jesus, trött efter sin vandring, med en samarisk kvinna nära Sykar om djupa sanningar och betonade behovet av att ”tillbe Fadern med ande och sanning”. Judarna på den tiden undvek samarierna, men Jesus återspeglade här Jehovas villighet att ta emot uppriktiga män och kvinnor ur alla nationer, precis som vi också lade märke till genom händelsen med Elisa och Naaman. Detta bör övertyga oss om att Jehova står över den religiösa trångsynthet och fientlighet som genomsyrar världen av i dag. Vi kan också lägga märke till att Jesus var villig att undervisa en kvinna, och i detta fall en kvinna som levde tillsammans med en man som inte var hennes egen. I stället för att fördöma henne behandlade Jesus henne med värdighet och på ett sätt som verkligen kunde hjälpa henne. Därefter lyssnade andra samarier på Jesus och drog slutsatsen: ”Vi vet att den här mannen med visshet är världens räddare.” — Johannes 4:2–30, 39–42; 1 Kungaboken 8:41–43; Matteus 9:10–13.

17. Vilken slutsats leder berättelsen om uppväckandet av Lasarus till?

¹⁷ Låt oss begrunda ännu en händelse som visar hur vi kan lära känna Skaparen genom att bekanta oss med vad Jesus gjorde och lärde, nämligen Jesu vän Lasarus död. Jesus hade tidigare visat att han kunde föra de döda tillbaka till liv. (Lukas 7:11–17; 8:40–56) Men hur reagerade han nu när han fick se hur Lasarus syster Maria sörjde? Jo, Jesus ”suckade ... i anden och blev upprörd”. Han var inte känslolös eller likgiltig, utan han ”brast i tårar”. (Johannes 11:33–35) Och detta var inte bara för att visa sina känslor, utan Jesus drevs också till handling och uppväckte Lasarus. Man kan föreställa sig hur detta hjälpte apostlarna att förstå Skaparens känslor och handlingar. Det bör också hjälpa oss att förstå Skaparens personlighet och handlingssätt.

18. Hur bör man känna för att studera Bibeln?

¹⁸ Vi har ingen anledning att skämmas över att vi studerar Bibeln och lär oss mer om vår Skapare. Bibeln är inte någon föråldrad bok. Så här skrev Johannes, en man som studerade Bibeln och hade varit nära förbunden med Jesus: ”Vi vet att Guds Son har kommit, och han har gett oss uppfattningsförmåga, för att vi skall vinna kunskapen om den sanne. Och vi befinner oss i gemenskap med den sanne, genom hans Son, Jesus Kristus. Denne är den sanne Guden och evigt liv.” (1 Johannes 5:20) Lägg märke till att detta att man använder ”uppfattningsförmåga” för att vinna kunskap om ”den sanne”, dvs. Skaparen, kan leda till ”evigt liv”.

Hur kan vi hjälpa andra att lära känna honom?

19. Vad har gjorts för att hjälpa människor som är skeptiska?

¹⁹ Vissa människor kräver mycket bevis för att tro att det finns en barmhärtig och medlidsam Skapare som bryr sig om oss och för att inse hurdan han är. Miljontals människor tvivlar på att det finns en Skapare eller har en annan uppfattning om honom än den Bibeln ger. Hur kan vi hjälpa dessa? Vid områdessammankomsterna och de internationella sammankomsterna 1998/1999 gavs det på många språk ut ett effektivt nytt redskap — boken Finns det en Skapare som bryr sig om oss?

20, 21. a) Hur kan vi använda boken Finns det en Skapare som bryr sig om oss? framgångsrikt? b) Berätta någon erfarenhet som visar hur boken Finns det en Skapare som bryr sig om oss? har visat sig vara bra.

²⁰ Det är en bok som kommer att öka din egen tro på Skaparen och fördjupa din uppskattning av hans personlighet och handlingssätt. Hur kan vi säga det? Jo, boken Finns det en Skapare som bryr sig om oss? har utarbetats speciellt i det syftet. Ett tema som löper som en röd tråd genom hela boken är ”Vad kan ge ditt liv större mening?” Innehållet presenteras på ett sätt som även människor med högre utbildning kommer att finna intressant. Den berör också sådant som vi alla längtar efter. Det finns fängslande och övertygande material för läsare som tvivlar på Skaparens existens. Boken utgår inte ifrån att läsaren tror på en Skapare. De som är skeptiska kommer att fängslas av hur man lägger fram färska vetenskapliga upptäckter och uppfattningar. Sådana fakta kommer även att stärka tron hos dem som redan tror på Gud.

²¹ När vi studerar boken lägger vi också märke till att den innehåller en översikt över Bibeln som hjälper läsaren att bättre lära känna Gud genom att den betonar olika sidor av Guds personlighet. Många som redan har läst boken har gett uttryck åt hur det har varit så för dem. (Se artikeln på sidorna 25 och 26.) Må det bli så också i ditt fall, när du bekantar dig med boken och använder den för att hjälpa andra att lära känna sin Skapare bättre.

[Fotnoter]