Den största av alla frågor

”SKULLE det kunna finnas någon viktigare fråga i den mänskliga existensen än den: ’Finns Gud?’”, skriver genetikern Francis Collins. Det är tänkvärda ord. Om det inte finns en Gud, finns det inget liv efter detta och ingen som har rätt att ställa upp några moralnormer. Då får vi helt enkelt klara oss bäst vi kan.

Många som tvivlar på att Gud finns gör det därför att många vetenskapsmän inte tror på honom. Men som nästa artikel visar kan den allmänna uppfattningen ibland vara mycket felaktig.

Tråkigt nog har många av världens religioner bidragit till förvirringen genom att lära ut sådant som strider mot erkända vetenskapliga fakta. Ett känt exempel är den obibliska uppfattningen att Gud skapade världen på sex 24-timmarsdygn för bara några tusen år sedan.

Alla de olika teorier och filosofier som finns gör att många slutar söka efter sanningen om Gud. Men vad skulle kunna vara mer meningsfullt – och ha större betydelse – än att hitta ett pålitligt svar på en så grundläggande fråga? Ingen av oss har naturligtvis sett Gud, och ingen av oss var med när universum och livet kom till. Så oavsett om vi menar att Gud finns eller inte, bygger våra uppfattningar i viss utsträckning på tro. Men vilken form av tro?

Sann tro grundar sig på fakta

Mycket i våra liv styrs av något slags tro. Vi tackar ja till en anställning och är övertygade om att vi ska få betalt. Vi sår frön och räknar med att det kommer upp plantor. Vi litar på våra vänner. Och vi litar på de lagar som styr universum. Den tro vi visar i de här sammanhangen är välgrundad, för den bygger på fakta. På samma sätt bygger tron på Guds existens på fakta.

I Hebréerna 11:1 säger Bibeln: ”Tron är ... det tydliga beviset på verkligheter som man inte ser.” En annan översättning lyder: ”Tron ... gör oss övertygade om verkligheter som vi inte ser.” (The New English Bible) Vi kan ta ett exempel: Tänk dig att du går längs en strand när du plötsligt känner marken skaka. Sedan ser du att vattnet försvinner ut till havs. Du vet att de här fenomenen förebådar en tsunami. Skalvet och vattnet som försvinner utgör tillsammans ett ”tydligt bevis” på en verklighet du ännu inte ser – vågen som närmar sig. Men din tro, som bygger på kunskap, får dig att fly och sätta dig i säkerhet på högre höjd.

Tron på Gud bör också vara välgrundad och vara ett resultat av att man fått övertygande bevis. Det är bara då som Gud kan bli en verklighet för dig, trots att du inte ser honom. Behöver man vara vetenskapsman för att ta ställning till bevisen? Vladimir Prelog, som själv har fått nobelpriset, sade: ”Nobelpristagare är inte mer kompetenta än andra att uttala sig om Gud, religion och livet efter döden.”

Om man har ett öppet sinne och en önskan att få veta sanningen granskar man fakta på ett fördomsfritt sätt och låter dem leda en i rätt riktning. Vad visar då fakta?

[Bild på sidan 3]

En jordbrukare har tro på att sådden kommer att spira och gro.

Granska kända fakta

DU BEFINNER dig på en obebodd ö långt ute till havs. När du går längs stranden ser du en klippa med en inristad text: ”John 1800”. Utgår du ifrån att det är väder och vind som har skapat texten, eftersom ön är isolerad och obebodd? Naturligtvis inte! Du drar helt riktigt slutsatsen att texten har ristats in av någon. Varför det? Därför att en prydlig rad bokstäver och siffror, även om den är på ett främmande språk, inte uppstår av sig själv. Dessutom innehåller texten meningsfull information, vilket visar att den har ett intelligent upphov.

Varje dag möter vi information i kodad form, som bokstäver, diagram, noter, talat språk, brailletecken, handtecken, radiosignaler och datorprogram som bygger på binärkoden, dvs. ettor och nollor. Informationen kan förmedlas på alla möjliga sätt – med ljusvågor och radiovågor eller med något så enkelt som papper och penna. Men oavsett hur sådan meningsfull information förmedlas förknippas den alltid med ett intellekt – såvida den inte finns i en levande cell. I det fallet har informationen bara råkat skriva sig själv, säger evolutionister. Men är det så det har gått till? Vi ska se närmare på fakta.

Kan komplex information skriva sig själv?

I tryggt förvar i kärnan i nästan varje levande cell i din kropp finns en förunderlig kod som kallas deoxiribonukleinsyra, eller DNA. Den är lagrad i en lång, dubbeltrådig molekyl som ser ut ungefär som en vriden repstege. Ditt DNA är som ett recept eller program som styr bildandet, tillväxten, underhållet och reproduktionen av de tusentals miljarder celler som finns i din kropp. Byggstenarna som DNA består av kallas nukleotider. Nukleotiderna har beteckningarna A, C, G och T, beroende på vilken kvävebas de innehåller.a Precis som bokstäverna i alfabetet kan dessa fyra tecken kombineras på många olika sätt för att bilda ”meningar” – instruktioner som styr kopiering och andra processer i cellen.

Hela det informationspaket som finns lagrat i ditt DNA kallas genom eller arvsmassa. En del bokstavssekvenser i ditt DNA är unika för dig, för DNA innehåller dina arvsanlag – information om din ögonfärg, hudfärg, formen på din näsa osv. Enkelt uttryckt kan ditt genom jämföras med ett stort bibliotek med recept för varje del i din kropp, och slutprodukten är du.

Hur stort är det här ”biblioteket”? Det består av ungefär tre miljarder ”bokstäver”, eller nukleotider. Om man skulle skriva ner allt på papper skulle det fylla 200 telefonkataloger på 1 000 sidor vardera, enligt Human Genome Project.

De här uppgifterna kan föra tankarna till en vacker bön som skrevs ner för omkring 3 000 år sedan. Den finns i Bibeln, i Psalm 139:16, och lyder: ”Dina ögon såg mig då jag var ett embryo, i din bok var alla dess delar uppskrivna.” Skribenten hade naturligtvis inte ett vetenskapligt perspektiv när han skrev det här, men med enkla ord förmedlade han en förunderligt korrekt bild som vittnar om Guds fantastiska vishet och kraft. Vilken kontrast till andra forntida religiösa skrifter, som är fulla av myter och vidskepelse!

Vem har sammanställt ”biblioteket”?

Om sunda förnuftet säger oss att ”John 1800” inristat på en sten måste ha ett intelligent upphov, borde då inte den mycket mer komplexa och innehållsrika informationen i DNA också ha det? Information är information, oavsett var den är lagrad eller hur den förmedlas. Enligt Donald E. Johnson, som doktorerat i data- och informationsvetenskap, kan inte kemins och fysikens lagar frambringa komplex information eller system som behandlar sådan information. Det är också rimligt att tänka sig att ju mer komplicerad informationen är, desto större intelligens krävs för att skriva ner den. Ett barn skulle kunna skriva ”John 1800”. Men bara ett övermänskligt intellekt skulle kunna skriva livets kod. Dessutom ”tycks den biologiska komplexiteten växa i omfattning” för varje ny upptäckt som görs, sägs det i tidskriften Nature.

Tanken att detta enorma bibliotek i DNA-molekylen kommit till genom blinda processer strider mot all logik och mänsklig erfarenhet.b En sådan uppfattning kräver helt klart stark tro.

I sina försök att få bort Gud ur bilden har evolutionisterna ibland dragit slutsatser som senare har visat sig vara felaktiga. Tänk till exempel på uppfattningen att cirka 98 procent av vårt genom är ”skräp” – ett bibliotek med miljarder meningslösa ord.

Är det verkligen ”skräp”?

Biologer menade länge att DNA var ett recept för tillverkning av proteiner och inget annat. Men med tiden visade det sig att bara omkring 2 procent av genomet består av proteinkodande gener. Vad fyller de övriga 98 procenten för funktion? De här svårförklarliga delarna ”antogs genast vara ’skräp’ som evolutionen lämnat efter sig”, säger John S. Mattick, professor i molekylärbiologi vid University of Queensland i Brisbane i Australien.

Den vetenskapsman som sägs ha myntat begreppet ”skräp-DNA” var evolutionisten Susumu Ohno. I avhandlingen ”So Much ’Junk’ DNA in Our Genome” skrev han att dessa DNA-sekvenser ”är resterna av naturens misslyckade experiment. Jorden är översållad av fossil efter utdöda arter; är det då märkligt att vårt genom är fullt av lämningar efter utdöda gener?”

Hur påverkade begreppet ”skräp-DNA” den genetiska forskningen? Molekylärbiologen Wojciech Makalowski säger att det ”avskräckte flertalet forskare från att studera icke-kodande DNA [skräp-DNA]”, med undantag av ett litet antal vetenskapsmän som ”riskerade hån och löje genom att utforska impopulära områden. På grund av dem började synen på skräp-DNA ... förändras i början av 1990-talet.” Nu, tillägger han, betraktar biologer i allmänhet det som tidigare kallades skräp som ”en genomisk skatt”.

Mattick anser att teorin om skräp-DNA är ett klassiskt exempel på hur vetenskaplig tradition ”sätter den objektiva faktaanalysen ur spel”. ”Oförmågan att inse den fulla betydelsen av detta”, säger han, ”kan mycket väl gå till historien som ett av de största misstagen inom molekylärbiologin.” Vetenskaplig sanning måste helt enkelt avgöras utifrån fakta, inte utifrån populära uppfattningar. Vad visar då den senaste forskningen om ”skräp-DNA” och vilken roll det spelar?

Vad ”skräpet” gör

I en bilfabrik använder man maskiner för att tillverka de enskilda delarna. Dessa delar kan liknas vid proteinerna i en cell. I en fabrik behöver man också robotar och system som sätter ihop delarna steg för steg och andra som kontrollerar, eller styr, monteringsbandet. Detsamma gäller det som pågår inuti cellen. Och enligt forskarna är det här som ”skräp-DNA” kommer in i bilden. En stor del av detta DNA innehåller receptet för en grupp komplexa molekyler som kallas styr-RNA (RNA står för ribonukleinsyra), som spelar en viktig roll för att cellen ska utvecklas, mogna och fungera.c ”Bara det att de här tidigare okända styrmolekylerna existerar antyder att vår uppfattning om de mest grundläggande funktionerna ... är oerhört naiv”, säger matematikern och biologen Joshua Plotkin i tidskriften Nature.

En effektiv fabrik behöver också effektiva kommunikationssystem. Detsamma gäller i en cell. Tony Pawson, cellbiolog vid University of Toronto i Kanada, säger: ”Cellernas signalsystem utgörs snarare av informationsnätverk än av smala, åtskilda banor”, och det betyder att hela processen är ”oerhört mycket mer komplicerad” än man tidigare trott. Genetikern Leonid Kruglyak vid Princetonuniversitetet konstaterar att ”många av de mekanismer och principer som styr inter- och intracellulära beteenden fortfarande är ett mysterium”.

Varje ny upptäckt om cellen pekar på att den är mycket mer organiserad och sofistikerad än man kunnat ana. Så varför håller så många fast vid uppfattningen att livet och det mest sofistikerade informationssystem som människan känner till har uppstått genom en blind evolutionsprocess?

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 5]

HUR LÅNGT ÄR DITT DNA?

Om man skulle sträcka ut det DNA som finns i en enda cell i din kropp skulle det bli ungefär 2 meter långt. Om man skulle ta alla DNA-strängar som finns i dina tusentals miljarder celler och lägga dem på rad, skulle det motsvara nästan 670 resor från jorden till solen tur och retur. Att färdas den sträckan i ljusets hastighet skulle ta omkring 185 timmar.

Vad är rimligast?

INGEN människa var med och bevittnade hur livet uppstod på jorden. Och ingen har heller sett hur en livsform har utvecklats till en annan – en reptil till ett däggdjur, till exempel.a Därför måste vi förlita oss på tillgängliga fakta för att kunna dra slutsatser om livets uppkomst. Och vi måste låta fakta tala för sig själva i stället för att till varje pris försöka få dem att stämma med vår personliga uppfattning.

Men många ateister betraktar vetenskapen i ljuset av materialismen – en filosofi som utgår ifrån att livet enbart är en följd av materiella processer. ”Vi har redan valt materialismen som utgångspunkt”, skrev evolutionisten Richard Lewontin. ”Denna materialism är inte förhandlingsbar, för vi kan inte tillåta att Gud sätter foten i dörren.” Materialister väljer därför att tro på det enda alternativ de har – evolutionen.

Även religiösa människor kan ha förutfattade meningar som förvrider deras syn på vetenskapen. Som nämndes tidigare håller en del kreationister fast vid den felaktiga uppfattningen att Gud skapade världen på sex bokstavliga dagar för bara några tusen år sedan. Eftersom de har valt den utgångspunkten försöker de vrida och vända på fakta för att få dem att passa med deras extremt bokstavliga bibeltolkning. (Se rutan ”Hur lång är en ’dag’?” på sidan 9.) De som gör så extrema tolkningar antingen av Bibeln eller av vetenskapen får inga tillfredsställande svar när de försöker skaffa sig en grund för sin tro.

Vilken uppfattning stämmer med alla fakta?

En del evolutionister tror att de komplexa molekyler som levande organismer består av har kommit till på följande sätt:

1. Viktiga byggstenar bildade på något sätt enkla molekyler.

2. De här molekylerna sammanfogades sedan i exakt de sekvenser som krävs för att bilda DNA, RNA och proteiner med kapacitet att lagra den information som behövs för livsnödvändiga processer.

3. Molekylerna bildade på något sätt de specifika sekvenser som krävs för att de ska kunna kopiera sig själva. Utan kopiering kan ingen evolution äga rum och inget liv existera.

Hur bildades de molekyler som är nödvändiga för liv, och hur fick de sina fantastiska förmågor utan en intelligent konstruktör? Evolutionsforskningen kan inte ge tillräckliga förklaringar eller tillfredsställande svar på frågorna om livets uppkomst. De som förnekar en Skapare tillskriver i grund och botten icke-intelligenta molekyler och naturkrafter gudalika förmågor.

Men vad visar fakta? Inte att molekyler utvecklas till komplexa livsformer. De fysiska lagarna säger tvärtom att komplexa saker – maskiner, hus och även levande celler – med tiden bryts ner.b Ändå hävdar evolutionister att det motsatta kan ske. I boken Evolution for Dummies sägs det att evolutionen inträffade därför att jorden ”får massor av energi från solen, och den energin gör att komplexiteten ökar”.

Det är helt klart så att det behövs energi för att skapa ordning ur oordning, till exempel för att sammanfoga tegel, trä och spik till ett hus. Men energin måste noggrant styras och riktas eftersom okontrollerad energi snarare påskyndar nedbrytning, precis som energin från solen och vinden kan få en byggnad att förfalla i snabbare takt.c De som tror på evolutionen kan inte ge någon bra förklaring till hur energin styrs för att skapa ökad komplexitet.

När vi å andra sidan betraktar livet och universum som ett verk av en vis Skapare med ett ”överflöd på dynamisk energi”, får vi en förklaring både till livets komplexa informationssystem och till de finjusterade krafter som styr all materia, från enorma galaxer till små atomer.d (Jesaja 40:26)

Tron på en Skapare stämmer också med den nu allmänt accepterade uppfattningen att det fysiska universum har haft en början. ”I begynnelsen skapade Gud himlen och jorden”, sägs det i 1 Moseboken 1:1.

Nya upptäckter gör utan undantag att den materialistiska filosofin blir allt svårare att försvara, och detta har fått en del ateister att ompröva sina uppfattningar.e En del av dem har kommit fram till att universums under är synliga bevis på vår Skapares, Jehova Guds, ”osynliga egenskaper” och ”eviga makt”. (Romarna 1:20) Skulle du kunna tänka dig att undersöka det här ämnet ytterligare? Inget skulle kunna vara av större betydelse.f

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 8]

UTVECKLAS VI ELLER BRYTS VI NER?

En del forskare uttrycker oro över att människans arvsmassa faktiskt håller på att försämras på grund av allt fler mutationer, eller defekter. Om detta är sant strider det mot uppfattningen att vi utvecklas, eller går framåt. Men om Gud har skapat vår arvsmassa, varför har den då brister? Bibeln berättar det som vetenskapen inte kan – att människans ofullkomlighet beror på synd, eller olydnad mot Gud. ”Synden kom in i världen genom en enda människa [Adam], och döden genom synden”, står det i Romarna 5:12. En nedbrytning av arvsmassan talar alltså emot evolutionen och för Bibeln. Betyder det att arvsmassan kommer att försämras i all oändlighet? Nej. Gud har lovat att ingripa i det som händer här på jorden och reparera all den skada som orsakades av de första människorna. Ja, det är vår Skapare, inte en blind evolution, som kommer att göra vår arvsmassa felfri. (Uppenbarelseboken 21:3, 4)

[Ruta på sidan 9]

HUR LÅNG ÄR EN ”DAG”?

I Bibeln kan ordet ”dag” syfta på tidsperioder av varierande längd. I Första Moseboken 2:4 kallas till exempel hela den sex ”dagar” långa skapelseperioden för ”den dag då Jehova Gud gjorde jord och himmel”. Varje dag bestod tydligen av en lång tidsperiod. Bibeln nämner att var och en av de sex skapelsedagarna tog slut, men intressant nog säger den ingenting om att den sjunde dagen gjorde det. Varför det? Därför att den fortfarande pågår. (1 Moseboken 2:3; Hebréerna 4:4–6, 11)

[Bild på sidan 8]

Saker som inte underhålls tenderar att förfalla.

[Bild på sidorna 8, 9]

Guds kraft och hans andra egenskaper syns tydligt i universum.